Valborg och köpångest

Fantastiska Valborg är här och det är dags att bränna upp allt gammalt och så nytt. Här i Skogstorpet har jag fortsatt med vårbruket och grävt ett grunt dike längst uteplatsens fria sida. I detta dike skall de tre budlejorna och de två kameliaschersminerna planteras. Mamsen var vänlig nog att köra mig för att köpa jord. Passade då också på att köpa bergbambu och fler lavendelplantor. Kan bara inte få nog av lavendel. Tyvärr är lavendeln inte lika förtjust i mig, vilket innebär att jag måste köpa nya plantor hela tiden. De enda som tjänar på min envishet är plantförsäljarna. Min plånbok blir bara tunnare och tunnare. Därav min köpångest för inte fasen kan jag hålla fingrarna i styr.
Har senaste tiden känt att min mobil blivit slöare än önskvärt och det verkar som om jag lyckats repa kameralinsen, vilket gjorde att senaste bilderna på Loke ser ut som jag använt ett filter och det ger honom ett drömskt utseende. Inte riktigt vad jag tänkt mig och alltså fick jag ett shoppingryck i fingret och plopp, så har jag beställt mig en ny, dyr, mobil. Den ska komma i posten och jag kommer att ha ångest hela tiden tills den anländer. Ett plus är dock att skatteåterbäringen kommer att täcka inköpet, men likförbannat har jag ångest.

Ha en fantastisk Valborg och elda inte upp något värdefullt om det inte var meningen. :-D

Välkommen upp!

Liten Kinesisk Riddarsporre, som jag trodde var ettårig och kom tillbaka år efter år för jag hade en så grön tumme, men visade sig vara en glad perenn och kom tillbaka eftersom han år tålig och klarar det mesta. :-)

Slutsatser och funderingar

Jag tror jag börjar bli lite senil. Varför skulle jag annars bry mig om vad andra säger?! Speciellt när det gäller min hund? Jag har aldrig kastrerat någon hanhund på grund av uppförande. Mina två killar som blev kastrerade, blev det när de fick blödande prostata, och en hundvakt med tikar. Alltså rent medicinska och hormonella anledningar. Inte på grund av att de inte gillade andra hanhundar. Goofy hade absolut inget emot andra killar och Fenrir hade aldrig fått chansen att vänja sig när han blev påhoppad av en knäpp hund i rastgården. Det bäddade ju inte för några fantastiska relationer med killar precis, men det bekymrade inte mig. Jag behövde ju inte umgås med andra som hade stora hanhundar. När det gäller Loke kände jag mig mest ovetande och osäker, vilket resulterade i att jag frågade andra. Hade ingen riktig koll på en tibbekilles sätt att umgås, men var knappast någon som ville svara på hur de funkar och icke tibbeägare sa bara att kastration skulle det minsann vara. När en liten hund blir skitförbannad på andra hundar, blir det svår kritik och kastration som råd. När en stor hund blir skitförbannad, behöver man aldrig bry sig. Då håller sig alla andra undan och det blir aldrig något bekymmer. Jag insåg detta häromdagen, när jag för tusende gången bestämt mig för att kastrera plutten, och sedan undrade varför?! Är det bara för att jag är lat och inte orkar ta itu och jobba med problemet, eller finns det någon annan anledning? Alla som sett Cesar Milan vet att han förespråkar kastration av alla hanhundar, men samtidigt håller de hundar på ett helt annat sätt i USA än i Sverige. Jag behöver faktiskt inte umgås med hundar som Loke inte vill vara snäll mot! Om han får problem med prostatan eller om det uppstår möjlig testikelcancer, så kommer han att bli snippad, men tills dess får han vara den knäppskalle han vill vara. Iofs kommer jag självklart att jobba med honom så att han inte bara kastar sig över närmsta hanhund, men det är också allt.

Nu är det slutdiskuterat och slutfunderat. Lokes bollar får vara kvar!

Gräva

Fredagen ägnades åt inhandlade av hundmat och uppgrävning av svartvinbärsbuskar. Lyckades bara med en och en halv då spaden dog. Beklagade mig för trevlig granne, som genast erbjöd mig hans gamla spadar. Inget man tackar nej till och han tog också tag och fortsatte uppgrävningen, så nu är de alla borta. Jag har även beställt tre sommarbudlejor, en ros och två kameliaschersmin. Rosen tänker jag att plantera på kökssidan av huset. Den är en ny sort som skall blomma med vita kronblad med röda kanter. Hoppas verkligen att de alla kommer att blomma sådär fantastiskt som jag läst att de skall göra. Leveransen blir i början av maj och då skall de planteras på direkten. :-)

Också ett sätt att börja dagen på

Dagens adenalinchock fick vi när vi gick på tågperrongen i morse. Vi hade precis klivit av tåget och var på väg därifrån, när en stor hund gjorde ett ordentligt utfall mot Loke, som självklart blev skitförbannad. Det blev jag också och jag informerade hundägaren om hyfs och respekt. Karln blev då arg på mig och började skrika fula ord, vilket inte gjorde saken bättre. Där stod hundägare och hundar och skällde på varandra som värsta terriersammankomsten. Problemet var bara det att den andra hundägaren ganska snart fick slut på fula ord och istället gick över till att anmärka på mitt utseende och att jag var kvinna. Då detta inte gav någon effekt, körde han med ett typiskt dominansbeteende och gick ända intill, stirrade ned på mig och försökte skrämmas. Jag är ledsen, men jag känner igen en osäker människa på dess beteende och gick ännu närmare och stirrade upp på honom och informerade honom om att han fick komma på bättre argument istället för att bete sig som en översittare. Det var verkligen inte vad han förväntade sig och han avbröt sig i sitt skrikande, varpå jag vände och gick därifrån med repliken: "Skaffa dig ett bättre ordförråd och vanlig enkel hyfs!!" Hans svar på det blev att visa mig fingret, vilket gjorde att jag lämnade honom med att det var just beviset på att det jag sagt var sant.

Vad har jag lärt mig av detta? Om du vill dominera någon, måste den som skall domineras tillåta detta. Det spelar ingen roll hur högt du skriker och hur arg du låter, om den du utsätter för detta inte köper konceptet.
Detta leder till slutsatsen att Loke aldrig någonsin kommer att acceptera andra, större, men hundar som dominanta. I hans värld är han störst och går först. Vi är alltså det perfekta paret. ;-)

Vårbruk

Trots snöandet idag har helgen varit underbar med sol och lite värme. Jag har ägnat mig åt att fönstertvätt, städning, kalhygge och skogspromenader. Mina svarta vinbär har blivit kapade, jäms med marken. De skall tas bort och ersättas av något som gör mig gladare.

Före:

och efter:


Planen är att alla tre vinbärsbuskarna skall bort och ersättas av Bergsbambu och Fjärilsbuske (Buddleja), vilken finns i flera olika färger numera. Bambun vill jag ha för att det susar så skönt när det blåser och Buddlejan vill jag för blommorna.

För er som misströstar, vill jag härmed informera er om att min vita Stormhatt säger att nu är det vår!

Bredbandsleverantörer...

...lovar stort, men håller smått!

Nej, jag fick inget nytt bredband via den nya leverantören igår. Ringde och satt i telefonkö hos dem en bra stund och fick veta att det hela minsann berodde på Sollentuna Energi, som inte gjort sitt jobb. Jag blev förbannad och informerade om att om man inte kan hålla, skall man inte heller lova! Problemet var ju dock att den person jag pratade med igår, inte var den person jag pratade med i förrgår. Alltså kunde jag egentligen inte bli förbannad på honom. Enligt denna nya kille skulle han iaf ta tag i det idag och höra av sig till mig, när han fått igång det. Det fick jag lov att nöja mig med. *suck*
Imorse, när jag skulle gå ut med djuret, hörde jag dock att min surfpadda plingade till. Tänkte inte så mycket på det då, eftersom jag var på väg ut genom dörren, men under promenaden insåg jag att det bara fanns ett skäl till plinget! När jag kom hem kollade jag och mycket riktigt hade bredbandet kommit igång. Tjohoo! Nu, två timmar senare, har jag fortfarande inte fått någon info från den nya killen om detta. Enda skälet till att jag vet om det är att jag inte behövde jobba idag. Jäkla knäppskallar! Nu vet jag iaf att de som sitter på supporten hos Bahnhof och AllTele är precis lika förståndshandikappade som de som satt på callcentret där jag jobbade. Inga förväntningar på bättring alltså. *mutter*

Jag träffade förresten räven, när vi var ute idag. Han stod och tittade på mig och jag stod och tittade på honom/henne. Fascinerande och vackert djur. Fortfarande fullt vinterpälsad. Loke såg honom/henne aldrig och räven såg inte Loke. Tur, eftersom mitt djur var okopplat och antagligen skulle ha hetsat upp sig på den främmande "hunden". ;-)

Dåligt jobbat Bahnhof

Bahnhof har varit min bredbandsleverantör sedan jag flyttade till Skogstorpet och allt har funkat utmärkt ända tills för c.a. 8 månader sedan. Då höjde man priset för tjänsten, för andra gången och jag blev redigt putt och gick till deras hemsida för att läsa på. Där upptäckte jag att priset på tjänsten fortfarande var det pris jag skrivit under på och blev redigt förbannad. Ringde dem och påpekade detta och fick då veta att priset bara gällde för nytecknande kunder och inte oss som redan var kunder. Jag upplyste dem då om att denna information också borde finnas på hemsidan eftersom andra, liksom jag gjort, skulle ta tjänsten under falska förespeglingar då priset skulle höjas efter 3 månader, utan förvarning. Efter en del dividerande fick jag priset sänkt till det pris jag skrivit på för och allt var lugnt en månad. Sedan fick jag veta att priset skulle höjas igen och när jag ringde denna gång fick jag veta att de höjde eftersom Sollentuna Energi höjde. Nyfiken som jag är ringde jag och frågade Sollentuna Energi och jo, de skulle höja priset med 15 kronor, medan Bahnhof skulle höja med 50 kr. Denna gång lyckades jag inte med att förhandla fram en lägre höjning, vilket gjorde att jag sa upp tjänsten. Resultatet blev att jag nästa dag var utan bredband. Det visade sig att någon lyckats göra fel med registreringen, vilket gjorde att jag blev utan bredbandet i tre dagar. Ingen kompensation. När jag fick tillbaka snöret igen var jag inställd på att det skulle försvinna igår, men några veckor senare insåg jag att jag faktiskt betalat ända till sista april och dessutom fick jag en följdfaktura där de ville ha för prishöjningen från första april till sista. Nog fan klipptes uppkopplingen av igår och när jag ringde och felanmälde fick jag veta att jag blivit uppsagd till igår och de kunde inte göra något förrän det blev vardag igen, alltså idag. När jag kom hem klockan fyra idag hade jag fortfarande inget bredband och när jag ringde och frågade vad de höll på med fick jag veta att de hade lagt ett "ärende" på problemet och visste inte när det skulle bli ordnat. JAG ÄR SKITFÖRBANNAD! Ringde konkurrenten och bad dem koppla på bredbandet istället och enligt dem skulle det komma igång ikväll eller senast imorgon. Rapport kommer...

Published with Blogger-droid v2.0.10

DRM suger

När du köper digitala medier hamnar du i DRMträsket, vilket gör mig förbannad. Om jag nu köper den där förbaskade eboken skall jag väl ändå få göra vad jag vill med den? Som jag sagt förut har vissa eboksäljare (t.ex. Amazon.com) bestämt sig för att du endast skall få läsa boken på just deras ebokläsare (i det här fallet Kindle) och de sätter käppar i hjulet för dig som vill bestämma själv. Det gör de via just DRM, som skall förhindra dig från att konvertera (via t.ex. Calibre) till ett filformat som gör att du kan läsa filen på vilken eläsare du vill. Det är i denna situation som jag tackar Gudinnan för alla de nördar som fixar och ordnar fram en krypväg som gör det möjligt för mig att ta mig förbi hindret. Tack! :-) Nu kan jag läsa min köpta bok på den läsare jag valt.

Kostnaden av att vara sjuk

Just nu oroar jag mig över min ekonomiska situation. Att vara sjukskriven och inte beviljas att få ens 80% av sin lön i sjukpenning utan får lov att nöja sig med "hela" 75%, gör en redan stressad människa (ergo ego) inte direkt mindre stressad. Den vinst i välbefinnande som gjordes av att jobba färre timmar, känns inte som en vinst i det stora hela, nu när jag istället måste oroa mig över om jag kommer kunna klara mina räkningar, eller blir tvungen att sälja och flytta från min drömbostad. Det är så förbannat typiskt. Det jag alltid har sagt om att köpa eget verkar bli just den verklighet jag inte ville leva i. Jag ville inte leva med stora skulder, vilka skulle göra min vardag till ett evigt pengajagande. Att alltid leva med rädslan att pengarna inte skall räcka till är inte så jag vill ha det, men nog fan sitter jag här iallafall. Enda skälet till att jag köpte min gamla lägenhet, var att jag precis innan fått veta att jag hade MS och dessutom överlevt en hjärnblödning. När jag sedan hittade den här lägenheten chansade jag och kastade mig ut i det okända. Just nu sitter jag här och undrar var jag kommer att landa. Kommer jag att överleva denna gång också och i så fall kommer jag fortfarande att vara hel? Om jag är hel var kommer jag i så fall bo?

Mitt ögonmått...

... lämnar mycket övrigt att önska. Jag gick och köpte mig en liten dörrmatta att ställa skorna på. Den var ganska söt och kostade bara en hundring. Bra jobbat tänkte jag, eftersom jag inte gjorde av med överdrivet mycket pengar. När jag kom hem och lade den på plats i visade det sig dock att jag hade en riktigt skev bild av hur stort utrymmet den skulle ligga på var. Mattan såg ut som en snusnäsduk på havet. Löjligt liten alltså. *suck* Gick tillbaka idag för att rätta till mitt misstag genom att köpa mig en större matta och denna gång förberedde jag mig genom att faktiskt mäta hur stor den skulle vara. Visade sig så klart att de inte hade den billiga mattan i lagom storlek. Är någon förvånad? Hittade självklart en annan i perfekt storlek som då var något dyrare, för "bara" fyrahundra kronor, och alltså inte så billig som den första. Typisk. *mutter* Nåja, nu har jag iaf en snygg matta att skita ned med mina skitiga skor.

Ett sätt att fira den internationella kvinnodagen på är

... att titta på den här fantastiska videon och kom ihåg att det de berättar om inte är en ovanlighet;

Titta på SÅ JÄVLA PK! på YouTube

Oscarsfilmer jag sett

Vi kan ju börja med vinnaren för bästa film: Argo. Jag blev mäkta besviken på denna rulle och det enda positiva jag kunde se med filmen, var upptäckten av att Ben Affleck blev riktigt snygg med längre hår och skägg, men annars kan jag bara säga förutsägbar och tråkig. Django Unchained vann för bästa manus, vilket jag applåderar. Den filmen var överraskande bra. Det mesta jag sett av Quentin Tarantino har varit bra, men inget har varit ens i närheten av Pulp Fiction. Nu har det i alla fall kommit en god tvåa. Bästa manlige huvudrollen fick Daniel Day-Lewis för Lincoln. Denna film har jag ännu inte sett, men jag kan inte tänka mig något annat än att han förtjänar Oscarn, då han alltid är en ypperlig rolltolkare. Bästa kvinnliga huvudroll fick Jennifer Lawrence för sin roll i Silver Linings Playbook. Hon gjorde väl ett ok jobb, men jag slogs av att vi verkligen haft ett fattigt filmår 2012, och valet av henne och Argo visar detta med all önskvärd tydlighet. Filmen hon spelade i var väl också ganska ok, men knappast något att skriva hem om. Slutligen vill jag rekommendera en trevlig film, som inte vann någon Oscar: Hitchcock. Denna film var en mysig bekantskap och jag rekommenderar den varmt, speciellt om du gillade Psycho.

En och en halv vecka senare

Så långt tid har det gått sedan Loke fick sin p-spruta. Ännu så länge har den inte givit något resultat, vilket iofs inte är förvånande. Han har gladeligen hamnat i bråk med många av sina gamla vanliga fiender och ingen av de nya hanhundar han träffat har trott något annat än att han fortfarande är kille. Även om veterinären optimistisk sa att skillnad skulle ses redan efter ett par dagar vet jag självklart att det inte stämmer. Jag brukar räkna med en månad innan testosteronet minskat i en sådan omfattning att vovve kan vara förklädd som tik, men jag levde i förhoppningen om ett snabbare resultat denna gång. Är ju alldeles för optimistisk. ;-) Det ska bli intressant att se om skillnaden blir tillräcklig för att göra en "äkta" kastrering.

Det blommar i fönstret...

Eller om sanningen ska fram så kommer det förhoppningsvis göra det i sommar. Jag har idag planterat om alla mina blommor och jag håller tummarna för att de ska bli friska och stora. De stackarna har haft ett, eller till och med flera, fattiga och svältande år. En del av dem hade inte ens någon jord i krukan, utan det var bara en massa rötter. Nu är de dock försedda med ny jord och har också fått en massa vatten. Detta tog hela dagen, med avbrott för vovvepromenader. Man blir helt slut av planteringsjobb. Imorgon blir det att städa upp lite. Är inte så förtjust i att ha jordrester på golven fast att jag sopat. Det blir ordentlig dammsugning och eventuellt även torkning av golven. Vi får se vad kroppen orkar med.

Vad gör man en dag som denna?

Just nu sitter jag i soffan och snorar och nyser. I går bröt dunderförkylning ut och jag som skulle träffa min msdoktor. Jag förvarnade honom, men han tyckte inte att det gjorde något och vi hade ett bra möte. Han sjukskrev mig till 50% med förvarning om att det kunde bli mer, men vi får se hur det går. När jag kom hem därifrån fick jag feberfrossa, vilket var första gången på 10 år. Inte så kul. :-\
Idag har jag bara gått promenad med vovven och suttit och snorat. Just nu undrar jag om jag har kraft nog att gå och hämta nässprayen så jag kan andas igen. *suck*
Har mätt och vägt Loke. Verkar inte bättre än att jag givit honom för mycket gödningsmedel i maten. Han är en jätte med 30 cm i mankhöjd och han väger hela 8 kg! Alldeles för stor för rasstandarden alltså. Jag kan tyvärr inte vara ledsen för det. :-D

Kära förstående hundägare

Jag vet inte om mitt nästa steg är en förbättring eller en försämring av situationen, men jag har beställt tid hos veterinären för att Loke skall få en kemisk kastration. Detta görs för att få en möjlig insikt i var problemet ligger. Om det gör saken bättre får jag antagligen falla till föga och göra en kirurgisk sådan, men om de där småskitarna ändå kaxar så skall jag sparka deras ägare i ändalykten!

Smärtor

Min kropp gör ont hela tiden. :-\ Inga smärtstillande tabletter hjälper längre. Inte ens i några minuter. Det känns som om jag alltid gjort en sjuhelsikes workout varenda dag det senaste året och glömt att stretcha över huvud taget. Att jag sedan också har ont i alla leder gör inte saken bättre. Jag vet inte vad jag ska göra för att få ordning på det. Varje dag är en kamp och att tvingas att göra nytta och gå till jobbet och där sitta och vänta på att få gå hem igen gör mig inte gladare. Skall träffa min läkare den 18:e och försöka få hjälp, men jag är inte direkt hoppfull.

Glädje känner jag varje dag med Loke. Till och med när han hamnar i slagsmål. Av någon outgrundlig anledning lyckas han få stryk av små jävla dvärghundsvalpar! Valpar på 7-8 månader borde väl inte sätta sig upp mot en snart 2 årig hanne? Och hur kommer det sig att de är som rabiata galningar? Jag fattar inte att de inte ger sig? Har fått gå emellan varje gång då de där galningarna inte funkar som de ska och deras ägare bara står handfallna. Vad har hänt i hundvärlden? Problemet för Loke är att han faktiskt funkar som han ska och bara vill markera, men de han hamnat i bråk med fattar inte vinken utan vill verkligen skada. Eftersom Loke är en Tibbe är han inte utrustad för att bitas utan bara för att markera och jag är tacksam för att han är så välpälsad, vilket hittills har förhindrat skador. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Andra tibbeägare verkar inte ha intresse eller kunskap att förmedla. Har frågat i olika forum, men har inte fått något vettigt svar. Jag måste fundera ut något om inte någon som läser det här vet?! Alla tips är välkomna. :-)

Vargjakten stoppad

Nu har kammarrätten stoppat årets vargjakt, pga att de anser att Naturvårdsverkets beslut är felaktigt underbyggt. Dessutom säger kammarrätten att inavel endast kan stoppas om det vandrar in nya vargar utifrån, alltså inte via jakt på de vargar som faktiskt redan finns i landet.

