Idag gjorde jag mig ovän med en katolik. Denne var här på kontoret för att intervjua chefen angående småföretagande. Tyvärr hade chefen missat tiden och var inte på plats, och då vi väntade på honom, försökte jag vara trevlig och artig. Småprata om ditt och datt. Koka kaffe, sånt man gör för att vara artig mot främmanden. Tyvärr visade det sig att mannen var katolik och lyckades få in oss på att prata om religion och att han hatade muslimer, eftersom de alla var mördare. Jag insåg ganska snart att denne person inte hade alla koppar i skåpet och försökte få honom att avsluta sitt babbel, men fast att jag sa att vi skulle bli osams fortsatte han att spy ur sig sitt gödsel. Det gav mig en otäck känsla av att det går utför i det här landet, på helt andra sätt än det som skrivs så mycket om i pressen. Jag försökte dock flera gånger få honom att sluta prata religion eftersom vi aldrig skulle bli överens och han var ju inte där för att diskutera med mig, men det blev ändå inget slut på det. Tillslut kom han dessutom in på att aborter är mord. Jag var redo att krevera och jag kunde helt enkelt inte hålla mig längre. Jag sa till honom att han som man, faktiskt inte hade någon talan i saken. Han blev arg och informerade mig om att vi svenskar hade blivit matade med att ett foster inte var en människa och alltså tyckte att det var ok att göra sig av med det. Jag försökte kontra med taskig sexutbildning i skolorna, varpå jag fick veta att det inte spelade in utan att abort alltid var mord. Jag frågade då hur han ställde sig till våldtäktsoffer, varpå mannen rusade upp och ut, med orden att han minsann inte ville vara kvar i lägenheten. Japp, där försvann han! Jag ringde chefen och informerade honom om vad som hänt, men han lyckades fånga in journalisten och nu är de här båda två. Jag sitter inne på ett eget rum och hör dem prata. Det första karln börjar med är hur illa han tycker om muslimer. Chefen var förvarnad så han bara höll med, och diskussionen kvävdes i sin linda. *pusta ut*
Jag kan bara tacka Gudinnan att jag inte tog upp Henne och min egen religion i snacket. Jag tror inte den här katoliken kunnat svälja detta utan istället satt i halsen av ilska. Det här är första gången som jag träffat en av de där kristna som påminner om att inkvisitonen och häxjakten inte ligger så himla långt bort i historien som jag trodde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar