Skolka

På fredag kommer jag att skolka. Blev medbjuden på konsert i Fryshuset. Det är Disturbed och Shinedown som spelar. WOW! Kommer bli tungt. ;c) Har bett om ledigt enligt reglerna, men blev nekad. Jag blir så jävla less på att jag aldrig får ta ut den där jävla arbetstidsförkortningen som ingår i mitt avtal. Nog för att jag sagt till lite sent, men borde jag inte kunna få några fördelar pga att jag jobbat över VARENDA jävla kväll för att beta av köerna? Nu skiter jag i att vara duktig och går på konsert med alla tunggungspojkarna och njuter av skramlet! Tack Lizze!!!

Regnbåge

Guldkant på tillvaron. :-)

Diverse handarbete

I helgen utnyttjade jag en go väninnas tålamod. Släpade henne ett varv i Hagaparken och tvingade henne sedan att följa med och shoppa. För att trötta ut henne ännu mer hängde jag henne från balkongen så att hon kunde ta med den trasiga ljusslingan. Hon råkar förresten vara lite höjdrädd, men det kom jag inte ihåg förrän hon var klar. I ren skräck lovade hon sig sedan utnyttjas när den nya kommer, så hon kan hjälpa mig hänga upp den nya. ;-)

Jag köpte två par jeans. Det var jätterabatt på Kappahl, vilket gjorde det ganska oblodigt. Tog mig i kragen idag och lade upp båda paren. Känner mig ganska stolt faktiskt.

Igår blev det dessutom helrenovering av vovven. Badade honom och borstade hans tänder. Kan inte påstå att han blev så glad av detta, men han luktar schampo och hans andedräkt är riktigt hyfsad. Borstade hans päls imorse, vilket resulterade i värsta fluffet. Han måste helt enkelt klippas till. ;-)

Nu blir det Iron Man för tredje gången. Myspys!

Ansvar

Att sitta på det här jobbet gör en ganska ledsen. Jag har för länge sedan insett att jag har konstiga idéer angående ansvar och hjälpsamhet gentemot mina medmänniskor. Jag sitter som vanligt och jobbar kväll. Några kollegor har gått på kurs idag och har blivit lovade att få gå tidigare om de fick lov att komma tidigare till jobbet. Visar sig dock att en av dem är den som alltid ligger som stängningsansvarig blir kvar, fast att hon kommit in en timme tidigare. Finns nämligen ingen annan som vill ta på sig stängningen. Inte ens den som brukar öppna och är van att hantera larm och lås. Detta fast att hon är kvar till stängning. Tillslut blev jag förbannad och skickade hem den stackars trötta kursmänniskan och snodde nyckeln. Alltså blir det jag som stänger ikväll. Om larmet går skall jag fanemig skylla på öppningsmänniskan.

Beställt tid

Jag har beställt tid för ytterligare taggning. Blir den 2:a december kl. 10:00. Gör två på samma gång... och jag har många tider inlagda för att uppleva smärta inom den snara framtiden. Den närmast är på tisdag. Då är det träff nr.2 för ansiktets laserbehandling. Åderbråcken skall fixas i slutet av november. Den behandlingen kommer antagligen vara den värsta av dem alla. =c/ Och sedan blir det alltså två nya tatueringar. WOW! Lite knäpp är jag nog. ;c)

Tatuera mera...

Har mejlat min tatuerarverkstad och bett om kostnadsförslag och tidsbokning. Vi får väl se hur det går.

Datorns språkliga kön

En språklärare försökte förklara det här med tinget "kön" för sina elever. Till exempel, sa läraren, benämns båtar, flygplan och orkaner som "hon". En av eleverna undrade vilket kön isåfall en dator skulle vara.
Läraren gjorde detta till en gruppuppgift och delade upp klassen i två grupper — killar för sig och tjejer för sig. Uppgiften var att ge datorn ett kön och motivera varför.

Tjejerna kom fram till att en dator definitivt är en "han" eftersom:

Han kan en hel del, men vet sällan hur han ska använda sin talang utan att få instruktioner.

Det är meningen att han skall hjälpa till att lösa dina problem, men hälften av tiden är han själv det största problemet.

För att få hans uppmärksamhet måste du först sätta på honom.

Så fort du skaffat dig en vet du att om du bara hade väntat litet längre skulle du kunna hittat en bättre modell.

Killarna, å andra sidan, ansåg att en dator är en "hon" eftersom:

Ingen, utom hennes skapare, kan förstå den inbyggda logiken.

Det språk en dator använder för att kommunicera med en annan dator är obegripligt för alla som inte är datorer.

Minsta lilla misstag lagras i ett långtidsminne och kommer att ställa till problem långt efteråt.

Så fort du har fastnat för en, kommer du tvingas att spendera halva lönen på mer eller mindre nödvändiga tillbehör.

Att spara på nätet

Det finns en massa bredbandsleverantörer som försöker locka sina kunder, och nya kunder förstås, med en tjänst som gör att du kan spara alla dina filer på nätet. Det skall tydligen vara den nyaste grejen. Personligen fattar jag inte tjusningen alls. Varför skulle jag lita på att min bredbandsleverantör håller koll på att mina filer inte raderas när jag inte ens kan lita på att min e-post finns kvar? Man har väl hört om leverantörer som lyckats bli av med dem. De lockar med ganska stora utrymmen, som man får hyra, men inte får man plats med något som jag möjligen kunde tänka mig att lägga där? Enda tjusningen är väl just att jag skulle kunna nå filerna var som helst ifrån, men då är det antagligen nödvändigt att ha en riktigt bra uppkoppling i den änden där jag vill se filerna också? Hmmm... Det verkar iaf inte vara värt att lägga pengar på.

Det är helt olidligt att jobba på det här jäkla stället. Det är alldeles för hög ljudnivå, vilket gör att jag inte hör kunderna i telefonen. För att höra dem måste jag skruva upp något alldeles otroligt. Detta medför att när jag sedan nästa kund så håller jag på att spränga trumhinnorna. Jag vete fan vad som skall göras åt detta.

Bild på snygg karl i kendoutstyrsel. Inte helt fel. ;cP

Hösten

Förkylt kanske?

Gick till Hagaparken som vanligt och hade en fantastiskt trevlig promenad. Kommer hem och sätter mig framför datorn och börjar nysa... Jag kunde inte sluta. Höll på i säkert 10 minuter innan det tog stopp. Kändes mer som en allergisk reaktion så jag ignorerade det. Kom till jobbet och näsan började rinna. Inget slut på detta. Har nyst flera kunder i örat och snorar. Ingen rolig historia.

När jag kom till jobbet började jag som vanligt med att läsa alla mejlen. Vi har fått nytt mejlsystem, vilket självklart medför en hel del fibblande. Det medför ju då också att min inloggning på telefonen försenas. Ett av mejlen handlar just om detta. Får läsa att jag minsann varit olovligt utloggad 1,47 timmar! Får också uppmaningen att hålla mina raster och inte hjälpa kollegorna. Som om det var det som var problemet?! Största boven i dramat är allt jävla tjafs med systemen som inte funkar och alla återkopplingsmejl jag måste skicka till kollegor som gjort fel i onödan. JAG BARA HATAR DET HÄR STÄLLET!

Kommer ni förresten ihåg det där mejlet jag skickade till en f.d. arbetsgivare, med frågan om de kanske behövde mig igen? Svaret blev att de inte hade något för tillfället. Helt ok, sådant händer ju... En vecka senare såg jag att de lagt ut en annons om ledigt arbete! Inte lika ok kanske. Sökte självklart jobbet och fick promt tillbaka att de tillsatt platsen med annan sökande. Där skönk den stenen... Vad hittar man på nu då?

Jag undrar också...

... hur det kommer sig att folk tycker att det är ok att låta sina väskor ta sittplatser? Behöver verkligen väskorna sitta? På just det här var sammanlagt 6 platser upptagna av dessa trötta väskor. Kunde dock bara fota de här utan att bli påkommen.

Varför?

Varför säljs nya skor med hala skosnören, som bara knyter upp sig hela tiden? Man sätter på sig skorna, knyter dem och går fyra steg och plopp så har de knutit upp sig igen. Sladdriga skosnören som flyger omkring och är snubbelrisk. Det hjälper ju inte ens att göra dubbelknut.
Varför i helskotta måste numrena gå i en ordning på datorns nummertangenter och en annan på telefonerna? När man jobbar med att mata in uppgifter i datorn och lärt sig var numrena är utan att behöva titta på tangenterna, blir det ett rent helvete när man sedan försöker slå numrena på telefonskrället. Man kan hamna i princip var som helst. *suck*

Och helgen som var...

Hade fått veta att jag skulle få sällskap på söndagen. Sällskapet uteblev pga sjukdom vilket gjorde att jag satt som den soffpotatis jag är och slöade med blåbärspaj. Såg "Lost in Austen" och "Must Love Dogs" som extra sötningsmedel till pajen. Fick säkerligen sockeröverdos, men det var det värt. ;c)

Har annars inte hänt särskilt mycket. Känner ett stort behov av att sätta mig ned och försöka tänka mig för. Måste hitta någon ny väg att gå. Måste hitta ett nytt arbete som gör att jag slipper oroa mig för morgondagen. Har inte haft ett sådant arbete de senaste 8 åren, så det kanske är dags nu? Sanningen är väl att jag även i fortsättningen kommer att vara alldeles för lat... Måste ta reda på vilka nackdelar det blir när mitt avtal går över till den nye arbetsgivaren?! Varför kan jag inte bara få vara en slö kärring med allt serverat? Mer serverat än det redan är då. Inser att mitt liv egentligen är en slö surfvåg, som går över en del mindre grund, men annars är rena drömmen. Egentligen har jag det bara för bra.

Och där gick luften ur mig.

