Sorg och elände

Jag har en väninna som har fruktansvärd otur med sina hundar. De senaste fyra har alla dött en för tidig död. I och för sig valde hon en ras, Berner Senner, som inte har speciellt lång livslängd, men hon har ändå haft maximal otur med sina. Som hundägare är man väl medveten om de rasbundna sjukdomar och min väninna har varit mycket noga med att välja uppfödare som inte har stora problem på sina linjer. Och ändå har vovvarna blivit sjuka och dött. De har inte ens drabbats av samma sjukdomar utan det har varit fyra olika. Den senaste Berner Sennern dog dessutom i en sjukdom som ingen sett i den här delen av världen mer än en gång förrut. Det är fan inte klokt. Min väninna tog tillsut till sig detta "budskap" från vovveskaperskan och skaffade sig sist en Cocker Spaniel istället. Inga svåra sjukdomar i rasen och lååååååååång livslängd. I går blev hunden inlagd på Albano på grund av skyhöga levervärden och det är osäkert om hon blir frisk igen! VAD I HELVETE? Vad har den stackars männniskan gjort för att förtjäna detta?