Mer än tillåtet korkad

Jag har kastat mig in i eBokens komplicerade värld. Själva läsandet är ju inte så komplicerat, men det där med de olika filformatet är däremot en djungel. Iaf om du är dum nog att faktiskt köpa boken. Speciellt om du köper från Amazon.com där de gjort sin egen ebokläsare som heter Kindle. Deras idé är en superbra grej för Amazon, men om du bor i ett annat land och kanske vill köpa böcker från andra bokleverantörer eller inte har en Kindle, så är det inte lika kul. Jag köpte mig ju en Sonyebokläsare, som fungerar strålande, men den kan inte läsa Kindlefilerna. Är du lika knasig som jag och faktiskt vill ha betala för den där nya boken, tar du dig kanske mod till att köpa den från Amazon.com och försöker sedan komma på ett sätt att konvertera till ett filformat som Sonyn kan läsa. För det första måste man ha ett program som kan konvertera filerna och det program jag fick tips om heter Calibre. Så långt allt väl. För det andra måste du hitta filen du vill konvertera. Där hamnade jag i en återvändsgränd eftersom filen inte gick att hitta. Filskrället hade gömt sig och den fanns i att hitta någonstans på datorn. Fanns inga svar på Amazonsupporten och inga svar via Google. Efter en veckas fruktlöst letande gav jag upp och tänkte på annat istället. Idag hade jag mer än tråkigt på jobbet och började nya efterforskningar. Via långa och många omvägar lyckades jag hitta svar på en annan fråga, som även gav mig ledtrådar och lösningen till mitt eget problem, vilket visade sig vara totalt superenkelt. Därav titeln för detta blogginlägg. Nu när jag hittat filen är den konverterade och överförd till min Sony. Eureka!

Varför i hela skogen?!

Det är jobbigt att försöka vara mamma åt sin mamma. Hon har fortfarande en massa besvär och ont av allt möjligt, men att få henne att ringa doktorn är jäkligt svårt. När hon väl ringer blir det lång väntetid, vilket kunnat undgås om hon ringt tidigare. Nu har hon fått en medicin för någon sorts bakterie i urinblåsan. Av denna bakterie har hon haft smärtor i minst fyra veckor, men det var först för en vecka sedan som hon faktiskt ringde. Sedan blev doktorn sjuk när vi väntade på provsvaren och det drog ytterligare ut på tiden. Nu har mamsen ändå fått sin medicin och den sjunger på sista versen, då hon bara fick för tio dagar, och besvären är fortfarande kvar. Jag försökte få henne att ringa och begära påfyllnad på receptet, men inte vill hon det. Det innebär att besvären kommer att återkomma och det blir mer gnäll och väntan. Fan vad trött jag blir!

För att gå över till något trevligare har jag hittat en fantastisk sjal som jag vill sticka. Har fortfarande inte fått veta var jag kan köpa mönstret, men efterforskningar pågår. :-)
Hade också funderingar på att sy mig en pälsmössa av ett fårskinn jag fått från god vän *vinkar till Elin*, men fick ångest varje gång jag tänkte på att klippa i det, vilket gjorde att planen nu har skrotats.
Snön är vacker och kylan är skön, men pannan blir stelfrusen som om jag fått ofrivillig botoxbehandling. Kanske jag istället skall sticka mig ett pannband?

Att slänga pengar efter folk

Jag har gjort av med mer pengar. Sådana som min plånbok i princip aldrig ser, men som ändå är så enkla att göra av med. :-) Mattan heter Palett och ser jättefin ut och det skall bli spännande att se den på plats när vi hämtat den imorgon. Hoppas bara Loke håller tassarna borta. ;-)

Saker att hetsa upp sig på

Jag hetsar bla upp mig på att det skall vara lika dyrt att köpa en ebok som det är att köpa samma bok i pappersformat. Varför är det så? Det kan väl ändå inte kosta lika mycket  att göra boken i digitalt format och inte heller behöver butiken ha en fysisk lokal att betala hyra för. Sådant gör mig förbannad. Nästa sak jag hetsar upp mig på är att om jag köper eboken kan jag inte enkelt välja vilken läsplatta jag vill använda, då det är distributören som bestämmer det åt mig. Iaf om jag vill ha boken relativt tidigt efter utgivandet. Jag har köpt mig den där Sonyeläsaren som jag är mycket nöjd med, men boken jag köpt finns bara i Kindleläsar format, vilket iofs inte skulle vara ett problem om jag bara kunde konvertera filen, men den hittar jag inte på plattan som jag laddat ned den till. Vad använder Kindle för filformat egentligen? :-[ Varför är det så jäkla krångligt och varför blir då folk förvånad över fildelandet när en pirat antagligen har full koll på var man hittar filen efter nedladdningen, vilket format den har, snabbt konverterar den till alla andra använda filformat och sedan delar med sig av dessa till alla som så önskar.

Pepparkakor och leksaker

Efter ett totalt misslyckande i pepparkaksbakbranschen sitter jag nu här med min nya leksak, som än så länge fungerar utmärkt, till skillnad från det tidigare försöket. Ni som följer min blogg kommer antagligen ihåg mitt försök med en Asus TF 300 surfplatta. Den hade flera olika maskinvarufel och tillslut fick jag leverantören att låta köpet gå tillbaka. Sedan dess har jag mest suttit och surat över surfplattor i gemen och Asus i synnerhet. Problemet var ju då att jag fortfarande ville ha en padda. Vad göra?
Efter att denna gång faktiskt läst på en hel massa bestämde jag mig för att våga mig på en ny Asus. Denna gång blev det dock en något mindre modell. Nexus 7, med 32Gb inbyggt minne. Liten, relativt enkel och inte så mycket krimskrams. En slösurfplatta och inte mycket mer. Så här långt är jag nöjd. :-)

Snön smälter och jag med den :-(

Idag gråter jag pga tövädret. All vacker snö rinner bort och det blir bara grått och trist. Jag får vara tacksam för den snöiga period vi haft, men hoppas på att den kommer tillbaka innan våren. ;-)

Jag fick en ny bokhylla i julklapp av kära fadern. Visar sig dock att jag var något för utrymmesoptemistisk. Mina DVDs var något fler än än jag trodde och tog mycket mer plats. Jag får sluta att skänka pengar till filmindustrin. ;-P

Published with Blogger-droid v2.0.9

Sålt och kommer aldrig mer igen... hoppas jag iaf.

Min gamla lägenhet i Hagalund, såldes i förra veckan. De fick bara 220 tusen mer än vad de gav mig och detta efter att de gjort en hel del renoveringar. Hoppas de åtminstone kände sig nöjda, nu när de blivit av med den. Jag är mycket nöjd. :-)

Strul och jul i faggorna

Just nu är jag mer trött än normalt och jag ser just nu inget ljus i tunneln. Jag är så lycklig över snön och kylan, som gärna får bli lite strängare, men jag har inte tid och ork nog att njuta till fullo. Detta beror bl.a. på att dagarna går åt att åka till stan och jobba, sedan ta sig hem bland idioter på pendeltåget. Väl hemkommen somnar jag i soffan eftersom jag är så trött att jag inte kan hålla ögonen öppna. Som jag berättat tidigare är mitt arbete inte speciellt ansträngande, men jag känner mig mer som en sällskapsdam än administratör och jag orkar bara inte vara trevlig och social hela dagarna. Det ligger inte för mig och jag saknar verkligen tiden som kvällsarbetande, med lediga dagar.

Dagens övning var att åka till min gamla lägenhet i Hagalund och se hur fin den blivit efter renoveringen. Jo, jag skulle nog kunna bo där, i lägenheten alltså, men området lockar inte längre. Renoveringen var jättefin, men inte så fin att jag inte såg missarna. Spelar egentligen ingen roll, då det inte är jag som skall bo där, men jag undrar över mitt psyke som helt plötsligt blivit totalt insnöad på detaljerna. Nästa fundering är hur det kommer sig att jag också ser missarna i städningen? Borde verkligen inte vara något för mig, med tanke på hur lite jag städar, men nog fan ser jag alla missarna där också.

Idag träffade jag en hundägare som hade en Cairnterrier, vilken Loke fick umgås med, ända tills den blev helt galen och hoppade på honom. Hunden var bara 10 månader och kastar sig över Loke som är 19 månader, vilket borde ha förhindrat bråk, men inte då. Det intressanta var att när vi först träffade ägaren frågade jag hur det kom sig att de köpt denna ras. Det visade sig att det var deras första hund och de hade ingen aning om någonting. Efter att jag särat på pojkarna, terriern vägrade släppa, rekommenderade jag att ägaren skulle vända sig till rasklubben, för att få information om vad det faktiskt var hon hade i kopplet. Ibland undrar man hur folk är funtade och hur kommer det sig att man på hundkursen informerar om att inte låta hunden umgås med andra hundar? Hur skall jycken då kunna bli socialiserad och lära sig hur saker och ting funkar?! Konstigt värre i mina ögon. Loke blev, tack och lov, inte skadad och verkar inte ha tagit åt sig av det hela. Han har träffat andra vovvar efter denna insident och verkar vara sitt vanliga killiga jag. Myskille! :-)

Töväder

Idag gick jag och Loke på en längre promenad i kramsnön. Jycken gillade det, men jag flåsade mest hela vägen. ;-) Skitjobbigt att gå och på skogsvägarna är det självklart inte plogat. När vi väl var hemma igen, svettig och utmattad, tog jag tag i skottandet av förstugetrappan då plogbilen var i faggorna. Här plogas det, men de plogar också in oss om man inte hinner med. Därefter tog jag djuret och mig själv in i duschen. Han är så himla duktig och ställer sig snällt i duschutrymmet utan att klaga. Han står där i sisådär 10 minuter, blir nedblött och intvålad, men där går sedan gränsen och han börjar med att tala om hur jobbigt det faktiskt är. Fortfarande snällt stående, men inte längre tyst. Lång och utdragen klagosång tills dess vi är färdiga och handduken kommer fram. Då är det lek som gäller, men den fick vänta tills dess jag också fått en dusch. Nu sitter jag helt slut i soffan och väntar på att fiskpinnarna ska bli klara. Vovve ligger avsvimmad i sitt hus och jag hoppas det dröjer lite innan han vill få fart på mig igen. ;-)

