Upp som en sol och ner som en pankaka

Jo, jag vann faktiskt budgivningen på huset. Det blev alldeles för mycket pengar, med tanke på vad som behövdes göras, men det kändes faktiskt riktigt bra... ända till att jag satte mig ned och gick igenom allt om huset igen. Efter prat med 3 personer, som är erfarnare än jag, kom jag fram till att jag fick lov att hoppa av. Inte särskilt snällt kanske, men med tanke på priset, kunde jag inte göra något annat. Det största problemet var elen. Enligt annonsen stod det att fastigheten var självförsörjande på el, via solpaneler, men när man kollade närmare var det också det enda sättet att få el på. Det fanns ingen elstolpe, som man kunde koppla upp sig på. Allt som stod om huset, avsåg endast sommaranvändning, och jag hade ändå sagt till mäklaren, att jag tänkte bli permanentboende. För att kunna bli det, i denna fastighet, behövdes det göras en hel del. Finns det ingen säker elkälla, går det ju inte. Det ingår alldeles för mycket elverktyg i hantverkares verktygslåda, så jag ringde och tackade nej. Jag var INTE populär, hos den mäklaren. Nu är det bara att börja om från början.
Igår var jag och hälsade på syrran, på hennes kolonilott, som ligger inom gångavstånd. På vägen hem ramlade Embla ned i ett illaluktande dike, så nu är hon badad. :-)

Kanske ljus i tunneln?

Den senaste tiden har varit väldigt jobbig. Att bo i Farsta är som sagt ingen drömsituation. Grannen väsnas, andra grannen spränger. Sedan en vecka, spränger och väsnas kommunen med sitt bygge, precis utanför tomtgränsen. Jag letar hus och har varit på några visningar, som visat sig vara helt fel, eller inte värda att bjuda på. Nu har jag dock funnit rätt hus på rätt plats, och från början såg det också ganska prisvärt ut, men nu har priset höjts med 350 000 kr, på några timmar. Senaste minuterna har det tillkommit nya budgivare, och priset ser ut att bli ännu högre. Det är en del pengar, som måste läggs på huset, för att det skall bli beboligt. Undrar när de avstannar? Jag sitter och väntar på att se hur högt de är villiga att gå.
Om man bortser från mina problem, så är allt underbart och mysigt. Vovvarna mår bra. Embla ser för närvarande ut som en skabbig räv, då hon i princip fällt ur all päls. Hon är så jäkla gullig. Loke är fortfarande välpälsad och Ymer är ju nerklippt, och de mår också bra.

Fortsättning följer...