Beställde Lost in Austen som födelsedagspresent till mig själv. Fantastiskt bra och romantisk tvserie som precis gått klart i England. Ville så gärna se den igen och såg fram emot att gotta mig i soffan förra helgen. Inte fasen dök den upp som beräknat. Fick den först igår. Himla tur att jag är ledig den här helgen också. Förhoppningsvis får jag då chansen att se den och kan köra alla mysscener om och om igen. =c)

Jag hade tänkt att fixa en jättekul grej idag och glädja en hel hög med folk. Fick dock bara en massa meddelanden om att jag bara gjorde fel och tillslut inte var välkommen längre. Det brast för mig och jag skickade ett argt mejl där jag informerade om att jag aldrig mer ville göra något för andra. Stängde sedan av allt och gick ut med hunden. För en stund sedan läste jag dock mina mejl igen och då fick jag se att jag fått en ursäkt. Måste alltså ta mig i kragen och försöka igen när jag väl kommer hem. Man kan ju inte jäklas med folk som ber om ursäkt. Det är inte lätt att försöka dela glädjen. *suck*

Skaffade en tid för åderbråcksoperationen. Lät helt ok när jag blev informerad av läkaren. Fick igår informationen brev om hur det hela skulle gå till och JÄVLAR ANAMMA! Det vete fasen om jag vågar igenom det här. Det lät inte så himla enkelt på pappret. =c(

42

Igår fyllde jag alltså, "svaret på den yttersta frågan om Livet, universum och allting", 42. Firades med några goda vänner, paj och mys. Jättetrevligt. =c)

I måndags gick jag då och lasrade mig i fejset. Såg ut som en kokt hummer efteråt. Själva lasrandet gjorde inte speciellt ont, men att också känna sig som den kokta hummern, var ingen hit. Skall tillbaka om 4 veckor för behandling nummer 2. Mamma säger sig redan se resultat, men jag tror att hon har hallicar. ;c)
Fick under kvällen den stora äran att få beundra polarinnans fantastiska Succubustatuering. Jäklar vad snygg hon blev IRL. Gissa om man nu är sugen på att gadda sig mer?

Natten till idag var det någon dåre som bestämde sig för att tutta på en svart mercedes, som stod på parkeringen nedan för mitt hus. Jag hade precis gått och lagt mig och hörde ett konstigt oväsende utanför. Orkade dock inte bry mig utan försökte bara somna om, men när det hördes igen 5 minuter senare gick jag upp för att kolla. Då stod bilen i ljusan lågor och någon höll på att släcka elden. Konstigt nog såg det ut som en släckbil från brandkåren, men det hade inte hörts några sirener alls innan. Jag drog bara igen fönstrena p.g.a. röken och gick och la mig igen. Idag när jag gick ut såg jag att det var en svart mercedes som var det stora offret, men den stackars sate som parkerat bredvid var lätt grillad på vänstra sidan. Undrade vad han tänkte när han kom för att ta bilen idag?!

Skönhet en höstdag

Vacker svan som irriterar sig på min vovve. :-)

Kod är kul!

Hittade just kodsnutten som gör att mina hemside- och andra blogglänkar öppnas i nytt fönster. Jag bara älskar att nörda. Hittar dock inte var fasen man bestämmer hur många länkar man får ha under de olika rubrikerna. Visar sig nämligen att det endast får finnas 5 under varje rubrik, vilket gör mig sur. Man har ju mer kul att länka till... Kommer väl på det om jag bara lusläser koden efter just detta, men är glad just nu för att fixat det ena problemet. Tjoho!

Helgen som var

I helgen var jag och en kompis och fikade i Hagaparken. Passade på att ta lite bilder på Bullen. Visst är han snygg?! =c) Det var så himla skönt i parken. Solen sken och fåglarna kvittrade så där mysigt som det bara kan vara på hösten. Man må njuta av de små tingen.
När man sedan gått till farbror doktorn och ännu en gång fått veta att ens åderbråck bara är fåfänga och att de endast åtgärdas med hjälp av staten om man har början till bensår, behöver man sköna stunder att falla tillbaka på. Annars blir livet så himla trist. Skitsamma... Man får inte bry sig att de värker och orsakar kramp. Testar just nu med stödstrumpa, vilket direkt blir skit. Den glider ju för fan bara ned. Funkar inte ens med de "hängslen" den är försedd med. Det är som att ha alldeles för stora strumpbyxor som bara glider ned och korvar sig runt fötterna. Jävla dumt påhitt och de kostade ändå 250 kr. Blä! En operation kostar iofs 18 000kr, eller 26 000kr för båda, så den pengen är ju en loska i universum i jämförelse. Det är dock pengar i sjön eftersom jag inte kommer att kunna använda dem.

Fantastisk

Så här ser hon då ut, nu när tatueraren omarbetat henne. Jag blir så jäkla avundsjuk. :-) På måndag skall det ske.

Desperate times requires desperate measures

Den ohållbara situationen på min arbetsplats gjorde att jag igår tog ett desperat steg och mejlade en f.d. arbetsgivare och frågade om de inte saknade mitt kunnande och min kompetens där. Frågade om de kanske skulle kunna känna sig manade att anställa mig igen. Vi får väl se om jag någonsin får något svar på den desperata frågan.

Har ännu en gång fått en tid hos en läkare för att se om de anser att staten kan betala elimineringen av mina jättelika och fula åderbråck. Har försökt tidigare då jag faktiskt inte har 20 000 kr att satsa på detta. Vi får väl se vad svaret blir denna gång. Antagligen blir det nej, med skälet att staten inte betalar kosmetiska operationer. Att de gör ont och är obehagliga räknas inte.

Har de senaste månaderna blivit galen på att jag ser så jävla kasst. Har ju varit ett problem i flera år att min syn försämras, men det kan man väl skylla på åldern. Största problemet är dock, att eftersom mina ögon inte samarbetar, får jag även problem med yrsel. Det är iaf den orsak jag kommit fram till efter mycket funderande. För två år seda skaffade jag mig glasögon, men det visade sig att vi försökte rätta till fel ögas synproblem, vilket gjorde att det bara blev värre. Nu har jag skaffat lins på det andra ögat och försöker för närvarande vänja mig vid att se saker skarpt och klart igen. Hoppas det minskar yrseln också.

På måndag i nästa vecka skall jag gå och laserbehandla mitt rödrosiga fejs. Kanske jag slipper att se ut som en jultomte i fortsättningen? *håller tummarna*

Måste bara ha ett nytt jobb och kanske man måste vara desperat nog och anmäla sig på Poolia eller Manpower?! Jag vågar bara inte. Det kan ju bli värre. =c/

Film så klart

Har sett två filmer de senaste dagarna, som gjort mig både glad och överraskad. Den första var Wanted. Om man bortser från den totalt intetsägenade jäkla Angelina så är filmen helt fantastiskt snygg, spännande och rolig. James McAvoy är en bra skådis och jag har sett honom i två andra filmer: Becoming Jane och Atonement. Dessa filmer var inget speciellt och inte i min smak, men det var verkligen inget fel på Mr. McAvoys insatts. I Wanted är han helt lysande som patetisk förlorare som finner sitt kall i lönnmördarens yrkesroll. Det finns en del LYSANDE repliker och situationer som fick ett stort igenkännande leende från mig. "It's my anorexic boss's birthday. This means there's a certain amount of inter-office pressure to stand around the conference table, eating crappy food and pretending to worship her. Acting for five minutes like Janice doesn't make all our lives miserable is the hardest work I'll do all day. My job title is account manager. I used to be called an account service representative, but a consultant told us we don't even manage our clients, and to not service them." Jag bara dör! ;cD

Nästa film var "Death Race" som gav mig nostalgirysningar i god Mad Max-anda. Det var knasiga bilar som for runt i 1000 knyck och folk som blev krossade, lämlästa och allmänt mosade. Jason Statham är en snygg karl och en strålande actionhjälte. Jag har sett honom i flera filmer där han gjort gott intryck. Honom kommer man faktiskt ihåg, även om man inte kommer ihåg filmen. ;c) I den här filmen är han lika cool och mumsig som vanligt. Filmen är kanske inte så minnesvärd, men den var väl värd tiden man la ned på den. Bäst att se i ett mörkt rum med ljudet på högsta. Då kan man verkligen njuta av plåten som gnisslar och de vrålande motorerna. WOW!

Och då ännu en gång

Idag var jag alldeles ensam i lokalen när jag slutade för kvällen. Alltså ingen där som kunde komma med några smarta idéer för hur avsaknaden av nycklar eller låskod skulle lösas. Lämnad åt mitt öde ringde jag och informerade Securitas om att de fick ta sig dit och låsa. "Det blir dyrt" säger killen som svarade. "Inte mitt problem" blev mitt svar. Sedan gick jag hemåt i natten. Vi får väl se om någon tagit sig in och snott datorerna innan väktarna hunnit fram för att låsa och larma. Vilken fantastisk fredag. :-)

Skapande

När hösten kommer får jag fnatt och skaparanden besitter mig. Förra hösten var det väggfontänen som blev resultatet. Nu dog ju pumpen under sommaren, så fontänen har förvandlats till en blomkruka, men jag är lika glad för det. Just nu sitter jag och funderar på om lerverkstaden kan ta min närvaro igen. Vill göra gudinnebilder! Wow... Hög som ett hus på skaparkraften. *flinar*

Uppdatering av diverse skit

Arbetsgivaren har beordrat övertid... 8 timmar på en vecka försöker de klämma ur oss. De försöker även med mig, men jag säger emot. "Jag är bara deltidare, och ni kan därför inte beordra övertid på mig." Enligt min arbetsledare är det dock helt klart att även jag skall jobba mer denna vecka. De vill klämma in 6 timmar på mig. Jag erbjöd mig då att jobba på helgen. Man vill ju inte vara allt för motvalls. Nej, men det gick ju inte. De behövde folket nu på vardagarna. Jag sa självklart att det inte går. Måste ju tänka på Fenrir, men enligt arbetsledaren kunde de inte ta hänsyn till honom. Då sa jag att jag ville ha papper på att även jag är tvungen att jobba övertid. "Självklart" sa arbetsledaren och försvann. Hade inte sett till något papper innan jag gick hem i fredags. Min fråga, lite såhär på sidan är; hur det kommer sig att de meddelar mig på fredag eftermiddag att jag skall jobba 6 timmar övertid följande vecka? Hur är det med framförhållningen? Hur kommer det sig sedan, att de bara försvinner, utan att faktiskt bekräfta att det de säger stämmer? Detta trots att jag begärt det? Menar de på fullt allvar att jag skall komma in flera timmar tidigare bara som en chansning? Jag kände att det kan de ju glömma och ringde facket. Enligt facket skall jag, som deltidare, inte bli beordrad övertid. När jag kom till jobbet idag hade jag fått ett mejl från min arbetsledare. I detta skriver hon:

"Jag har funderat och jag förstår att det är svårt att lämna hunden. Jag anser att därav så behöver du inte arbeta den beordrade övertiden denna gång på 6 timmar vilket blir enligt ditt avtal eftersom du inte arbetar heltid."