Published with Blogger-droid v2.0.9

Vintersnö

Äntligen blev det riktig vinter. Ingen aning om hur länge den vara, men jag och Loke njuter i stora drag. Snö och kyla är fantastiskt. Idag har vi haft besök av Isa och hennes valp Sammy. Han är en blandis och han är en raring. Loke tyckte också om honom och de lekte som galningar, både i snön och när vi kom in i värmen igen. Ingen av dem verkade bli trötta, men när våra gäster gått däckade vovven och har faktiskt inte vaknat annat än för att äta och gå en kisskortis. Lugn och skön kväll för mig alltså. :-)

Published with Blogger-droid v2.0.9

Jäkla kladd

Vårt urtrista skräpväder gör liten kille absolut snusklerig, men i helgen lyckades vi ha en dejt med en hundkompis och eftersom vi gick till skogs hölls ler/sandnivån åtminstone marginellt bättre. Idag var vi dock så klart i rastgården på lunchrasten och då fick jag och vovve uppleva oanade höjder av ler/sandnivå. Vi blev båda totalleriga då vovve använder mig som skyddsbarriär, vilket innebär att han och resten av gänget använder mina ben och fötter som stolarna används i "hela havet stormar". Leriga tassavtryck upp till midjan alltså. Jag har nu infört en bojkott av denna rastgård, åtminstone tills dess att kung Bore frusit till slasket. Vi får försöka med civil olydnad och låta vovve springa lös på gräsmattan i parken istället för den snuskiga rastgården. *suck*

Published with Blogger-droid v2.0.9

Bra kvinna reder sig själv (eller kanske inte)

När jag tröttnar på att få den hjälp som utlovades för ett halvår sedan tar jag saken i egna händer. För det mesta funkar det ganska ok, men ibland går det åt fanders. De senaste dagarna har jag ledsnat på min ytterdörr. När man öppnar den och vinden tar tag riskerar man att den slår in i grannens, med ett dundrande brak. För att råda bot på detta köpte jag en sorts arm, som hindrar dörren från att öppna mer än 95 grader. Det lyckades jag med utan några större problem. Jag bytte även låsbrickan på överlåset, då den var sönderrostad och ful. Jag passade också på att fråga låsmästaren om hur jag skulle veta vad för storlek jag skulle köpa på låshuset eftersom det verkar blivit gammalt och skrotigt. Det krånglar varje gång jag vill låsa eller låsa upp dörren via detta lås. Mannen i affären sa att jag bara behövde kolla om det var symetriskt och ta foton på det snett inifrån och utifrån. Detta kollades och fotades. Gick sedan tillbaka och köpte det låshus som skulle passa. Jag var noga med att upplysa om att jag fått info om att låset inte var i standardstorlek, men mannen var säker på sin sak och jag litade på honom. Det var iaf han som jobbade med lås och inte jag. Tror ni att det passade? Näru, det gjorde det sannerligen inte. *suck* Så nu sitter jag här med två hål i väggen dörren och ett ärende till låsaffären för retur imorgon. Enligt gode far skall han fixa låsskrället åt mig så fort han hinner. Hoppas bara detta sker före snön och drivisen, då det faktiskt blåser in genom hålen. Detta fast att jag faktiskt tejpat över dem med mattejp. ;-P

Published with Blogger-droid v2.0.9

Måndagsexemplar

Nu har det gått precis två månader sedan jag köpte den coola surfpaddan, som skulle användas till skolarbetet. Jag köpte mig en Asus Transformer Pad TF300T med tangentbord. Skolarbetet visade sig vara ett totalt nedköp och samma gällde denna surfpadda. Som jag skrivit i ett tidigare inlägg började den direkt med att starta om sig. Efter nästan två veckors felsökande, bl.a. med hjälp av Asus egen support, ominstallation av firmware och återställningar lämnade jag tillslut in den på reparation. Den var borta i en vecka och gjorde exakt samma sak när jag fick tillbaka den och jag lämnade in den igen dagen efter. Denna gång behöll de plattan i två veckor och när jag fick tillbaka den hade de bytt ut moderkortet och japp den funkade! Inget omstartande denna gång, men nu upptäcktes då nästa problem. Det visade sig nämligen att HDMI-kontakten glappade. Funkade om jag höll i sladden, men släppte jag den så förlorades kontakten. Jag gick tillbaka med den IGEN! Denna gång sa jag också att jag helst ville reklamera den och få pengarna tillbaka. Personalen var hjälpsam, men ansåg att det inte var samma fel denna gång och alltså kunde det inte räknas som en reklamation. Jag sa då att de åtminstone kunde skriva in det i datorn och också skriva dit att det faktiskt var tredje gången med hårdvarufel, som gjorde att den var inne på reparation. Nu hade ju min skolkurs avslutats, total fail, och jag hade faktiskt ingen användning för surfpaddan. Dessutom hade jag faktiskt tröttnat på hela konceptet så när jag kom tillbaka hem skrev jag ett mejl till kundtjänsten, där jag specificerade exakt vad jag tyckte och att jag gjorde en reklamation och begärde återköp av platta.

Efter exakt två månader, fem veckors reparationer och tre veckors försök till användning fick jag till min glädje rätt och mina pengar tillbaka. Kundtjänsten ansåg att jag hade haft en otrolig otur med min Asus och gav mig rätt. WOW!

Bortgjord ännu en gång

Sedan jag flyttade in på Skogstorpet har jag haft problem med min nya fina spishäll. Den har varit jättekinkig med att sätta på och stänga av, men inga problem med att ändra graderna upp och ned. Tillslut gav jag upp och ringde efter en servicetekniker och eftersom jag jag självklart hade garanti kvar tänkte jag att det inte skulle skada med lite hjälp. Idag dök han då upp, en adonis, superläcker kille. Han tittade på hällen och bad mig demonstrera hur jag gjorde för att försöka få igång den. Efter min demonstration log han sitt vackra leende och visade hur det faktiskt _skulle_ göras. Jag rodnade tamefanken över hela kroppen och fnittrade lite generat. Var det så enkelt? Ojdå, det visste ju inte jag... Han bara fortsatte att le ljuvt åt mig och försäkrade sig om att jag kunde både sätta på och stänga av själv. Sedan övergick han till att visa hur jag kunde städa även under kanten på hällen. Tack, du supersnygge karl, för att du inte skrattade åt mig eller fick mig att känna mig ännu mer korkad. Nu är jag verkligen förtjust i min spishäll från Electrolux. :-P

Published with Blogger-droid v2.0.9

Mamsen tillbaka på sjukan

I fredags fick mamma komma hem från sjukan igen. Detta efter att varit inlagt 10 dagar denna gång. Det hon började med var att äta något, och sedan tror jag hon åt lite till, men hur mycket hon sedan åt är det nog ingen som vet. Jag fattar inte att sjukan och mamsen inte kan lära sig någon gång? Hon har alltså en inflammation i bukspottskörteln och läser man på nätet så är den enda behandlingen fasta och mer fasta. Hon borde alltså se sin behandlingstid som en enda lång Ramadan.

Citat från sidan som jag länkade till ovan:

Behandling vid bukspottkörtelinflammation

Akut bukspottkörtelinflammation går för det mesta över av sig själv men man brukar dock bli så pass dålig att man behöver vårdas på sjukhus. Ibland kan sjukdomen även vara livshotande. På sjukhuset får man inte dricka eller äta alls tills bukspottkörtelinflammationen läkt. Detta brukar ta några dagar och under processen får man hela tiden salter och vätska direkt i blodet genom dropp. Smärtstillande brukar också behövas.

***slut citat***

Om jag förstått ovan rätt, betyder det att man INTE skall äta, förrän man är säker på att inflammationen läkt ut?! Att min mamma har svårt att låta bli att stoppa saker i munnen hela tiden kan jag förstå. Det ingår i hennes mathistorik, men att sjukhuset inte verkar fatta gör mig förbannad. Skicka inte hem kvinnan innan hon hunnit läka fullständigt och om ni nu måste skicka hem henne, ge henne en lista på vad hon INTE får äta. Jag har hela tiden försökt få kvinnan att fatta att hon borde börja med en munfull med soppa och inget mer svårsmält, men inte fan lyssnar hon på mig.

Nu är det bara att vänta tills hon blir hemsickad igen. Jag gissar att hon vid det här laget fått en kronisk inflammation, vilket kommer att bli jobbigt för henne att behandla. *suck*

The Expendables 2

Lite kul är det att titta på hjärndöd action, speciellt när man får se Rambo, Die Hard, Terminator och Chuck Norris tillsammans. Och att se Jean Claude Van Damme vara skurken och Jason Statham vara side kick gör bara saken bättre. När slutfighten görs mellan Rambo och JVC blir man bara lite ledsen när Rambo vinner. Han skulle aldrig haft en chans i verkliga livet. Det är väl sådant man får leva med nÄr det var Stallone som tog intiniativet till filmerna. :-D

Published with Blogger-droid v2.0.9

Dagens besvikelse

Sedan min hund och jag nästan blivit överkörda av cyklister på promenadvägen i området tänkte jag dags försöka dra ned risken lite genom att göra oss mer synliga. Fler reflexer har varit på min shoppinglista länge, men nu var det tamefanken dags att göra slag i saken. Jag gick ut på nätet och letade efter reflexband som jag skulle sy in i Lokes koppel och sy ett sorts sele till mig själv av. Istället hittade jag två saker jag tyckte såg bra ut. Ett halsband med ledlampor, laddningsbart, till hunden och ett sorts band som man kan trä över axlarna och ryggen. Såg väldigt bra ut på bilden och jag gick till affären och köpte dem. När jag kommer hem öppnar jag paketen och inser att jag blivit lurad. Bandet som skulle träs över axlarna och ryggen är ett minimalt snöre, som inte verkar direkt hållbart och om man är som jag kommer det antagligen gå av ganska snart. Bortkastade pengar alltså. Halsbandet till Loke ser ganska bra ut, men det går inte att ladda i ett vanligt eluttag, då de inte lagt i en kontakt för svenska eluttag. Det fanns bara ett som funkar för europeiska, vilket gör att man måste ha tillgång till en dator för att koppla in halsbandet för laddning i ett usb-uttag istället. Vad gör man om man inte har tillgång till en sådan. *suck*

En annan besvikelse är att den där universitetskursen jag går är deprimerande. Det stora problemet är att de jag går kursen med inte kommunicerar med varandra. Jag har haft två olika gruppuppgifter, som båda verkar helt rinna ut i sanden då de andra i gruppen inte verkar bry sig. Den första uppgiften fick vi bakläxa på då det fattades saker. Självklart skall vi då komplettera den, men det är bara jag och en annan person som verkar intresserade av att göra detta och utan en sådan får vi inte uppgiften godkänd. Uppgift nr. 2, med en annan grupp, har också skitit sig då den som skulle lämna in uppgiften inte gjort detta och man får heller inte tag i honom för att få veta vad som händer. De andra gruppmedlemmarna verkar inte bry sig över huvud taget?! Lärarna verkar heller inte vara särskilt intresserade för inte gör de någon ansträngning i att försöka få in uppgifterna. Jag lär alltså inte få godkänt på den heller. Det är ju tur att jag inte är beroende av att få något betyg på kursen, men nog hade det varit kul med lite samarbete och kommunikation.

