För er som känner oss kommer det knappast som en överraskning att min hund älskar att plaska i vattnet. Det han inte vill är att förlora fotfästet. Detta innebär att pinnar som ligger för långt ut i vattnet får ligga kvar. Just den här pinnen låg nedanför bryggan och såg oerhört frestande ut. Eftersom jag är en dålig mor låter jag honom hållas. Han skäller på pinnen och springer lite fram och tillbaka på bryggan. Jag vet ju att han inte kommer att hämta den iaf.
Plötsligt händer det! =cO
Strax efter dyker han upp igen. Något blötare och något surare. Man får vara tacksam för att han inte är långsint iaf. =cDFör första gången i mitt liv, hade jag kameran redo. Det var den verkliga chocken i sammanhanget. =c)
6 kommentarer:
Ojojoj, stackars vovve! :-D Men lite roligt såg det allt ut!
Han får skylla sig själv hehe, hoppas att han fick pinnen. Annars, är det bra med er?
Han glömde pinnen i förskräckelsen, så den blev han utan.
det är helt underbart... känner igen det där. Bruno lyckades göra det några gånger, det roligaste är ju att de inte lär sig hihi
Den sista bilden säjer allt! Vilken min! :-)
Elak mamma som inte hoppad i och hämtade pinnen åt lilla söta bebisen!!
;o)
Skicka en kommentar