Min teori är att hon helt enkelt har fått veta att hon faktiskt hade fel, men inte vill erkänna det. Hur skulle hon annars kunna "besluta" att jag slipper, när hon inte har den sortens "makt" enligt henne själv?

Angående jobbsökandet kan jag ju säga att jag inte behövde bestämma mig för om det var värt att jobba mer. Visar sig att företaget som erbjudit mig de där helgerna, istället löste det 'in house'. Fan vad skönt, då behövde lilla jag inte tänka själv. *pusta ut*

REKOMMENDERAS:

En nagelbitande spännande tvserie! Har sett de första fyra delarna i The Kill Point. Kommer att börja visas på Kanal 6, söndagen den 21/9. Den är förbaskat spännande. Jag kunde bara inte sluta titta och jäklar vad jag grämde mig över att jag fick lov att stänga av tvn för att gå till jobbet. *mutter*

Jobb?

I fredags var jag på jobbintervju. De hade hittat mig på AMS hemsida och bad mig komma. Sagt och gjort. Fantastiskt trevlig intervju på ett fantastiskt företag. De hade två tjänster som skulle passa mig och skulle höra av sig så snabbt som möjligt. De ringde idag och erbjöd mig jobb. Den tjänsten de erbjöd blev lite av en besvikelse. Två helger i månaden med precis samma jobb som jag har nu. Är det värt pengarna att jobba två helger mer? Måste ju fortsätta där jag är nu också. Mer pengar, men mamma som hundvakt. Låter inte som en hit direkt.

Jag är utskriven

Enligt farbror smärtdoktorn är det ok att skriva ut mig från behandlingen. Inte för att jag känner att jag blivit behandlad av honom, men det är ok. Då slipper jag lägga ned tid och möda på att ta mig till honom för läkarbesök som inte ger något. Han sa att jag var i oerhört fin form. Jag såg inte ens det negativa i att det blivit höst och regnade, vilket var helt otroligt!? Jag sa bara att molnen är så himla häftiga? Kan man inte se skönheten i vardagen och ändå ha ont och må skit? Enligt läkaren kan jag dock inte vara deprimerad eftersom jag ändå aktiverar mig... Att jag aktiverar mig beror på hunden och tvånget att ta hand om honom. Om jag inte hade honom hade jag legat i såsat i sängen resten av livet. Bullen tvingar mig upp och ut, vare sig jag vill eller inte. Nej, jag är väl då inte deprimerad, men å så låååååååg.

Innerst inne undrar jag varför alla är så negativa inför hösten? Varför anser t.ex. tidningen Metro att de tvunget måste ha en massa smilegubbar för att muntra upp oss i "höstmörkret"? Varför inte njuta av det sköna höstljuset, den kyliga och väldoftande luften och färgerna omkring dig? Man måste hitta glädjen i de små tingen omkring sig.

Min kusin verkar krya på sig regält. Hennes cancerceller har minskat från 85% till 15% och alla är hoppfulla. Hon skall nu ha fem dagar med cellgiftsbehandling och sedan får hon åka hem. Behöver bara komma in var 4:e dag för att hålla koll på att cancern fortfarande minskar. Hon är så himla glad och jag glädjer mig med henne. =cD

Tatuerare och tatuering

Min kära väninna vill tatuera sig. Hon vill göra en stor, läcker, succubus i svanken på ryggen. Hon hittade en tatuerare som skulle göra en bild och även tatuera henne. Det lät ju alldeles fantastiskt bra. Det sorgliga började någon timme senare när denne tatuerare började sms:a henne. Hade väl varit ok om det bara varit för att bekräfta tatuerandet, men det blev mer om hur sexig hon var och de kanske skulle kunna träffas... utanför tatuerandet så att säga. Tillslut blev min väninna lite trött på karln och gick till tatuerarverkstaden för att informera hans chef om vad som hände. Denne blev självklart upprörd och bad om ursäkt å tatuerarens vägnar. Berättade också att den tatueraren skulle sluta på verkstaden eftersom "hans jobb inte nådde upp till standarden". Det var ju trevligt att få veta detta innan själva tatuerandet påbörjades, eller hur? Nåja, chefen ville kompensera min väninna och lovade att göra bilden och tatueringen åt henne. Det var dock lite körigt så hon fick lov att vänta på en tid och bilden skulle hon få se den dag hon kom för att tatuera sig. Idag gick hon så dit... Bilden sög! Besviken gick hon därifrån. Ny bild skall göras, med bättre koll på vad hon faktiskt vill ha. Ny tid bestäms när hon sett den nya bilden. Denna gång skulle det dock inte ta för lång tid att få detta gjort, eftersom det finns "återbud hela tiden". Där ser man... Vi får väl hoppas att bilden blir rätt nästa gång och att tatueringen faktiskt blir av.

Själv har jag haft fyra olika tatuerare. Ingen av dem har varit speciellt duktiga på att umgås med sina kunder, men de har iaf gjort sitt jobb. Det har blivit gjort på utsatt tid och jag är riktigt nöjd med alla utom ett eklöv, men det beror nog mer på att jag vill ha löv på ett speciellt sätt, som han inte riktigt förstod. Går inte att fixa just nu, men när jag blir rik skall jag rätta till det. =c)
När jag gjorde min första tatuering för sisådär 20 år sedan visste man ju inte att man kunde göra sin egen bild. Då tog man den man tyckte om i bildgalleriet hos tatueraren och var glad för det. Nu kan man ju sätta ihop sin egen bild, rita ned den så att den blir precis som man vill ha den och få den kopierad och tatuerad. Det går framåt. ;c)

Öppet brev till Pirate Bay

Jag undrar varför inte Pirate Bay kan ta hänsyn till föräldrarna i "Arbogafallet", istället för dra till med offentlighetsprincipen. Sanningen är väl den att detta eminenta forum, hamnar i skiten och får oss, som faktiskt gillar er, emot det ni gör när ni svarar på föräldrarnas mejl på detta sätt. Självklart är det meningen att allt skall finnas tillgängligt på nätet, men när det endast skadar folk och gör oss andra upprörda, kanske man skall tänka om lite. Det bästa hade varit om ni tagit bort filerna direkt när föräldrarna bad om det. Även om de sedan finns länkade någon annanstans hade Pirate Bay visat sin goda vilja. Det är ju ändå ni som bestämmer vad som skall finnas länkat på sajten. Det finns ju inget som tvingar er att ha länkar till ALLT. Hade varit trevligt med lite plus i kanten, med tanke på hur det ser ut på "lagstiftningsfronten" (FRA och annan skit).

Sorg

Som om det inte var nog att min kära kusin måste tampas med sin leukemi. I morse fick hon lov att avliva sin älskade Clara. Denna hund har mått dåligt länge, men min kusin trodde att hon var på bättringsväg. Idag insåg hon dock att det bästa för Clara var att få somna in.

Kära hundägare!

Jag vill bara tipsa om att det kan vara bra att inte låta dina arga jyckar stå och stirra sig ännu argare på någon annans korkade jycke (läs Bullen). Om du ser att den andra korkade hundägaren (läs ego) inte ens uppfattat att dina arga jyckar är påväg att explodera, då hon har näsan i marken för att kolla något obskyrt, kan du väl försöka att gå åt ett annat håll, skrika, eller på något annat sätt få den korkade hundägaren (fortfarande ego) att uppmärksamma att du och dina arga jyckar står bakom busken och trycker. Om du är liten, smal och nätt, gå då inte ut med båda dina rabiata bestar på en gång. Ta ut dem en i taget istället. Då behöver du inte oroa dig för att bli omkullryckt och släpad i blötan och leran. OM det sedan ändå slutar med slagsmål, släpp då den argaste hunden så den andra korkade hundägaren (läs ego) kan banka vett i skallen på den. Detta utan att koppel och den andra arga jycken hamnar i vägen. Eftersom min korkade jycke (läs Bullen) anser sig vara Kungen i området kan jag förstå att han blåste upp sig, när dina hundar försökte stirra ut honom. Att dina hundar var så förbaskat på hugget att de aldrig tillät sig att fatta att denne upplåste kung faktiskt är kastrerad är dock jäkligt märkligt. De borde inte, enligt hundreglerna alltså, attackera en kastrerad hund. Hur upplåst den än är. Det finns ett undantag och det är sura tikar, som själva är så jäkla upplåsta och egotrippade att de bara inte kan låta en kastrerad korkad kille vara det också. Sura kärringar är vi allihopa. ;c)
Dagens slagsmål slutade lyckligt, även om den stackars hundägaren kanske gjorde sig illa, men hon sa inget om det. Möjligen kände hon sig inte människa nog att prata, innan jag och korkskallen fortsatte mot Hagaparken. =c)

Sladdar

Jag sitter och studerar en jättesöt tjej på pendeltåget. Hon håller på att försöka trassla sig ur sladdhärvan som hennes mobil och mp3 bildat runt hennes hals och kropp. Jag ler i smyg och gratulerar mig själv till köpet av en mobil som både har mp3 och bluetooth. Inga sladdar att trassla med alltså. En av mina bättre idéer. ;-)

Civilkurage

Jag imponerades storligen av en mellanblond kvinna i 20~30 års åldern, som gick emellan två killar på pendeltågsperrongen på Södra station för en kvart sedan. Den ena killen blev sparkad och skulle nog misshandlats ordentligt om hon inte reagerat. Själv satt jag djupt försjunken i en tidning, med musik i öronen, och uppfattade inte att det var fara på färde förrän hon for upp. När hon väl fått mig och de andra på perrongen att fatta vad som var på gång fick hon såklart uppbackning av oss andra, men innan vi fattade...