Just nu sitter jag och tittar på den senaste Spindelmansfilmen och så här långt är den oerhört booooooring, men om sanningen skall fram hade jag inte förväntat mig något annat heller.

Men varför lyssnar du inte?

Hur många gånger har jag sagt att jag inte längre fungerar när jag är stressad? Och hur många gånger måste jag säga att jag måste få äta på mina bestämda tider, annars blir jag stressad, ergo jag funkar inte! Min mamma blir arg på mig eftersom jag låter arg när blodsockret sjunker och jag blir stressad. Jag har varit diabetiker i snart trettio år, men inte fan vill hon komma ihåg det. Jag måste få ta ledigt, och något att äta, innan jag river bygget. >:-[

Published with Blogger-droid v2.0.9

Katoliker vs. muslimer och alla andra världsreligioner

Idag gjorde jag mig ovän med en katolik. Denne var här på kontoret för att intervjua chefen angående småföretagande. Tyvärr hade chefen missat tiden och var inte på plats, och då vi väntade på honom, försökte jag vara trevlig och artig. Småprata om ditt och datt. Koka kaffe, sånt man gör för att vara artig mot främmanden. Tyvärr visade det sig att mannen var katolik och lyckades få in oss på att prata om religion och att han hatade muslimer, eftersom de alla var mördare. Jag insåg ganska snart att denne person inte hade alla koppar i skåpet och försökte få honom att avsluta sitt babbel, men fast att jag sa att vi skulle bli osams fortsatte han att spy ur sig sitt gödsel. Det gav mig en otäck känsla av att det går utför i det här landet, på helt andra sätt än det som skrivs så mycket om i pressen. Jag försökte dock flera gånger få honom att sluta prata religion eftersom vi aldrig skulle bli överens och han var ju inte där för att diskutera med mig, men det blev ändå inget slut på det. Tillslut kom han dessutom in på att aborter är mord. Jag var redo att krevera och jag kunde helt enkelt inte hålla mig längre. Jag sa till honom att han som man, faktiskt inte hade någon talan i saken. Han blev arg och informerade mig om att vi svenskar hade blivit matade med att ett foster inte var en människa och alltså tyckte att det var ok att göra sig av med det. Jag försökte kontra med taskig sexutbildning i skolorna, varpå jag fick veta att det inte spelade in utan att abort alltid var mord. Jag frågade då hur han ställde sig till våldtäktsoffer, varpå mannen rusade upp och ut, med orden att han minsann inte ville vara kvar i lägenheten. Japp, där försvann han! Jag ringde chefen och informerade honom om vad som hänt, men han lyckades fånga in journalisten och nu är de här båda två. Jag sitter inne på ett eget rum och hör dem prata. Det första karln börjar med är hur illa han tycker om muslimer. Chefen var förvarnad så han bara höll med, och diskussionen kvävdes i sin linda. *pusta ut*

Jag kan bara tacka Gudinnan att jag inte tog upp Henne och min egen religion i snacket. Jag tror inte den här katoliken kunnat svälja detta utan istället satt i halsen av ilska. Det här är första gången som jag träffat en av de där kristna som påminner om att inkvisitonen och häxjakten inte ligger så himla långt bort i historien som jag trodde.

Saker som ger ångest

Jag sitter i en avundsvärd situation om man frågar andra. Jag har fått ett jobb dit Loke får följa med. Det är ett ganska enkelt och oförargligt arbete, som jag kan sköta utan problem.

Att jag sedan sitter på en arbetsplats som ligger mitt i stan dit jag måste åka varje dag, via pendeltåg, gör mig dock oerhört stressad. Folk är livsfarliga, otrevliga och respektlösa. Varje dag kryssar jag och vovve runt i boskapshjorden som förhoppningsvis inte börjar skena och trampar ned oss. Varje dag blir jag skitförbannad och vill bara skrika rakt ut. Varje dag funderar jag på om det inte borde anses som självförsvar om jag skjuter ihjäl en taxichaufför. De verkar inte ha läst teorikursen innan de fick sitt körkort, vilket utsätter oss alla för livsfara. Varje dag vill jag stampa på en hundägare som envisas med att släppa fram sin "lilla telning" utan att inse att jag inte vill att min hund skall bli utsatt för vad det nu är den jycken tänker göra. Varje dag är jag helt slut när jag kommer hem och det slutar för det mesta med att jag slocknar i soffan direkt.

Nästan varje dag undrar jag hur jag hamnade precis där jag INTE ville vara? Allt jag gjort i mitt arbetsliv är att försöka ta mig bort från där jag är nu, men vad fan hände? Fast att jag verkligen försökte undvika det, ramlade jag ned i björnfällan utan att se något sätt att ta mig upp ur hålet. Jag vill inte sitta på ett jobb som jag inte kan vara borta från en dag utan att arbetsuppgifterna samlas i stora högar och räkningarna förblir obetalda. Jag vill inte att min arbetsgivare skall vara beroende av mig. :-/

Inte nog med det så är mamma tillbaka på sjukhuset, vilket ger mig ännu mer ångest. Oron för hennes hälsa och välbefinnande är stor, vilket är ganska självklar, men att också sitta i rävsaxen med hennes gamla arbetsuppgifter gör inte saken bättre. Jag kan inte stanna hemma och vara sjuk för min egen skull, då hon och pappsen är beroende av att jag sitter här och håller skutan på rätt kurs.

Ångest.

Published with Blogger-droid v2.0.9

Lördagens städning

Lördagsmorgonen ägnades helt i städningens tecken. Loke tyckte att jag var jobbig och flydde upp på sängen där jag ställt hans myskudde. :-)

Published with Blogger-droid v2.0.9

De förbannade jävla svinen!!!

Läs vad Fredrik säger om händelsen där hans hundar blev MÖRDADE av polisen! http://hundkillen.wordpress.com/

Träd, hundar, vargar och poliser

I helgen sågade jag en hel del i mitt plommonträd på uteplatsen. Jag ville tunna ut och sänka det så att jag faktiskt nådde de goda plommonen. Därför ser trädet nu ut som om det gått igenom en harv. Jag har försökt att såga och klippa efter trädgårdsböckernas instruktioner och jag missade JAS-perioden med bara 7 dagar. Förhoppningarna är att plommonträdet förlåter mig och fortsätter att må något sånär bra. :-)

Jag läste på Lokes uppfödares facebookssida att det siktats varg i hennes område av skogen. Jag grattade såklart och informerade om avund från min sida. Fick genast veta att det verkligen inte var bra med varg så när inpå knutarna. Hon visste ju att vargen nog minsann både tog hund och katt. Jag kontrade med att i min del av världen finns det massor med saker som är farliga för hundarna, och det enda man kunde göra var att hålla sin hund kopplad och försöka undvika att frekventera de platser faran befann sig. Svaret blev så klart att jag som 08 minsann inte visste hur det var att bo i vildmarken. Min fundering är då hur hon lyckats hålla sina hundar vid liv tills nu? Vargarna har ändå funnits i hennes del av skogen de senaste 15 åren?! Hur har hon lyckats?

Sedan har man ju hört att poliser är ena riktiga skjutgalningar igen. De har gladeligen skjutit ihjäl två stycken hundar med ett 20-tal skott. När man tittar på filmen som en åskådare tog med sin mobilkamera inser man att poliserna nog fan behöver gå en hundkurs i hur man handskas med hundar. Hur det än gått till så fanns det absolut ingen orsakt till att skjuta hundarna och det ser man tydligt i filmen. Om poliserna inte uppträtt hotfullt när de närmade sig hade hundarna inte svarat på det sättet som de gjorde. Man blir så himla ledsen och besviken. Om man inte kan lita på att de som är beväpnade och dessutom har lagen på sin sida, inte vet vad de sysslar med, vem kan man då lita på? Nu är två hundar, som inte gjort någon något förnär, döda bara pga att poliserna som skulle ingripa (ingen vet riktigt i vad) var för rädda för att göra det på ett korrekt sätt.

Dagens skörd av måsten

Mamma in på sjukhuset igen. Måste hon verkligen börja stoppa i sig en massa så hon får ont? Varför hejdar hon sig inte? Nu ligger hon iaf på sjukan igen, med samma inflammation som orsak. Bara att vänta ut det... Åh, faaaaaaaaaaaan! Var det idag det var deadline på personlig uppgift 2?! Helskotta, jag trodde det inte var förrän på fredag. Kan man möjligen få uppskov tills dess? Min nya surfplatta visar sig troligen ha ett hårdvarufel, som inte gör mig glad. Måste reklamera den, men vet inte om det går. Informerat handlaren om att jag inte kan använda den till det jag skulle, om jag inte kan ha tangentbordet. När det är inkopplat startar surfplattan om sig, om och om igen. *suck* Min gamla dator (1 år) startar också om sig. Hjälpte tyvärr inte med 2 nyinstallationer av Windows (två olika upplagor), så nu måste jag börja leta hårdvarufel. Måste jag lägga ut ännu mer pengar? Japp, så är det. Men hunden mår bra. :-)

Mördarhunden

Denna gång är det leksakerna som mördas. För ögonblicket är det den fina leksak han fick på utställningen igår, som dissekeras. Stoppningen ligger över hela golvet och pipgrejen låg i soffan nu när jag skulle sätta mig. Så längen som leksaken fortfarande är mosningsbar, får jag vara ifred, men så fort den är riktigt död vill han att jag skall underhålla honom. Jag har fanken inte råd att underhålla hans våldsamma mordtendenser med nya grejer så fort den gamla dött.  Knäppskalle säger jag. :-)

Tibethund 2012-09-29

Lokes kritik:

Overall impression is excellent, well shaped eye, very good mouth, excellent earset + carriage, scull of correct shape + size, good outline, well shaped shoulder, would prefer a little more  bone and better spring of rib. Comming in to good coat, moved well when settled, a little straight in front, good temperament.

