lördag, september 19, 2015

Ymer

Idag fyller lillplutten två år. :-D

måndag, september 14, 2015

Skitjobbigt

Idag har jag träff med neurologen och har fått hjälp med att skriva ned vad jag ska fråga om, och säga. Bra så långt. Lämnar vovvarna hos mamsen och blir varse om en situation som gör mig så ledsen. Hon ska skriva ihop något, som hon  aldrig gjort förut, och lyckas inte hitta informationen om hur man går till väga. Istället för att be om hjälp har hon struntat i det och nu har det blivit bråttom. När jag nu försöker bena ur var problemet ligger, och ger henne råd om en lösning, så blir hon  gråtfärdig. Jag känner så väl igen situationen och kan bara se på hur jag hade det sist jag försökte göra något, men för mitt liv inte kunde räkna ut hur. En total hjärnlåsning.
Jag är påväg till doktorn för att försöka få en lösning på mitt problem, men om jag får den lösningen jag vill ha kommer jag ändå sitta med mammas problem och på den finns ingen lösning än att finna någon annan som kan ta över. Jag gissar att de helst vill att jag ska ta över,  men då får jag tillbaka det jag försöker bli av med idag. Sitter alltså i en förbannad rävsax.

söndag, september 13, 2015

Den elaka tanten som bara snackar skit!

Det är såklart mig jag talar om. Stod och pratade med grannarna varpå den ena började fråga om vad han kunde göra på sin uteplats. Han ville bygga ett skåp för sina skidor och jag sa att det antagligen skulle gå bra, men bara för att följa de nya uteplatsregler styrelsen beslutat om, bad jag honom att skicka in en ansökan om byggplanerna för godkännande. Som exempel på fel tillvägagångssätt påvisade jag honom den uteplats, som byggts med en styrelsemedlems godkännande, men ändå blivit helt fel. Problemet med denna uteplats är att den blivit alldeles för stor och klumpig, och den som godkänt vägrar ge sig till känna.

När jag står och berättar om detta kommer en av de personer som byggt uteplatsen och frågar om vi pratar om deras uteplats. Jag sade då att jag bara informerade grannen om vad som gällde och att det tyvärr blivit fel med deras uteplats. Hen blev då jätteförbannad och frågade om det var jag som skickat det otrevliga brevet om att den kunde rivas. Jag erkände mig skyldig, men sade också att det även godkänts av resten av styrelsen, och såvitt jag visste hade det inte varit otrevligt skrivet, utan bara sakligt. Tyvärr ansåg Hen ändå att jag varit otrevlig och att jag borde sluta gnälla och vara snäll mot mina grannar.
Jag blev alldeles ställd, då jag inte kunde påminna mig om att jag varit otrevlig och jag inte säger ifrån bara för att jävlas. Det handlar ju om grannsämjan. OM den ena får måste ju också den andre få, och om inte grannarna som påverkas får något att säga till om, kommer bråken som ett brev på posten. Konstigt att de inte förstår det?! Det har redan kommit in ansökningar om att få göra en precis lika stor uteplats, som Hen gjort och det var ju därför vi äntligen beslutade om ett regelverk, för att undvika bråk. Jag frågade Hen, när hen stormade därifrån, om hen också fått godkännande från sina grannar. Även de rätt att säga till om de inte godkänner planerna eller inte, men hen bevärdigade sig inte med att svara, så antagligen inte. *suck*

Sanningen är väl den att jag är väl medveten om att jag anses vara en surkärring av vissa, men så är det alltid om man berättar att de inte får göra precis som de vill. Det känns lite som att jobba på ett dagis. *mutter*