Läkare, onda fötter och sex

Var hos smärtdoktorn igen. Han gratulerade sig själv för att ha ställt in dosen av de smärtstillande medlen rätt, eftersom min smärta minskat... även i fötterna. Min invändning var då att fotförbättringen borde bero på att jag fått mina skoinlägg. Smärtdoktorn påstår då att skoinläggen inte är till någon hjälp?! Jag fattar inte? Enligt smärtdoktorn är skoinläggen mer som "julpynt" och inte speciellt viktiga. Lite hjälp, men inte det som gör någon egentlig skillnad. Varför skulle han då skickat mig till en ortoped, om jag nu inte redan gått till en själv?! Fan vet hur det egentligen ligger till. =c/

Angående fötterna har det faktiskt blivit bättre. Personligen tror jag nog att de där inläggen faktiskt gjort skillnad. Vi får väl se om resten av smärtorna minskar de med. Sa till min käre doktor att det var trevligt att ha mindre muskelsmärta, men att det vore kul att också få hjälp med axeln som jag klagat på. Jag träffade ju sjukgymnasten, men fick ingen som helst hjälp med den. Han lovade att ta tag i det nästa gång vi träffas. Han vill väldigt gärna att jag också gå i kognitiv terapi för att komma till rätta med ilskan och frustrationen som enligt honom gör att jag får ont i musklerna. Jag sade då gladeligen att sånt bara var flum. Han blev inte så glad, men han förlät mig. =cD De må vara så att han faktiskt har rätt, men jag har fasen inte tid med fler jäkla läkarbesök. Jag känner ju redan nu att jag knappt har tid med mig själv som det är. Vi får väl ser hur det slutar.

När det gäller sex känner jag att jag nog fan har givit upp. Jag får faktiskt erbjudanden, men inte från någon jag känner, eller ens träffat. Tantra är det ganska populärt att erbjuda. Två erbjudanden på ett år. Senast var det för att ta itu med mina smärtor. Tantrasex skall ju frigöra endorfiner, vilka borde minska det onda. Låter ju jättebra, men jag vet faktiskt inte om jag är speciellt lockad av att ha sex med någon som jag varken känner eller ens sett. Iofs vill den trevliga mannen att vi först skall träffas och prata om saken, men jag har alltid önskat mig sex med någon som jag faktiskt älskar, tycker om och attraheras av. Eller varför inte någon man träffat ute bara för att det är kul och sedan hamnat i säng med. Det är ju drömmen. Nåja, jag får väl fundera vidare på denna veckas erbjudande och se var jag hamnar någonstans.

Leukemi

Leukemi är det senaste från läkarna. De är 99,9% säkra. Låter väl betryggande? Försöker läsa på just nu...

Ok... ingen vet

Fortfarande inga besked angående Annickas cancer. De har tagit bort hennes äggstockar, vilket gjort att hon faktiskt kan röra sig utan att skrika och hon kan behålla maten. De vet fortfarande inte var "modersvulsten" sitter. De letar och testar allt de kan, men mer än så vet ingen. Jag ringde henne alldeles nyss och hon lät mycket bättre, men vi kunde inte prata. Hon var upptagen med något. Antagligen fler prover. Får försöka senare igen.

Har semester denna vecka. Fan vad skönt!

Jag har de senaste veckorna börjat läsa om Discworldböckerna. Håller för närvarande på med bok nr.14: Lords and Ladies. Jättebra bok för häxwannabe's som mig. Man lär sig nya saker varje dag. ;c)
Enligt mig är dock den bästa boken Small Gods. Den handlar om religion på ett sätt som gör en glad... när man är som jag. Troende, men inte bunden till någon patriarkalisk religion. Inte för att Terry är särskilt snäll mot de matriarkaliska heller, men de håller sig i bakgrunden den här gången. =c)
Om du inte läst några av Terry Pratchetts böcker är det dags att börja!!!

Stänga?

Idag stod vi 3 förvirrade människor i jobblokalerna och undrade vem det var som skulle låsa och larma. Det var iaf inte någon av oss. Finns ingen att ringa och fråga eftersom de enda nummer som finns är de som går till oss i lokalen? Tillslut bad jag de andra om ursäkt, sket i det och gick. Hoppas de andra förlåter mig, men inte tänker jag sitta kvar där tills en lösning hittas. Inte mitt jävla ansvar. Vad skönt det är att kunna släppa och låta någon annan fixa. Det är en alldeles ny grej för mig.

Påminnelser från livet

Grannens nyfödde son Kasper.
En alldeles nyhämtad strävhårig Foxterriervalp.
Det envisa surrandet av mina getingar som dyker upp den här tiden på året.
Sparven som skiter på mitt köksbord när han snyltar smulor.
Fenrirs blöta nos i min hand.

It's not a black and white world
To be alive I say the colors must swirl
And I believe that maybe today
We will appreciate
The beauty of gray
- Live

Annicka Johnsson

Min kusin är bara ett par år äldre än mig. Nu ligger hon drogad med morfin på sjukhuset och väntar på vad som skall hända. Läkarna har hittat cancer på ena äggstocken, mjälten, en njure och i ena lungan. Inga prognoser har ännu meddelats.

Cancer?

De har hittat en tumör på min kusins äggstock. Hon har även oerhört ont i ryggen vilket enligt läkarna, kan bero på att hon möjligen har en cancerform som sprider sig i metastaser i hela kroppen. Vi vet ännu inte något närmare. Provsvar skall komma imorgon. Så här långt är det dock förtvivlan i luften.

Gårdagens kommentar

Skulle egentligen ha skrivit om detta igår, men blev alldeles försjunken i koden till bloggsidan. Försökte komma underfund med hur man kan göra för att få mina länkar att öppna sig i nya fönster, nu när jag byggt om. Det gäller alltså länkarna som ligger i listen till höger på sidan. Har ännu inte lyckats. =c/

Kommentaren gällde en artikel i fredagens City. I den ondgör de sig över att arbetare på krogen Josefina på Djurgården har särskilda arbetströjor för sin städ- och diskpersonal - om de är spansktalande. På tröjorna står det om de talar svenska eller inte. "Förnedrande, säger diskplockaren Carlos." ”No hablo sueco - ”Jag pratar inte svenska” står det på de enbart spansktalandes tröjor, och ”Si hablo sueco - ”Jag talar svenska” på de övrigas. Min fundering gäller då hur vi svenskar skall ställa oss till detta? Hur många av oss kan tillräckligt mycket spanska för att förstå vad det faktiskt står på tröjan? Möjligen enkelt att räkna ut, men vem vet? Ingen översättning verkar vara inkluderad på tröjan. Personligen fick jag en etta i spanska, vilket gör detta till ett mysterium för mig. ;cP

Maxat

I onsdag var jag hos smärtdoktorn och fick beskedet jag väntat på sedan vår första träff. Allt som är fel beror självklart på att jag är fet. Alla smärtor och kroppsliga problem skulle nog gå över om jag bara gick med i vikt. Min stress beror på att jag inte trivs på jobbet och för att komma till rätta med detta borde jag gå i kognetiv terapi, tills jag hittat ett nytt jobb.
Låter detta bekant? Har jag hört det förut?

Det psykiatikern kommit fram till var att jag hade sömnstörningar och borde se till att jag fick regelbunden sömn. Jag hade absolut ingen depression och skulle bara sysselsätta mig ordentligt. Kanske träna?
Räcker inte 8 till 9 timmars sömn per natt frågar jag mig då? Borde inte 2 timmars promenad om dagen räknas som sysselsättning? För att göra mer än vad jag redan gör måste jag för fan bli arbetslös igen! När jag tänker på saken var det enda gången jag kände mig tillfreds. *hmm* Vad skall man hitta på för att uppnå det igen? Enligt staten måste man ju jobba?

Tidsbokad?

Jag har felanmält att TV8 har grynig bild. Den ligger numera på TV4+frekvensen, sedan de bytte för en månad sedan. TV4+ hade skitkass bild i flera månader, men jag orkade aldrig felanmäla förrän nu. Felanmälde den 25/8. Trodde iofs att jag lagt den som bevakad, för jag ville höra med grannar om de hade samma fel. Visade sig sedan att den redan skickats iväg. Sedan dess har de ring 4 gånger för att tidsboka mig!!! Verkar lite slöseri med tid, men det känns bra att de är så angelägna... eller hur? Emellanåt verkar det dock som det faktiskt har fixat till sig. Det håller dock inte i sig hela tiden. Har bytt antennkabel och kopplat direkt till tvn istället för genom DVDn. Blir ingen nämnvärd skillnad. Min granne har blivit tidsbokad till dagen före. Funderar på om jag ändå skall låta tidsbokningen ligga kvar tills reparatörerna varit ute hos dem. Största grejen är att om reparatören tycker att jag ser i syne så får jag betala besöket. Någon stans mellan 500 till 700 kr. Olika bud här just nu. *suck*

Dagens kommentarer

I en av Citys läsarkrönikor skrivs det idag om hur vi alla påverkas av samhällets ideal och normer. Krönikören kommer vidare in på hur reklamen och media påverkar våra ideal. Det är knappast något man säger emot. Vi ser ju alla, varje dag/timme/sekund allt det som spys ut om hur den "perfekta" människan skall se ut. Krönikören tar upp t.ex. de smala och blonda barbiedockorna, som är oanatomiskt byggda, men ändå är ett ideal. I funderingarna kommer hon vidare i på hur blondiner uppfattas som mindre vetande och allmänt korkade. Hennes exempel är t.ex. Jessica Simpson som egentligen, innan hon hittade blekningsmedlet, är brunett. Hur räknas det då? Är det verkligen blondiner som är korkade, eller är det brunetten som är dum nog att bli blondin som är korkad?!

Biohelgen

Blev lite hektiskt i helgen. Gick och såg TVÅ filmer. Den första blev förstås The Dark Knight, vilken jag väntat med spänning på i evigheter. Den uppfyllde ALLA mina förväntningar och mer därtill. Äntligen har det börjats göras filmer som handlar om den Fladdermus jag läst så mycket om. Det blir inte sämre av att se alla coola uppgraderingar som gjorts på den tekniska sidan. Det fanns massa roliga idéer redan i tidningarna, men det är kul att se dem "IRL" också. =c)

Film nummer två blev förstås senaste X-files. Inte helt oäven för en rulle med tema som jag inte intresserat mig för. Följde aldrig tvserien efter de första 5 avsnitten och har mest sett filmerna när någon envisats. Denna gång behövdes inte så mycket tjat, eftersom jag nu funnit ny charm i David Duchovny efter att ha följt honom i tvserien Californication.