Han fick också bedömingen att han var Excellent, vilket var kul att höra. Trevlig domare heller hur?! :-)
Loke skötte sig alldeles utmärkt och vi hade trevligt. Jag gjorde av med 500 kr på en stor kudde som han gillar och det var redan innan vi fått kritiken. ;-D

Människan är ett konstigt djur

Igår träffade jag en granne och hans två barn, när de var påväg till bilen. När vi gick där och pratade lite frågade de om jag sett deras katt. Det finns en massa katter i området, av alla storlekar och former, men just deras kattunga hade jag inte sett. Den var en tigrerad liten kille på 3 månader och han hade följt efter dem dagen innan, när de också var påväg till bilen. Sedan dess hade de inte sett till honom, men som av en händelse när vi gick där och pratade hörde vi en kattunge som klagade. Visade sig vara rätt katt och jag upplyste fadern lte i bakgrunden att medellivslängden på en katt som bor närmare än 2 km från en trafikerad väg bara är 2 år. Sedan plockade de upp katten och vi skildes åt. Idag när jag var ute med Loke träffade vi på stackars Findus igen. Han var ännu en gång ute alldeles ensam. Men för helvete! Han är ju bara 3 månader gammal, det regnar och det är kallt. Hur fan kan ni vara så förbannat själviska  och låta honom gå ut? Jag fattar inte hur de tänker. Funderade ett ögonblick på att ta med honom hem till oss, men förkastade idén då jag inte har någon "utrustning" för att kunna ha honom här hemma. Jag blir så himla ledsen på folk som inte fattar att de gör fel. :-(

Dagens arbete...

...var att lämna in den första gruppuppgiften på distanskursen: "Fildelning: tekniken, lagen och samhället". I förmiddags blev jag upplyst om att den skulle vara inlämnad idag, istället för den 1:a oktober som jag trodde. Det innebar att jag endast hade fyra timmar på mig för att skriva och lämna in. Jag tog ledigt från jobbet, eftersom jag trodde det skulle vara svårt, men när jag väl läst igenom papprena visade det sig att det var enkla saker som jag redan hade koll på. Sagt och gjort, jag skrev min del av arbetet och den lämnades in utan problem.

Det jag funderar över med grupparbete på distans är hur fasen skall det egentligen funka? Folk svarar inte på mejl, är inte tillgängliga och när man tillslut ger upp och gör det som skall göras får man veta att det inte blivit som de ville ha det. Jag vet att jag inte funkar bra i grupp, men om man inte ens är i närheten av varandra kan man väl ändå göra ett försök att vara lite trevlig? Det har jag försökt med, men inte fått någon vidare respons. Undrar om de sitter på uppringt modem som uppkoppling eller om de får cykla igång elen för att skall funka? Den här gruppen kommer att bli upplöst till nästa uppgift, så då får jag väl lära känna nya distansmänniskor som kanske är roligare. Ja, ja, vi får väl se hur det går.

Om en vecka skall jag och Loke gå på Specialutställning för Tibetanska raser. Det skall bli kul att se dem alla samlade. Hoppas bara Loke inte skämmer ut mig som förra gången, men det skulle kanske inte göra så mycket, med tanke på att jag skämmer ut honom mest varje dag. ;-) Jag vill bara att han skall få en riktig kritik denna gång.

På uteplatsen står två timjanplantor som väntar på utplantering. De skall sättas i sprickorna mellan plattorna på uteplatsen utanför ytterdörren. Där blir det så mycket ogräs som ingen verkar vilja rensa. Detta kan minskas av timjanen som kommer att sprida sig som ett vackert och väldoftande ogräs i springorna. Min egen uteplats är jättefin nu när det blommar fast att det redan är höst. Rosorna, clematisen, höstanemonen och lavendeln blommar för fullt.

Jag ser fram emot nästa sommar redan nu. :-)

Dataproblem igen

När jag installerade Win7 förra gången ville datorn inte alltid känna igen att det var en extern hårddisk kopplad via usb. Det löstes med en fil som startade upp hårddisken tillsammans med windows. Det var ett dos-kommando, som jag inte för mitt liv nu kommer ihåg och nu är ju datorn ominstallerad och ännu en gång känner han inte igen hårddisken vid uppstart. Det är Inte alltid, men ibland och då måste jag gå och dra ur elen för att starta om den igen om den skall synas i datorn.

Att jag inte kan komma ihåg vad fan det var jag gjorde förra gången? Vad fasen var det för fil och vad fasen var det jag lade i autostarten? Det är så jäkla frustrerande!

Den här jäkla surfplattan jag köpt är också helt knäpp. Varför laddar den ur sig när den är helt avstängd? Det finns ingen smart förklaring på det. Jag vet att de flesta "smarta" grejer laddar ur, men inte så mycket när de dessutom är avstängda. *suck*

Shopping igen då och datorn funkar igen!

Efter en ett par veckors datalöshet, blev jag förbannad och gick och köpte mig en surfplatta. Den är jättecool och jag har redan laddat ned en massa appar på den. Just nu skriver jag på den för det här inlägget. Nu på eftermiddagen fick jag också hjälp med min jäkla dator, som nu jobbar på och inte verkar vilja dö igen. Jag är så himla glad att den funkar och jag kan nästan överse med att jag måste börja ominstallera allt som fanns på den innan den dog. Jag tackar min fantastiska dataguru Anna för att hon hjälpte mig att få igång den igen. :-) Jag gissar att jag får återgå till min ettårsominstallation igen. Det funkade för alla mina andra datorer och kanske det var det som fick dem att flyta på så bra som det gjorde under så lång tid.

Pratade med mamsen idag och hon verkar må bättre. Vet inte hur länge hon blir kvar på sjukhuset, men jag gissar att det beror på hur lång tid det tar för inflammationen att lägga sig.

Lille far säger att han skall borra upp min kökshylla imorgon. Lamporna skall installeras av elmannen senare i veckan enligt uppgift. Jag håller tummarna. Nu skall jag ta mig ett glas av jordgubbssmothien jag gjorde tidigare och sedan köra igång tvkvällen.

Hare och kanin från Skogstorpet!

Nej, det var det visst inte

Gallan var inte problemet för mor, men bukspotskörteln vill inte vara med och leka och blev inflammerad. Bukspotskörtelsinflammation är diagnosen och kära mor måste stanna på sjukhuset tills den frisknat till. Idag kunde hon iaf prata lite i telefonen, men hon är fortfarande på smärtstillande och inte speciellt pigg. Jag är bara glad att hon mår bättre och hoppas att hon är hemma snart. Fattar inte varför hon skall drabbas av så mycket skit. *suck*

Gallstensanfall?

Mamsen har fått vad läkarna tror är ett gallstensanfall. Hon åkte till sjukan igår, men kom hem igen på kvällen. Idag när jag kommer till jobbet finns hon inte här. Lyckades få tag på papsen, som då berättade att de åkt in med henne igen igår kväll och att hon är kvar där. Det är bara att vänta och se.

Mitt namn är trötter

Tibbeträffen i söndags var trevlig. Jag och Loke gick från Helenelund till Haga Parken, med ett kortare stopp i Ulriksdals slottsträdgård. Min förhoppning med denna långa promenad var att jag skulle trötta ut vovve för att han inte skulle vara så 'på' och skämma ut mig. Tyvärr uppfylldes inte denna förhoppning, då han var pigg som en iller när vi väl kom fram. Han höll sig dock i skinnet och kunde umgås utan att få spelet på de andra hanhundarna. Han var faktiskt imponerande duktig. :-)

Min kära dator har ju dött och felsökning borde ligga överst på listan. Speciellt nu när jag kommit in på en universitetskurs. Den sker på distans och datorn är verktyget, men jag orkar bara inte skruva och leta efter fel. *suck* Skall kolla om jag kan låna pappsens laptop. Den används ändå inte så det kanske går tills jag orkar ta itu med min egen. Förr eller senare måste jag dock ta mig i kragen...

Published with Blogger-droid v2.0.9

Saker att komma ihåg

Glöm inte rasträffen för Tibbar i Hagaparken på söndag. Starten går från Koppartälten kl. 12.
Om det blir översvämning från tvättmaskinen så kolla att vattenlåset funkar. Man bör heller inte tvätta hundleksaker som luddar eller trasslar och tappar tråd. Det var det som fastnat i vattenlåset.
Räkna inte med att datorhaveriet är enkelt att fixa. Tur att jag kan koppla hårddisken direkt till mediaspelaren, vilket iofs gör att man kanske inte tar sig för att fixa datorhaveriet sådär direkt.

Det var någe mer jag skulle komma ihåg, men vad!? Minns inte. *suck*

Published with Blogger-droid v2.0.9

Livet med datorskrälle

Inte nog med att min smothiemixer kraschat och totaldött. De senaste dagarna har också min jävla dator fått fnatt och hotat med att göra samma sak. Jag blir så trött det är så evigt omständligt att felsöka. Just nu har jag gjort grunderna, vilket innebär att jag dammsugit inne bland diskarna (hårdvaran) och gjort en chdsk /r (mjukvaran) vilket är ungefär detsamma som att dammsuga fast det sker i mjukvaran. Just nu jobbar han snällt och jag hoppas på att jag slipper gå vidare. Om det blir mer strul får jag väl plocka isär honom igen och kolla om det ramlat loss något därinne. Skulle inte heller det hjälpa blir det avlivning (formatering) och återuppväckande (ominstallation) igen.

Gudinna vad jag är sugen på godis. *suck*

Published with Blogger-droid v2.0.9

Dagen så här långt...

Hälften av alla blommor är duschade, likaså är hälften av golven tvättade. Fasar för resterande blommor. De är så himla stora och otympliga. :-/ Två mattor tvättade och den ena som är torr ligger ren och fin på köksgolvet. Vovve motionerad och snarkar. Jag har ätit hemmagjord hamburgare och sitter nu drogad med värktablett. Funderar på att se The Cabin In The Woods, men det verkar jobbigt att sträcka sig efter fjärrkontrollen.

Såg förresten att Lokes uppfödare har en ensam killvalp till salu och jag är smärtsamt sugen. Jag får ta och skärpa mig. Mer vovve ger inte tyvärr inte mer tröst och man blir så mycket mer låst och fattig. Om jag bara slapp oroa mig. *suck*

Published with Blogger-droid v2.0.9

Hög på ångorna!

Helgen tillbringades i garderoben, vilket var synd på fina lördagen, men helt ok på regnig söndag. Nu är iaf 'klädkammaren' ommålad med lackfärg, 2 varv, och förhoppningsvis skall detta stänga in röklukten. Just nu stinker det bara färg och lacknafta. Värst är nog lacknaftan. Jag försökte tvätta penslarna, för återanvändning, men efter att ha tappat den jävla rollerrullen på mattan gav jag helt enkelt upp och lade allt i en plastpåse för vidare transport till miljöstationen. Mattan blev tvättad och det syns inga spår, men doften av lacknaftan hänger kvar. *suck* Loke är lätt uttråkad av allt ståhejet, som inte involverar honom över huvud taget, förutom när jag skrek att han inte skulle gå i den spillda färgen. Igår lyckades han förresten med att försvinna på vår promenad. Ena stunden hoppar han glatt fram på gräsfältet, som en drogad kanin, och nästa stund är han bara borta. Puts väck! Jag försöker få syn på honom i det höga gräset, men icke sa nicke. Kom tillslut ihåg att det går ett dike över denna äng och gissar att han har försvunnit ned i det. Ropar på honom, men ingen vovve. Visslar och då får jag ett surt skällande "Här är jag ju!" och får trassla mig fram i gräset fram till dikeskanten. Där sitter han, längst ned, i det djupa diket. Han kunde inte ta sig upp, eftersom han inte kunde se var marken var pga allt gräs. Jag ålar mig ned en bit på kanten och lyckas få tag i hans sele och drar upp honom. Han hoppar glatt därifrån, som om det bara var självklart att jag var där enbart för att rädda honom. Inte ett tack ens. *mutter* Jag är iofs glad att han inte ramlade ned i något läskigt dike, istället för detta blaskdydike, som var ganska enkelt att rädda honom ur. Knäppa hund. :-)

Helgen är räddad!

Eller kanske inte? Min klädkammare stinker fortfarande rök, vilket sätter sig i kläderna som hänger därinne. Mer färg inköpt (stoppfärg) och helgen skall ägnas åt målning. *suck* De som sålde lägenheten hade målat två varv med stoppfärg, men jag tror de glömde klädkammaren. Ja, ja, varför skulle allt vara fixat bara för att de sagt att det skulle vara det? Att ta fram rena kläder som luktar inrökt gör ju ingen glad, så roller och färg skall förhoppningsvis göra saken bättre. Inte finns det väl något annat man vill göra när man är ledig?

Published with Blogger-droid v2.0.6

Dagens fail

Förmiddagen började med vovve och hink mot blåbärsskogen. Vackert väder och många blåbär. :-) Två och en halv deciliter senare tar jag ett steg och sätter foten rakt ned i ett BISAMHÄLLE! Hur i h-vete lyckas jag med samma sak igen? Denna gång var det inte bara tre-fyra bisting. Hela j-kla svärmen attackerade och jag gjorde en strålande imitation en filmkomedi och sprang skrikande och viftande därifrån. Det mesta skrikandet och viftandet gick ut på att försöka få Loke att inte komma nära. Jag lyckades strålande med det, då han tog en lång stund på sig att förlåta mig. Jag fick till och med bisting i huvudet, under håret. *suck*

Nu ger jag upp egenplockade blåbär. Härmed plockas bären från frysdisken då skogen är alldeles för farlig. :-/

Published with Blogger-droid v2.0.6

Curlingförälder till Tibetansk Spaniel

Det är inte en bra idé att vara en sådan till just tibbar. De blir så jäkla självsäkra, eftersom man inte låter dem skadas, vilket gör att de tror att de klara precis allt. Som att t.ex. slåss med en schäfer eller varför inte ge en amstaff/pittbull stryk?! Är man stor i korken hamnar ens mamma i problem. Djuret har nämligen, mot förmodan, lyckats överleva alla dumheter han hittat på, utan skador. *pusta ut* Men jag, mamma, har fått alldeles för mycket skäll av andra hundägare, som för en gångs skull faktiskt har rätt. Nu är det ta mig faaaaan slut på detta. Ingen mer hjälp i de farliga situationerna. Nu är det slut! Därmed basta. Började redan igår, med det som alltid funkat på mina brukshundar. Total dominatrixmode hela eftermiddagen igår och så långt vi nu hunnit idag. Jag har sett _lite_ förändring i hans beteende, men än så länge räcker det inte. Han vill fortfarande göra utfall mot andra hundar när han tror att han kommer undan med det. Dags att börja den låååååååånga tålmodiga arbetsinställningen. *suck* Jag har varit för jäkla bekväm av mig, vilket straffar sig 100 gånger om nu. Fortsättning följer...

Läsplattereklam

Efter förfrågningar både här och av andra som läser min blogg, så gör jag härmed reklam för denna fantastiska pryl. Jag köpte mig en Sony läsplatta PRS-T1 Röd (finns i svart också) vilken jag är jättenöjd med. Att läsa böcker är ju något jag alltid har roat mig med, men bokhyllorna räcker ju för fasen inte till. Dessutom är det förjäkla jobbigt att bli av med böcker som man inte längre har någon plats för, om man inte slänger dem i soporna. ;-( Plattan är liten, som en lagom pocketbok och väldigt tunn och lätt. Den är lättanvänd och går att läsa på till och med i fullt solsken, då den inte är bakgrundsbelyst. Ingen färgskärm, den går att surfa med via WiFi, men det är mest för att kunna hämta FLER böcker. ;-) Böcker finns att hitta på olika gratis- och betalsajter. Mina sorters böcker (fantasy och skräck) är ganska ok att hitta och jag gissar att det inte skall vara så svårt att hitta andra sorters böcker också. Jag har dock inte letat. Läsplattan kan läsa många sorters filer, men det finns också gratisprogram som man kan konvertera till rätt sorts fil med, om den bok man hittar är i fel filformat. Om ni har några fler frågor, så ställ gärna dem här. Jag, och andra, skall göra vårt bästa för att svara. =c)

Lite uppdatering av livet för ögonblicket

Det har egentligen inte hänt så mycket, om man nu inte räknar med att jag och Loke höll på att bli ihjälkörda av en polisbuss, på Fridhemsplan. De hade bråttom i jakten på polska huliganer så varför inte bara köra rakt upp på trottoaren där vi stod? De missade oss ju med flera centimeter, så varför gnälla?

Annars har jag röjt på min jättelika uteplats och planterat mer blommor. Några stycken Lavendel, en Clématis och en vit doftande ros. Jag har också misshandlat det stackars plommonträdet genom att klippa bort några grenar som skuggade, de rosor jag planterade förra gången, lite för mycket. Jag har också försökt klippa gräsmattan, men det gick inge vidare. Hade väntat för länge, vilket mest resulterade i trassel.

Badade Loke igår under högljudda protester, men nu doftar han schampo och är silkeslen. Denna gång har jag heller inte hält mer gift på honom, utan istället testar jag nu ultraljudshalsband. Han har redan haft det i en vecka och han fick två fästingar under de första dygnet då jag var dum nog att ta av det under natten. Vis av skadan har det stackars djuret nu halsbandet på dygnet runt. Skall bli intressant att se om det faktiskt funkar.

Jag köpte mig en läsplatta. Det var fulingen Gabriel som presenterade mig för denna apparat och den är min ständiga följeslagare. Jag har hunnit med flera böcker och den är perfekt. Jag har bland annat läst de tre delarna av The Hunger Games och blev förvånad över hur fantastiskt bra de var. Lika förvånad blev jag av hur kass filmen var när jag såg den i fredags. Det var så mycket som ändrats om för att kunna funka på film. :-/

Jag jobbar och är så förbannat trött jämt. Vill helst bara gräva ned mig under täcket och inte gå upp. Tur att Loke tvingar upp mig. :-) Ingen semester i år då jag inte jobbat tillräcklig länge på nya arbetsplatsen för att få någon. Det är dock helt ok att få lön att slösa bort. ;-)

Published with Blogger-droid v2.0.6

Blåbärsskog och kamikazebin

Jag tog en Big pack-burk och djuret med mig ut i skogen, med siktet inställt på blåa bär. Hittade massor och plockade glatt en bra stund. Kastade lite pinne till vovven emellanåt när han blev för uttråkad och plötsligt händer det. Någon av oss trampar i ett bibo. Jag blir stucken åtminstone fyra gånger på armar och ben. Jag vet inte om Loke blir stucken, men han springer också snabbare än vad jag gör. Hittar heller inga bilik på honom så de attackerade kanske bara mig. :-) Han verkar också må bra och jag har bara några röda märken efter äventyret. Tyvärr blev det inte så många blåbär som jag önskat. :-/

Annars suger det ibland att vara automobilelös. Speciellt när man vill ha något som är för stort eller tungt för att kunna transporteras i ryggan eller dramaten. Dessutom skulle det ibland vara kul att kunna åka och kolla saker man vill ha, utan att det skall ta en halv evighet att ta sig till de olika ställena. När man är kommunalåkare hinner man oftast inte med mer än en åktur per dag, vilket innebär att det kan ta veckor att avverka resandet på helgerna. Man kan ju inte be ens kära mor köra en runt och hennes jäkla jättevolvo vill jag inte låna. Känner mig inte så säker bakom ratten numera. :-(
Önskelistan för närvarande: en Billybokhylla, ett ros- och ett klematisstöd (som jag inte hittar via nätet), ett "pionstöd".

