lördag, november 08, 2008

Bröderna Coen och andra genier

Idag har vädret och latheten gjort att jag suttit framför tvn hela dagen. Har sett ett flertal filmer.

När det gäller bröderna Coen har jag nu sällat mig till den lovsjungande kören. Det var filmen "No Country for Old Men" som gjorde saken helt klar. De har ju gjort många filmer, men det var först när jag hittade "The Big Lebowski" som jag insåg att jag missat något. Jag hade försökt tycka om "Raising Arizona", men föll aldrig, även om jag faktiskt är ganska förtjust i Nicolas Cages rolltolkning. Lagom knasig och rar. ;c) Tyckte om stämningen i Fargo och Peter Stormares gangster är strålande så klart. "O Brother, Where Art Thou" var nästa på listan som gjorde att intresset höll i sig för brödernas filmer, men det var inte förrän jag såg "No Country for Old Men" som jag tyckte jag fått det ultimata beviset på att bröderna var riktiga genier. Nu såg jag då "Burn After Reading" och blev oerhört besviken. Nog för att filmen går att se, men den är inte i klass med de andra jag fastnat för. Nog för att Brad Pitt är en sött fumlig knasboll, men det räcker inte för att göra filmen intressant. George Clooney gör samma roll som han gjort i alla de senaste filmerna. Snygg som alltid, men det räcker inte. Det bästa i filmen var dialogerna mellan CIA agenterna (David Rasche och J.K Simmons) när de försöker räkna ut vad det egentligen är som pågår.
**citat** CIA Superior: Report back to me when it makes sense. **slut citat**

Nästa geni jag umgåtts med idag var Ben Stiller. Honom har man ju sett i en massa kassa filmer, men så såg jag Zoolander och plötsligt klickade det. Totalt helvrickad på ett bra sätt. =c) Nästa glädjeklick dröjde ända till dess att Dodgeball kom. Även där gör han en superbt störd roll. Nu såg jag så äntligen "Tropic Thunder" och blev så jäkla glad. Vilken fantastiskt rolig film! Att man kan göra en så otroligt rolig film bara genom att totalt driva med alla andra Hollywoodfilmer som någonsin gjorts och då särskilt dem som handlar om Vietnamnkriget. Rekommenderas varmt och med glädje! Bara "förtexterna" och "trailerna" gör att stämningen är på topp redan fem minuter innan filmen ens börjat. Att sedan Tom Cruise visar sig ha den självdistans jag alltid föreställt mig, gör ju inte saken sämre direkt. *lol* SE DEN!!!

3 kommentarer:

elin sa...

tack för tipsen!! :-)

Anonym sa...

...men du kan väl seriöst inte tro/tycka att Tom Cruise har SJÄLVDISTANS?! Men kan anklaga honom för mycket men självdistans har han icke!

Lupa sa...

Några möjliga omformuleringar skulle kunna vara:

- Att man kan se sig själv "utifrån".
- Att man inte tar sig själv på för stort allvar.
- Att man har förmåga till självironi.

Ordet hänger ihop med självinsikt och inlevelse i hur andra kan tänkas betrakta en.

OM en skådespelare inte är rädd för att göra roller som kan uppfattas som "löjliga" eller dra ned på dennes "coolhet" kan man ju misstänka att de har en viss grad av självdistans i alla fall. Sedan undrar jag iofs hur du vet bättre? Känner du honom eller gör du som jag och drar slutsatser av rolltolkningar han gjort? Jag tycker fortfarande att Tom Cruise har självdistans och att han är en duktig skådis, som inte är rädd för att göra sig "löjlig" på film.