Att ta fel väg i Hagaparken...

...kan bli en trevlig överraskning. Där gick jag och djuret och plötsligt landade vi i en utställning av statyer från Zimbabwe. En uställning anordnad av Friends Forever med hjälp av Humana i Sverige. Fantastiska skulpturer gjorda av flera olika konstnärer, men de jag fastnade för var en grupp av underbara kvinnostatyer. Under perioden 1 juli och 31 augusti kommer utställningen finnas på plats. Den är väl värd ett besök om du har tid.

Om jag förstod rätt så är titeln på statyn här bredvid "Gazing at some stars" och är gjord av en kvinnlig skulptör. Jag skulle få en pdf-fil med katalogen från arrangören, men den har inte kommit ännu. När den väl dyker upp skall jag skriva in vad skulptrisen hette.

***UPPDATERAT***
Skulptrisen heter Colleen Madamombe och skulpturen "I am watching some stars".

Lite förhastade åsikter...

...angående temat Everchanging. Det visar sig att den är mycket mer varierad än jag kunde tänka mig. Färgerna och animationerna efter kl. 00, var helt otroliga. =c) Mörkt blått i bakgrunden och ögon som blinkar i skuggan av träden! Snyggt som fasen.


***UPPDATERAT***
För andra nördar som äger en SonyEricsson, och vill fixa detta tema, kan man gå in på forumet med instruktioner för hur man gör: http://forums.se-nse.net/lofiversion/index.php/t19233.html
Man kan också ladda ned själva temat genom att regga sig på forumet. Funkade väldigt bra för mig och var också enkelt att göra. Fick dock info från en av kommentarerna att steg 10 och 11 är onödiga. Du behöver alltså inte lägga några filer i Bildmappen på din telefon. Ändringen är att du, när du lägger över filerna "DayAndNight_desktop.swf" och "Everchanging_desktop.swf" i tpa\preset\system\desktop\flash passar på att lägga "DayAndNight_standby.swf" och "Everchanging_standby.swfi" i tpa\preset\system\standby\flash så blir det mer rätt.
Temat är alltså endast gjort för att fungera med SonyEricsson S500i (OBS! skrev fel förut), men andra nördar är lika knasiga som jag, har alltså fixat till så att det även funkar för andra modeller. =c)

Ego nörd

Jag har denna förmiddag ägnat mig åt att fixa till min mobil så den kan visa "Everchanging"-temat som skulle vara så ballt. Det temat är endast gjort för att fungera med SE W500i, men det är fler än jag som gillar att pilla. Tog en god stund att göra, men med hjälp av diverse foruminlägg och kommentarer lyckades jag få det att funka. Det var faktiskt inte svårt. Nu ändrar min mobil tema efter årstiderna och tiden på dygnet. Inser dock att jag antagligen inte kommer att kunna ha tålamod att bara använda ett tema året om på min lille nalle. Verkar slöseri med en så himla cool liten grej. Om jag orkade bygga egna teman skulle det bli mer variationer mellan årstiderna. Några saker på huvudmenyn har också försvunnit eftersom de inte finns på W500i. Inget jag saknar dock. Vem bryr sig om stegräknaren? ;c)

Slöseri med tid

Jag såg två filmer idag. Jag ångrar bittert slöseriet. Den första var "Taken" med Liam Neeson (osäker stavning). Han en föredetta "preventer" för någon sorts byrå i USA. Han har slutat med detta för att umgås mer med sin dotter. Dottern vill åka till Paris med en kompis, vilket han avråder ifrån. Det kan ju vara farligt. Han vet. Han är ju en "preventer". Preventing bad things from happening. Hon åker ändå och det första som händer är att hon och kompisen blir tagna av folk som sysslar med vitslavhandel. Pappa kommer för att rädda henne och det som följer är den vanliga slakten av de onda. På vägen hittar han kompisen som dött av överdos och en påtänd tjej som har dotterns jacka. Den tjejen avgiftas på ett par timmar för att berätta var jackan hittats. Sedan lämnas hon åt sitt öde. Vi får iaf inte veta något mer om henne. Och så blir det mer slakt. Hej presto allt slutar lyckligt! Att de inte skäms. Skitfilm. :@
Nästa bottennapp blev "Drillbit Taylor" med Owen (som jag inte kommer ihåg vad han heter i efternamn just nu). Varför gör de ännu en skitfilm om smånördar som blir mobbade i skolan av de större killarna? Är det bara jag som tröttnat på temat? Ledsen men även denna version suger. :-(

Hur kommer det sig att...

Hur kommer det sig att vissa människor anser sig ha full rätt att skälla ut en människa utan att någonsin komma fram till varför de skäller? Hur kommer det sig att folk inte lyssnar ens på vad de själva säger? Det är en sak att de vägrar att lyssna på vad den de skäller på säger, men att de inte ens hör hur korkade de själva låter? Att skrika hysteriskt om något, som inte ens går att utröna vad det är, verkar väl ändå vara överkurs? Jäkligt frustrerande är det iaf.

En väninna lade in en kul länk till Youtube där en dinosaurie bytte skepnad till en rabiat gristjej. Jäkligt kul att se och självklart fastnade jag i Youtubes nät igen. Den video jag lagt in nedan har en smygande dinosaurie och han påminner om min knasiga hund när han smyger på diverse saker. =c)

Naken solbadare ;c)

Liten vovve som är avklädd pga värmen. Gjorde det igår morse. Tog bara en timme att klippa av allt. Riktigt bra klippmaskin. Speciellt när den är ansluten till eluttaget. Annars brukar den ge upp ganska snart. Provade min solhatt också. Blev så jäkla gullig. Fantastiska vovve. =c) Började med lite finlir i dag på förmiddagen innan jag gick till jobbet. Hann dock bara fixa bakbenen och klippa av lite skägg. Dokumentation följer när jag fixat frambenen också.

Näsan

Att vara utan sin fantastiska mobil i hela sex dagar (denna gång) var nästan värre än förra gången. Fick nämligen låna mammas billighetsversion och dess tillkortakommande gjorde påminnelsen om "vad som en gång var" helt olidlig. Det är inte klokt var nördig man kan vara då... Köpte ju också en ny bluetooth för en massa pengar och den är helt fantastiskt cool. Gissar dock att det nog inte var något fel på den gamla. Hittade nya saker i instruktionsboken som jag inte provade innan jag reklamerade den. Hoppas bara DE inte läser MIN blogg och avslöjar mig. *rofl*

I karantän

Min bloggande väninna har haft möte med diverse chefer och fack. Där fick hon en massa förmaningar, som mest påminner om lekskolefrökens "fy så får du inte göra". Hon har dessutom blivit satt i karantän. Fått eget rum de två dagar hon hade kvar av veckan. "Gruppen måste få arbeta i lugn och ro." Hon har tack och lov semester med början nästa vecka, men hur går det sedan? Jobbet har hon kvar, men hur kul är det att arbeta på ett företag som lever i denna sortens lekskoleverkstad? De verkar fortfarande gå på dagis och inte vill de släppa in min kompis i klassen/gruppen. Det var iofs så redan före bloggen, men är de inte vuxna människor? Har de inte intelligens nog att se hur löjligt det hela ter sig? Mobbing på riktigt låg nivå kan man tycka efter att ha hört och läst vad som sagts. Jag kan inte fatta hur dessa människor kan leva med sig själva? Deras attityd och handlande stinker. Satan, vad arg man blir!

Bloggandets faror

En kamrat till mig har bloggat precis som jag. Hennes misstag var att hon lagt en länk från sin sida på Facebook till bloggen, vilket innebär att hennes arbetskamrater kunnat gå och läsa allt hon skrivit. Någon av dem har känt sig förorättad av det som skrivits och skvallrat till "chefen". Denne kallade då in min kompis och talade om att man verkligen inte kunde blogga om sina arbetskamrater. Då kunde ju vem som helst läsa det. Min kompis har inte varit dum nog att skriva några namn, men de har lyckats lista ut vilka som menats ändå. Hon har också fått veta att hon inte får skriva om företaget, som inte heller är namngivet, på bloggen. Min väninna sa "OK" och bestämde sig för att inte skriva något sådant igen. Saken verkade vara ur världen, men idag kom det två "chefsämnen" och sa att de måste tala med henne. Gick in i ett annat rum, där hon fick veta att hon blivit avstängd pga "samarbetssvårigheter". Det skulle inte ha något med bloggandet att göra, för den saken var ju ur världen, men det gick ju inte att jobba med henne och alltså blir hon avstängd. Någon av arbetskamraterna har klagat. Resultatet blev alltså avstängning i väntan på utredning. På torsdag skall min kompis få träffa cheferna och facket. Innan dess får hon ingen mer information om vad det egentligen är som hänt. Spänningen är olidlig.

När min kompis ringde mig igår angående mötet om bloggen, så berättade jag om de artiklar jag läst på senaste tiden. Det har skrivits en del i pressen om folk som blivit avstängda och avskedade pga sitt bloggande, men då har det åtminstone handlat om att de skrivit i negativa ordalag om ett namngivet företag. Jag har också personliga erfarenheter av att en arbetskamrat blev avskedad på studs, men då hade han skrivit om affärshemligheter på en offentlig websida. Det är ju ganska självklart att det blir så, men detta blir jag inte klok på.

Alldeles nyss fick jag info att min väninna fått veta, på omvägar, att alla på företaget fått veta att det skall bli möte om detta på torsdag och att hon inte är avskedad "än".

Vilken chock!

För er som känner oss kommer det knappast som en överraskning att min hund älskar att plaska i vattnet. Det han inte vill är att förlora fotfästet. Detta innebär att pinnar som ligger för långt ut i vattnet får ligga kvar. Just den här pinnen låg nedanför bryggan och såg oerhört frestande ut. Eftersom jag är en dålig mor låter jag honom hållas. Han skäller på pinnen och springer lite fram och tillbaka på bryggan. Jag vet ju att han inte kommer att hämta den iaf.