Det var allt för idag, men jag bara måste säga att jag verkligen trivs i Skogstorpet. :-D

Published with Blogger-droid v2.0.6

Shoppat loss lite i grönsakslandet

Gårdagen gick i kalhyggets tecken. Jag grävde upp resten av de luktfria pionerna, de inte så intressanta dagliljorna och de mesblå irisarna. Detta gör att min Mme Plantier och hennes sällskap Zepherine nu ser ljuset. Mme Plantier är redan så vacker med sina rosa knoppar och vita fyllda blommor och hon doftar underbart. Jag väntar med spänning på att Zepherine också skall börja. Längtan... :-) Funderar förresten på att bjuda in Mme Hardy också. Hon är väldigt lik Mme Plantier, men jag tror inte att de kommer att bli osams. De har samma krav och önskemål och jag tror att jag skulle lyckas med att göra dem båda nöjda. Nu när jag lyckats lysa upp det hörnet. ;-)

Idag gick jag som sagt och shoppade loss i grönsakslandet. Vill fylla ut lite i det nya hålet med nya skönheter och lite passande dofter. Köpte en blå och en vit riddarsporre. Tre stycken nya lavendel fick också följa med hem och även en vit fingerborgsblomma gjorde dem sällskap.

När sommaren kommit lite längre på väg skall jag ut och samla fröer i området där det finns massor av sköna torpväxter. Jag har också bokat mörkcerise jättevallmo från en kompis. Jag ser fram emot att driva upp dem i min lilla trädgård.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Idiotiska hundägare...

...mig själv inkluderat.

När skall jag lära mig att inte gå efter Loke, när han vill attackera en annan hund? Det som händer är ju att han tror att vi skall hoppa på hunden tillsammans och han då känner sig säkrare med mig som uppbackning. Idag skulle han hoppa på en stor schäfer, som inte var sen att själv gå till attack. Den hundägaren var heller inte särskilt smart då han bara stod kvar och väntade. Han tyckte väl inte att han och hans hund hade något att oroa sig för, men han kunde väl ändå gissa sig till hur hans egen hund skulle reagera! Som tur var kom vi oskadda ur detta, men det var på håret.

Några timmar senare gick vi ut igen och Loke var ordentligt kopplad. På skogsstigen dök det upp en karl med en Jack Russell, som lade sig ned och väntade in oss (hunden alltså, inte karln). Han säger att hans hund var bråkig, vilket jag svarade på med att säga att de ändå inte skulle träffas. Försökte sedan fortsätta förbi när hans hund attackerar och den dumma jäveln låter hundens koppel släppa efter vilket gör att hundfan når Loke. Jag lyckas få undan Loke, som absolut hade velat slåss. Jag svär över vilken idiot karln är och fortsätter bortåt. Karln säger "Va?" och jag upprepar vad jag sa, vilket resulterar i ett nytt "Va?" Nu inser jag att karln inte är tillräknerlig av någon anledning. Denna gång svär jag över att folk som är packade inte borde gå ut med aggressiva hundar och ännu en gång säger idioten "Va?" Jävla idiot!

Jag har fått en hund med självförtroende vilket är himla bra, men jag önskar att han hade ett uns av självbevarelsedrift och inte bara rusar in i situationer som kan sluta med döden.

Published with Blogger-droid v2.0.6

I mål!

Published with Blogger-droid v2.0.6

Halvägs framme

Published with Blogger-droid v2.0.6

Före

Imorgon kommer Ulf, områdets hantverkare, att starta nybyggnationen av trädäck på min uteplats. Enligt uppgift skall det vara klart redan på torsdag. :-D

Published with Blogger-droid v2.0.6

Uppdaterat om mor

Nu har mamma äntligen fått svar. De hittade ett missbildat kärl i tarmen som brustit vilket då orsakat blödningar och blodbristen. Doktorerna har bränt kärlet och om allt står rätt till får hon komma hem imorgon eftermiddag. :-D

Published with Blogger-droid v2.0.6

Oro för mor

Mamsen har legat på sjukan i natt. Hennes blodvärde var så lågt att de ansåg att hon behövde en blodtransfusion. De funderade också över hur hennes blodvärde kunde sjunka så mycket så snabbt, att de nu gjort flera undersökningar. Så här långt vet vi inte så mycket, men förhoppningsvis kommer det att klarna inom kort.

Idag har jag...

... roat mig med att gå en långpromenad med vovven. Därefter blev det ett nytt varv på hyllan jag lackar för köket. Nu fattas bara andra sidan och sedan är den redo att sättas upp. Duschade murgrönor som har fått spinn. Vi har lite svårt att anpassa vattnandet till de nya förhållandena på Skogstorpet, vilket gjort det intressant för spinnkvalstrena igen. Murgrönorna fick sig också en såpadusch och vi hoppas alla på att jag skall lära mig vattningsfrekvensen. När blommorna hade lämnat fönstret för badrummet, satte jag upp en vajer, som skall hindra barn från att ramla ut genom detsamma. Denna vajer är, på denna plats, till för att försvåra det för inbrottstjuvarna att ta sig in genom fönstret när jag inte här hemma. Vill kunna ha det öppet då också. Behöver lite luftväxling här där solen skiner hela förmiddagen. Sedan satt jag i soffan och degade tills det var dags för att skruva upp ny hylla i förrådet. Nu när det är klart kan jag ställa upp alla krukorna där, vilket i sin tur gör att jag faktiskt ser golvet. Dessutom fick min nya fina grill plats. Tack för den Anna och Gabriel. Funkade snusgott på midsommarafton. ;-)

Morgondagen kommer att innehålla kalhygge och harvande. Växter som sitter fel, skall tas bort inför trädäckets läggande. Håller tummarna för att den hantverkaren har tid i nästa vecka.

Annars är allt lugnt här på Skogstorpet, men jag grämer mig över att jag inte får spendera hela dagarna hemma, då jag istället måste vara på jobbet. Kommer ju inte ens hinna jobba in någon ordentlig semester. *suck*

Vettiga och infantila uttalanden

Det vettiga står Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, för.

Det infantila står Mats Olsson, på Kolmården, för. Han säger i sitt uttalande i Metro: -Vi har alltid betraktat vargarna som tama och ofarliga för människor.

Min fråga till Mats är då: -Läser du någonsin dagspressen? Där rapporteras det om tamdjur som dödar och/eller skadar människor. Hundar, hästar och kor räknas väl ändå som tamdjur och ändå dödar de folk. Dessutom är det väl idiotiskt att propagera emot varghybrider, eftersom dessa skall ha förlorat sin rädsla för människor, när ni sedan står och säger att era 'renrasiga' vargar skulle räknas som ofarliga? De har ju också förlorat sin rädsla?! Hur tänker du egentligen? Har du inte hört ett ord av vad experterna faktiskt säger i frågan?

Minnesstund för mänsklighetens enfald?

Jag tror att vi får ha en minnesstund för mänsklighetens enfald. Då menar jag en minnesstund för att vi skall påminna oss själva om hur dumma vi faktiskt är. Som engagerad i vargfrågan har jag kört mantrat: "En vild, frisk varg dödar inte människor." Det är dock stor skillnad på en vild, fri, varg och en uppfödd varg i hägn. Vargar som fötts upp av människor, anser att vi hör till flocken, och flocken kan man ge sig på om man känner för det. Har ni sett naturprogrammen där vi ojar oss över hur 'elaka' djuren är mot varandra i en flock? Vargar som 'mobbar' de svagare är inte en ovanlig syn i frihet, men att vargarna också mobbar varandra i fångenskap, verkar ha gått de flesta förbi. I inslaget på DNs hemsida, säger de att det är oerhört egendomligt att vargarna dödade en vårdare i hägnet! Nej, det är det inte. Det är något som det varnas för i alla lägen, men tydligen har Kolmårdens folk inte hört det. Med tanke på att en amerikansk kvinna blev dödad i hägn för 10 år sedan, borde det väl ändå finnas en liten blänkare om detta i deras information till de anställda? Vargar i frihet är fantastiska djur och vargar i hägn är en deprimerande syn.

Bordlagt

Nu har jag köpt mig ett nytt soffbord, i gedigen ek. Mitt gamla bord, som jag fått av en dåvarande vän, håller på att falla isär, vilket i sin tur gör att jag inte längre kan använda det som fotstöd vid tvttittandet. Detta pga rädsla för att det skall krascha. Det nya fina ekbordet är så här långt riktigt stadigt. Man kan till och med sitta på det om man vill! :-D Det gamla kommer att få uppsöka grovsoprummet.

Annars är allt bra här. Jobbar i familjeföretaget och skall enligt uppgift få min hylla ovanför diskbänken installerad. Vore kul att få bort allt som står på bänken och istället ha det på hyllan. Jag har faktiskt lyckats packa upp allt och möblerat hela lägenheten, som jag vill ha det, och det enda som fattas nu är en ny bokhylla. Visar sig att eftersom jag använder den gamla hörnhyllan i köket så blev det mindre hylla kvar för t.ex. dvd-filmerna och de ligger nu staplade på golvet i sovrummet. Ser också fram emot att få min uteplats förbättrad med trädäck, men när det skall ske ligger i den hantverkarens (ej min faders) händer. Skulle dock inte hinnas med före midsommar, vilket jag aldrig trott, men när jag fick den informationen började jag självklart fundera på hur bra det vore om det var klart före dess. Emellanåt undrar jag hur min hjärna fungerar egentligen.

Jag har fortfarande inte lyckas få mina a-kassepengar de två månader jag var arbetslös. Helt och hållet mitt eget fel, eftersom jag inte lyckats med läsförståelsen och istället fått lov att skicka kompletteringar, i flera omgångar, till de som håller i slantarna. Förhoppningsvis lyckades jag skicka rätt papper denna gång och pengarna kanske kommer och fyller hålet som uppstått i plånboken. Som ni såg längre upp i dagens inlägg har detta hål dock inte förhindrat nya inköp. ;-)

Liten sitter på bordet

Vi är i Farsta och kollar in vildmarken. Just nu gör Loke det från bordet på verandan. Där har han ganska ok utsikt över nejden, men tyvärr händer det inte så mycket mer än att en fågel, eller en humla, flyger förbi.

Published with Blogger-droid v2.0.4