Plötsligt händer det! =cO

Strax efter dyker han upp igen. Något blötare och något surare. Man får vara tacksam för att han inte är långsint iaf. =cD


För första gången i mitt liv, hade jag kameran redo. Det var den verkliga chocken i sammanhanget. =c)

Allt möjligt dårå

Min lilla mobiltelefon har fått fnatt. Det första som hände var att när jag försökte fota fick jag bara upp ett svart fönster. När jag sedan av ren frustration tryckte på att ta bilden, hoppade fönstret tillbaka till bakgrundsbilden utan att någon bild togs. Jag startade om mobilen och samma sak igen. När jag sedan gnällde om detta för kära mor, och skulle visa hur det såg ut funkade det! Ingen vet vad som hände. Nästa grej som hände var att jag klickar kameran får jag upp en ruta där det står "Ett program körs redan. Stäng det och försök sedan starta kameran igen". Det finns inget jäkla program som körs och jag blir så frustrerad. Efter nittioelva försök gjorde jag en total återställning på mobilen, men det hjälpte inte heller... Det är något mjukvaroproblem och nu skickar jag den lille på reparation.

Dagen efter jag hämtat en lånemobil hos mamsen dör Bluetoothen. Går inte att hitta den med någon av mina arbetskamraters mobiler. Reklamation!

*mutter*

Caspian, Prins av Narnia

Jag såg denna fantastiska film igår. Jag satt och förundrades över att de ännu en gång lyckats fånga hela känslan och alla miljöer från boken, som jag läste första gången för över 20 år sedan. De hade ju självklart kastat om ordningen i handlingen för att göra den mer filmtittarvänlig, men det gjordes så rätt. Det hade också lagts till en hel del händelser, men det gjorde att filmen blev djupare. Hade de bara filmat bokan rakt upp och ned hade man nog inte gillat den lika mycket. Att läsa en bok är ju en helt annan sak än att se den som film. Vissa miljöbeskrivningar i filmen gav mig rysningar. De var precis så som jag föreställt mig dem. Alla repliker, som var av vikt i filmen, var ordagrant hämtade ur boken . Otroligt! En värdig filmuppföljare till Häxan och Lejonet som var den förra filmen som gjordes. Jag går redan och funderar på hur den tredje blir. "Kung Caspian och skeppet Gryningen", som den hette på svenska kommer inte förrän 2010. Jag kommer att lida alla helvetes kval i väntan på den. *suck*

Just because you're paraonid...

...doesn’t mean they're not out to get you.

Jag gjorde som tusentals andra svenskar och använde mig av Expressens mailformulär för att skicka min protest till svenska riksdagen angående FRA-frågan. Jag uppskattade Expressen initiativ, eftersom jag är för lat för att ta reda på vilken riksdagsledarmot som är "min" och bör lyssna på mina åsikter i frågan. Jag har redan fått svar från två stycken. Imponerande att de har tid att svara på de 35 000 mejl de säger sig ha fått genom det där mejlformuläret. Enligt uppgifterna från bloggar och medier ute på nätet är det över en halv miljon!!! Min tanke är då den, att nog borde de väl fatta att det är något som inte stämmer, när så många lata svenskar gör sig besväret att protestera? Nu verkar sidan vara borttagen från Expressens hemsida. Annars hade jag uppmanat er att använda den ni också. Det finns dock alternativ! Om du orkar ta tummen ur arslet kan du använda något av förslagen på hejFRA.se för hur det kan gå till. =c)

Och hur går det sedan?

Jag är så trött på det här jävla jobbet. Den nya jobbmiljön, de nya arbetskamraterna och den nya arbetsgivaren. Egentligen är det kanske inte fel på arbetskamraterna om jag bara slapp höra dem. Arbetsgivaren är ett problem, det gör att jag inte är ett dugg motiverad och har ingen lust att ens försöka. Lokalerna är alldeles för små för arbetsstyrkan som jag sagt tidigare. Ljudnivån är besvärande. För att höra vad kunderna säger måste jag skruva upp så mycket att min hörsel blir lidande. Egentligen är det ju inte så att kunderna inte hörs. De överröstas av allt tjafs runt omkring. Det är olidligt!
De två semesterveckorna var ljuvliga, men jag kan inte förstå hur jag fick för mig att bara ta ut två till att börja med? Jag har iofs en vecka till i augusti och jag har även ansökt om en vecka semester då jag skall göra ansiktsblekningen i september. Vi får väl se om den blir godkänd. Annars får jag kanske bli "sjuk" i några dagar.
Jag har lite sporadiskt sökt nya jobb, men inte fått ett enda svar. Jag kan bara inte få tummen ur. =c( När det gäller fötterna lever jag i smärta. Just nu beror den mest på att jag håller på att gå in de nya skoinläggen. När jag gått i skorna en timme har fötterna givit upp och låtsas inte om det onda längre, men så fort jag gör någon förändring är den tillbaka i samma omfattning. Vi får väl se om det blir bättre om någon månad.

Angående film

Hur kommer det sig att folk bara älskar att hata M. Night Shyamalan? Han har av Peter Bradshaw på The Guardian blivit jämförd med 2000-talets Ed Wood. Inte speciellt smickrande kanske, men om man ser till att Ed Wood som en gång blev utsedd till tidernas absolut sämsta regissör senare blivit kulförklarad, kanske man borde tolka det lite annorlunda?! Det kan ju faktiskt bli så att de där djävulskt nedlåtande kritikerna kommer att få omrevidera sin uppfattning? Ingen verkar gilla senaste filmen "The Happening". Jag tyckte om den. Takten han sätter i sina filmer är långsam och eftertänksam. Sådant gillar jag skarpt och jag är också förtjust i hur Shyalaman gör personbeskrivningarna. I den här filmen är den otäcka känslan man får extra krypande eftersom man inte vet vad det är som egentligen händer. Kanske vi skulle ha fått vänta lite längre in i filmen innan det kom en förklaring? Tyckte nog att det gick för fort. Jag hade gärna stannat kvar i den krypande spänningen ett tag till. Jag blev lite besviken över att Mark Wahlberg verkar göra samma "person" som Mel Gibson gör i "Signs", men när jag funderat kom jag fram till att Shyalaman är mer intresserad av en viss typ. Skådisarna är ju till och med lika varandra, åtminstone som de ser ut i dessa två filmer. The Happening behöver dock inte ses på bio. Det går lika bra hemma i tvsoffan. =c)

Svavel i dieten?

Mina silversmycken har alla blivit kolsvarta. Efter rengöring visar det sig att två örhängen verkar vara bortom all räddning. Kunde inte fatta vad som hänt. Varför blev de helt plötsligt alldeles svarta? Ser ut som någon svartlackat dem. Pratade med kära mor om fenomenet då hon upplyste mig om att mormor alltid sagt att man har för mycket svavel i kroppen när silversmyckena svartnar. Mamma funderade då på hur jag helt plötsligt skulle ökat mitt svavelintag? Upplyste om svavelsalvan jag fått recept på av läkaren, för att använda i på rosacean i ansiktet. Kanske gammeltanten faktiskt hade rätt? Fick ett mejl igår där mamma skickade med en länk som bekräftar misstanken. http://www.bifrost.se:80/page.php?iPageId=23

Jag har annars målat bröstpanelen två varv. Fattas ett sista för att färgen skall täcka ordentligt. Blir jättesnyggt. Måste dock klura ut hur jag skall kunna måla sista varvet utan att det blir fula streck av färgen från täcklisten? Har fortfarande inte fått några hål för kontakter. Alltså snubblar jag och hundskrället på förlängningssladden varje gång vi går in och ut ur rummet. Vi har dock inte lyckats välta ned något ännu. *håller tummarna*

Med mera...

Denna vecka har jag verkligen utnyttjat dubbelmoralen i hyresrätternas värld. Inte nog med att jag bygger om i lägenheten, genom att sätta upp bröstpanel i sovrummet, jag har också ringt om att mitt avlopp är kaputt. Idag dök det då upp en trevlig nisse och rensade det åt mig. Hade jag bott i en bostadsrätt hade jag fått göra det själv eller ringa, och betala, en avloppsfirma. Hurra för hyrerätt! =c)Just nu håller jag på att lacka alla kvistar i panelen för att de sedan inte skall blöda igenom lasyren. Väntar annars på att min lille hantverkare skall dyka upp och såga fram eluttagen som just nu är väl dolda bakom panel. =c)

E-legitimation är något jag dragit ut på i det längsta med att skaffa. Igår gick jag dock ned till Nordea och skaffade mig ett bankkonto för att få e-legitimationen gratis. Att jag är kund hos dem med ett plusgiro räckte inte. Jag verkar dock inte vara den enda som missat det där med hur det funkar. Damerna i kassan fick lov att springa efter hjälp och efter att ha fixat och donat i en bra stund skrevs det ut en halv uppsats i papper på allt och det skulle vara klart. Tackade för hjälpen och gick hem. Gjorde mig dock inte besväret att läsa i alla dessa papper förrän idag. Visade sig då att jag inte fått informationen om hur jag skulle gå till väga. Fick lov att ringa supporten och be om hjälp. ;c) Tur att supportmänniskorna är så förstående när vi "dataidioter" ringer och frågar dumma frågor. *rofl* Nu är det dock fixat och jag kan gladeligen logga in på Apoteket och Vårdguiden med hjälp av den nya legitimationen. Föll ju till föga för apotekspersonalens tjat om att lägga upp alla recepten på deras databank, vilket nu förstås innebär att jag inte har en aning om vad jag har för recept. Om jag inte har e-legitimation måste jag personligen gå in på apoteket eller lägger ned tid på att ringa dem. Ingen receptsamling i plånboken att enkelt kolla. Tänkte på detta de första femton gångerna de informerade, men den dag jag föll till föga hade jag av någon andledning glömt bort det. *suck* Därav legimitationtjafset.

Har börjat lyssna på Everlast efter att ha hört signaturmelodin till Saving Grace. Rekommenderas varmt. Riktigt jäkla bra!

Halva inne

Min käre hantverkare dök tillslut upp igår. Visade sig dock att han ansåg att det inte gick att sätta upp något annat än reglarna då de skulle limmas. Måste alltså vänta till idag för att få själva panelen uppsatt. JÄVLA SKIT! När han väl dök upp, han sa att han skulle komma på förmiddagen men dök upp först kl. 15:30, gick det dock på en knapp halvtimme att få upp dem. Nu är det bara laseringen och diverse lister som skall fixas till. Visade sig också att jag nu måste möblera om eftersom mitt databord kommer så långt ut att jag inte kan öppna garderobsdörren. *suck* Att man då aldrig får vara glad.

Suck...

Just nu sitter jag och surar och känner att jag fått alla mina fördomar om hantverkare bekräftade. Det värsta är att jag inte borde sura eftersom den har hantverkaren ska fixa det gratis bara för att göra mig glad. Vi hade bestämt att han skulle komma kl 12, men jag ringde vid elva för att kolla att han faktiskt skulle dyka upp. Fick då veta att det sprungit läck på ett annat jobb och skulle bli försenad. Hans bud var då att han skulle komma efter tre. Jag anade då några ugglor i mossan, men höll hoppet uppe. När karln inte kommit klockan 18:45 ringde jag honom igen. Fortfarande läckor. Han kommer imorgon istället. Inte något större problem eller hur? Det är bara röran som gör mig less och att datorn är bortplockad. Den ska ju inte vara i vägen. Jag vill nörda och istället sitter jag här och hittar inget att se på tv:n. Prutt! :-(

Saving Grace

En fantastiskt bra tvserie som börjat gå på TV3. Huvudpersonen är en polis som har problem med sprit, droger och sitt känsloliv. På jobber är hon respekterad och omtyckt, men privat är det en helt annan femma. Av någon anledning blandar sig Gud i det hela och skickar en ängel som heter Earl. Han är Guds "Fed-ex" med budskapet att det är dags att skärpa sig. Kan låta lite fånigt, men blir en jättebra soppa. Att se en kvinna på tv, vara precis så emotionellt vrickad som vi faktiskt kan vara, blir oerhört befriande. Rekommenderas varmt! Går sen lördagkväll på TV3.

Att vara

Är det inte konstigt att smärtan inte minskar av att äta de smärtstillande piller doktorn ordinerar? Den största smärtan sitter fortfarande i fötterna och det har blivit värre sedan jag följt doktorns ordinationer. Muskelvärken kan jag faktiskt leva med, men att knappt kunna sätta ned fötterna utan att känna sig som ett offer, gör ingen glad. Verkar inte som han förstår att problemet för mig är fötterna. Nästa träff med doktorn är inte förrän i augusti. Vad gör man till dess? Skiter i doktorn och börjar med Voltaren igen. *suck*

Idag är det min tredje dag på semestern. Av någon outgrundlig anledning har jag bara tagit ut två veckor denna gång. Kommer att ha en vecka i augusti också, men resterande veckor ligger sparade. Kanske blir det riktig vinter i år? I så fall skall jag ta ut allt jag har sparat och njuta av snön. =c)Konstigt nog blev det faktiskt svensk sommar nu när jag tog semester. Kallt och regnigt. Jag och vovven är glada. Vi behöver verkligen inte värmen. Dessutom har jag fått stränga order att hålla mig borta från solen då den antibiotika jag äter för rosacea gör hyn känslig. Jag har varit hos Conturkliniken och beställt tid för laserblekning av rodnaden som inte vill ge med sig. Det kommer att kosta en hel förmögenhet. Behandlingen kommer att ske i höst, då jag förhoppningsvis bleknat så mycket som det bara går, och inte har någon kvarvarande solbränna som kan störa.

Alla dessa jävla koder

Fick ett nytt ICAkort härom veckan. Försökte följa instruktionerna så att jag kunde betala mina räkningar över nätet. Visar sig att jag slog in fel kod och kortet blev spärrat för betalningar via nätet. Ringer till ICAbanken för att få veta hur jag nu skall gå till väga. Där frågar de också efter en kod. De kan inte hjälpa mig, via telefon, om jag inte slår in koden. Frågan var då "vilken jävla kod"? Enligt människan i telefon skall jag ha fått den via brev. Letar febrilt igenom alla mina koder och hittar ingen. Upplystes om att ny kod måste skickas ut. Ok, tänkte jag. Det är tur att man är ute i god tid. Väntade sedan på att koden skulle komma. När jag väl fått den försökte jag sedan logga in på banken igen för att kolla ekonomin. Slog in den kod jag alltid använt, men fick då veta att det var fel och inloggningen spärrats. VAD I HELVETE! När jag kollar mina papper inser jag att den nya koden jag fått också gällde själva inloggningen på ICAbanken. Vore det inte på sin plats att upplysa om detta när jag ringde? Hade bruden som jag pratade med sagt det hade jag direkt kunna ge henne min kod, eftersom jag kan den utantill. Visste bara inte att den även gällde servicen via telefon. Det är alltså två olika koder för att använda mitt jävla ICAkort. En kod som jag slår in när jag handlar med kortet i affären och en som jag använder när jag försöker logga in på ICAbanken och betala på nätet. Mitt kodminne på mobilen är fullt. *gråt och tandagnisslan*

Hetta

Igår satt jag med några vänner på en gräsmatta i Hagaparken och svettades. Personligen flyttade jag mig efter skuggan hela eftermiddagen. Alldeles för varmt annars. Gissar att några i sällskapet idag har svidande skinn. De satt mitt i solen hela tiden. Att de inte fick solsting är för mig en gåta? =c)Idag är det dock befriande blåsigt och svalt på min sida av huset. Blir väl ändring så fort solen kommer runt hörnet.

För ett par dagar sedan satte jag äntligen upp min egentillverkade fontän på balkongen. Nu porlar det trivsamt. Eller man kanske inte skall säga "porlar". Låter mer som någon som pinkar med stopp i ledningen. ;cD
Blev iaf glad över hur enkelt det faktiskt var att få den på plats. Alltid roligt att något funkar på första försöket för en gångs skull. Skall bara köpa en något kortare förlängningssladd. Den jag har nu ligger ihoprullad bakom Tujan i en hög. Inte så snyggt. =c/ Synd förresten att de där små pumparna bara tillverkas med svart sladd. Den syns alldeles för tydligt mot en vit vägg. Undrar vad jag skall hitta på som nästa projekt? Jag är fortfarande lite sugen på att lära mig blyinfatta glas. Hittade en kurs på nätet, men den gick bara i Linköping och jag är alldeles för lat för att ta mig dit. Tydligen gick det också en i studiefrämjandets regi, men den hittade jag aldrig, så det blev inte av. Framtiden får utvisa hur det går. =c)

Tekniken är fantastisk... när den funkar. För fyra månader sedan köpte jag en Moustrapper som jag bara älskar. Äntligen kan man sitta vid datorn hur mycket som helst utan att få ont i axlar och armbåge. Den dog för några dagar sedan. Nu glider muspekaren runt efter eget huvud och låååååååååååångsamt av bara tusan. Den har som tur är 2 års garanti, men måste ju då skickas bort för att fixas. *suck* Ännu en gång leta kartong att lägga den i, omslagspapper och betala porto. Inte speciellt komplicerat, bara tröttsamt. Gissar att sand och hundhår, som blåser runt i lägenheten, är skurken i dramat.

Segt som tuggummi under skon

Igår satt jag och väntade på tåget och passade då på att blogga via mobilen. Skrev ett långt inlägg, som skulle avslutas strax innan jag kom hem. Precis innan jag tryckte på knappen för att skicka upp den ringer telefonen och allt bara går upp i rök. *suck* Där hade jag ansträngt mig, varit fyndig, och rolig i missären, så blir det bara 'blip' och borta. =c/

Då blir det instant replay på inlägget här nedan:

Jag vantrivs något offantligt i de nya lokalerna. Vi är alldeles för många på för liten yta. Tack och lov är jag bara där på kvällarna då det är mycket mindre folk på plats. Det finns bara EN herr- och EN damtoalett, vilka blir vansinnigt snuskiga. Och hur kommer det sig att folk idag inte fattar att man lägger pappershanddukarna i papperskorgen och inte slänger dem på golvet? Idag blev äckelupplevelsen tusenfaldigad när jag upptäckte att det var stopp i köksavloppet. I sörjan ligger bestick och diskborste. Folket här kan alltså inte inse att det kanske vore smartare att lägga sina använda bestick i den diskmaskin, än lassa ned dem i en äcklig diskho. Och vem fan är så dum att hon/han tömmer blomjord i diskhon så det blir stopp? Tydligen har de då ringt, men någon trevlig person med en "plunger" kommer inte dyka upp före helgen. Förhoppningsvis är det iaf fixat till på måndag när jag är tillbaka efter min tredagarshelg.

Igår när jag kom till jobbet sprang jag som en blådåre för att hinna in genom dörren innan den gick i lås. Utanför står en TL och några andra. Den jäkla TL:n kläcker då ur sig "Jag har väntat i flera år på att se dig springa. HAHAHA!" "Vad fan pratar du om?" tänker jag och säger sedan "Du kan ju följa med mig på mina milslånga promenader varje dag. Då lär du se mig springa både en och två gånger". När jag sedan går in genom porten vräker jag ur mig "Jävla kärring!". Skiter i om hon hörde mig. Hon är ju för helvete en chef och hur tänker hon när hon säger något sådant till någon hon egentligen inte känner? Inte blir man gladare för det bemötandet på sin arbetsplats. *mutter*

Har börjat titta på Terminator: The Sarah Connor Chronicles. Har inte ännu fattat vad alla snackar om. Ganska ordinär tycker jag, men jag har iofs bara sett tre delar ännu. Jag funderar på om de tänker knyta an till den asdåliga Terminator III eller helt enkelt skiter i den?

Schlagerfestivalen

Jag tittar ju aldrig på detta program, men efter all hypen runt Charlotte Perelli passade jag på att se hennes låt när det gick. Den var riktigt tråkig! Och det jag slogs av var att hon är fruktansvärt lik Christer Lindarw när hon sjunger "Hero" i silverklänningen. Hon rör sig likadant som honom och har samma smala ben. Enda skillnaden var nog att Christer är snyggare än Charlotte. Han vet åtminstone hur man sminkar sig smickrande.

Uppdatering av en del

Jag fick en helt ny DVDspelare (inget gammalt, lagat skräp) och den är nu installerad och används flitigt. ;c) Visar sig dock att en av de saker jag anmälde som trasigt på den gamla tydligen är någon sorts bugg i maskineriet. Får väl leva med det, men det är något som kommer att skrivas på listan över "icke önskvärt".

Dagen tillbringas med att tvätta fönster och blommor. Inte det mest inspirerande kanske, men jäkligt nödvändigt. Känner det dock som att tiden inte riktigt räcker till. =c/

Såg att de skall börja visa Moonlight på TV3. Ganska sorgligt då serien avslutas utan att egentligen få ett riktigt slut. Den har nämligen blivit nedlagd i USA. OM man är medveten om att man aldrig får veta hur det går för de inblandade, är serien iaf sevärd. Vampyrer och lite deckare. Inte helt fel i mitt tycke. =c)

En skön syn

Jag satt här och funderade över kunders BB-problem, när jag plötsligt upptäcker kollegors intresse och fnissande. Försöker se vad de ser och där är han! En Adonis endast iklädd kalsonger, står och tvättar sina fönster två våningar över vårt plan och det är en skön syn. Han är läcker när han lutar sig över för att kunna torka av de nedre fönsterrutorna. Senig och musklad. Wow!

Tack goda moder för denna vackra syn en dag som denna.

Väntans tider

I går ringde jag och efterlyste min DVD. Enligt killen jag fick tag i denna gång var den hos dem och väntade på att skickas till mig. Fick dock ett kollinummer vilket gjorde mig fundersam. Borde ju inte finnas något om paketet inte redan gått iväg. Fick också veta att jag kanske inte skulle få en helt ny DVD. Jag kunde lika gärna få en gammal som de lagat. Det kan alltså bli vilken skit som helst om jag har otur. Spårade paketet idag och det ligger på mitt utlämningsställe och väntar. Hämtar ikväll så får jag veta.

Elak och bitter, jävla kärring.

Enligt mina arbetsledare har jag taskig attityd och får inte sprida mitt "gift" så de omkring oss hör. Skälet till att jag var förbannad denna gång är för att jag aldrig får någon information och anser att de som arbetsledare borde göra sitt jobb bättre. Jag är arg och frustrerad över min arbetssituation och har jävligt svårt att acceptera all skit som vi får sta ut med sedan vi blivit uppköpta. Ingen vet något och ingen kan ta reda på det man frågar om. Jävligt sorgligt hur det sköts.

Midsommar?

Mer än en månad kvar, men midsommarblomstrena blommar redan för fullt.

Evigt trött

Nu sitter jag här och väntar på att nästa blodprov skall tas. Denna gång blir det dock för att kolla om jag fått borelia. Fick tjata en massa. Även denna doktor ansåg att det var onödigt eftersom provet antagligen inte skulle säga något definitivt. Om jag har antikroppar skulle det inte säga om jag fortfarande lider av smittan. Det kan nämligen läka ut av sig själv. Jag fattar ingenting.Jag blir så trött. Vill bara gå hem och gräva ned mig. :-(

Snöpligt

Gick ganska nöjd med mig själv från jobbet. Skulle hinna med tåget som gick 5 min senare. Står på perrongen och knappar på mobilen. Tittar upp och ser ett tåg åka därifrån. Dagens jäkla pendel hörs ju för fasen inte. Får stå och vänta på nästa en kvart senare. :@

Skönhet en varm vårdag

Ny DVD, den gamle dog tydligen ohjälpligt

Jag ringde igår och frågade hur länge jag skall vänta på att få tillbaka min apparat. Kundtjänsten ringde tre timmar senare och informerade mig om att de fått lov att byta ut hela grejen. Så det kommer en ny dvd till mig i nästa vecka. Då får man ju hoppas att den funkar bättre. =c)
Jag har ju låneapparaten så länge. Lider alltså inte nämnvärt... Fast jag hade gärna velat kunna spela in filmen som går på Kanal 8 ikväll. Typiskt.

Fibromyalgi

Nu har jag fått min diagnos. Enligt uppgift har jag alltså fibromyalgi. Finns inget botemedel. Man måste leva med det. Jag tror dock inte att detta kommer att ändra något. Det enda läkaren kunde komma med var mer smärtstillande. FAN jag vill inte äta mer piller. Det jag känner störst behov av är en lång tids ledighet, men det är inte aktuellt. Min läkare tycker också att jag skall gå hos en psykiatiker och prata om jobbstress. Hans förslag var också att jag skulle byta jobb och jag vet ju att han har rätt, men jag vet inte vilken väg jag skall gå. Allt verkar bara gå förbi mig. Alla vet ju hur jag vill jobba, men de verkar inte förstå att det går att fixa om jag bara får en anledning. Det finns ju faktiskt arbetsplatser som skulle kunna göra det värt det.
Nä... Jag får nog ta och lägga mig ned och dö. Det är enklare.

Tvättmaskin?

Min jävla tvättmaskin dog i helgen. Den har iaf funkat felfritt i 15 år, men nu tvärdog den. Tvättprogrammet började med att fylla på vatten och sedan dog maskinen. Jag gjorde de gamla vanliga supportförsöken, men inget hjälpte. Ringde mamma för att gråta på hennes axel. Kära far satt i bakgrunden och när han hörde vad som hänt, sa han att jag skulle strunta i det. Jag blev nästan sur på honom. Vadå strunta i? Jag behöver min jäkla tvättmaskin! *mutter* Visade sig att de hade en tvättmaskin till mig, som han och kära mor skulle ha givit mig i födelsedagspresent. Tjoho! Leverans utlovades på söndag kväll. Eftersom jag känner mannen förväntade jag mig dock inte att han skulle dyka upp på utlovad tid, men när han var mer försenad än vanligt började jag ana ugglor i mossen. När han väl ringde visade det sig att han inte hade någon tvättmaskin. Han trodde han hade köpt en, men det han fått var en torktumlare. *snyfta* Nåja, vi skall ut nu på lördag och se om vi hittar en. Hamnar då i problemet att försöka hitta en bra maskin. Att söka på nätet är en jungel. Det finns massor av olika märken och inte fasen blir man klokare av att läsa produktionsinfon. Försökte då med att läsa användarrecentionerna istället, men det var blandad kompott. En säger att maskinen är jättbra och en säger att den suger. "Vem skall man lita på?" Det löser sig väl. Finns antagligen bara en maskin att välja på iaffären. =c)

Och hur tänkte du där då?

Att gå till sjukgymnasten börjar kännas som en övning i meningslöshet. Sjukgymnasten har de två möten vi haft, följt ett frågeformulär där hon bett mig göra rörelser och sedan frågat hur jag känner det. Det är väl helt ok, men när de olika försöken är över rekommenderar hon akupunktur. Egentligen får hon ju inte göra det, säger hon, och i nästa andetag rekommenderas Quigong. Verkar lite motsägelsefullt? Alla övningar som görs skall dessutom bara göras tills det känns obehagligt och jag försöker följa instruktionerna. Resultatet blir att hon, vid nästa möte, skall visa hur man stärker magmusklerna. Enligt andra tränare har jag ovanligt starka magmuskler? Det är dock så att det gör ont och är obehagligt när jag försöker göra övningen. Alltså lägger jag av långt innan mina magmuskler protesterar. Jag har också problem med övningarna som involverar knäna. Genast kommer då förslaget på att jag borde börja cykla, för att mina benmuskler skall stärkas. Detta efter att jag berättat för henne att jag är ute och går ca en mil om dagen och har vader som jävla träd?! Jag är ledsen, men mina ben är starka.
Jag fattar inte hur hon tänker?

Jo, jag vet att akupunktur fungerar mot smärta, men det är enligt min mening, ett smärtstillande, precis som mina tabletter. Det botar inte problemet. Jag vill att de talar om vad som är fel, innan jag använder mig av mer smärtstillande. Även om det nu är utan konstgjorda kemikalier. Quigong är en fantastisk övning i andning och stretching. Inget att protestera mot där och det hjälper säkerligen också mot smärta, men botar det problemet? Berättade om att jag sysslat med Aikido och Tai Chi, men det gav absolut inga pluspoäng... Jag talade om vad jag kände om de som lärde ut Tai Chi, utan att lägga någon kraft på att kombinera övningarna med andningen. Detta gav ingen som helst reaktion och hon började istället prata om sina mästare som lärt henne hur man gör. Jag kände mig inte särskilt imponerad.

Vi får väl se hur det går. Skall träffa läkaren på torsdag.

Annars saknar jag min DVD som bara fan. Fick tack och lov låna en av Anna (tack gullet), men jag saknar ändå min egen som jag faktiskt har koll på hur den funkar. =c)

Böjda knän!

Igår var jag i Hagaparken och njöt av det vackra vädret. Träffade massor av trevliga hundar och hundägare. Vovve lekte och uppförde sig som vilken värsting som helst. ;c) Som hundägare till en av de något större raserna, lär man sig att alltid stå med böjda knän när dessa leker. Kan ju tacka diverse volter i spenaten för den läxan. Just denna gång gick det då inte att undvika kraschen, men som tur var blev varken jag eller hunden skadad... Eller man kanske ska säga, att än så länge tror jag inte att jag har några bestående men. De där jäkla Rottweilerna har ingen koll på sina kroppar och de tror att de är av storleken Yorkshireterrier. Att en 40 kiloshund använder dig som stoppkloss i 100 miljoner kilometer i timmen, är inte en fantastisk känsla. Hundskrället kraschade rakt in i mitt ben, i jämnhöjd med knät och knastret i min kropp gjorde att jag funderade på om en ambulans var på sin plats. Förvånande nog var knät inte krossat och gick att gå på med viss smärta. Höftmuskeln på motstående sida vart dock helt uttänjd, nytt sätt att stretcha på, vilket gör att jag idag har en förjävla träningsvärk och svårt att gå. Jag är dock för korkad för att veta när det är nog och gick hem från Fridhemsplan idag. Hunden måste ju få röra på sig. När jag kommit halvvägs, insåg jag dock att jag skulle låtit bli. Tog bussen resten av vägen och stoppade i mig en större dos av värktabletterna. Nu känns det riktigt redigt och kanske borde jag gå och nanna kudde innan tabletterna slutar verka?

Hur var din dag?