Tv-serier ***SPOILERVARNING***

Jag roar mig med att titta mycket på tv-serier som finns tillgängliga på nätet. De jag följer är bl.a. Prison Break, Lost, Greys Anatomy, Medium, Bones, My name is Earl och några fler. Det är helt otroligt vad enkelt och trevligt det är att kunna välja tid och plats för tv-tittandet. Inga tider att passa. Det enda som behövs är lusten och tiden. Spelar ingen roll vad man gör eller om man har något videoband att spela in på. Fantastiskt!

Funderingar angående diverse serier:

Lost - har blivit ganska långtråkigt. De drar ut på det eftersom de vill kunna sända serien i all evighet. Handlingen går upp och ned i relevans och när man läser på nätet inser man att man missat 99% av ledtrådarna som enligt uppgift sprids som gössel i avsnitten.
Jag tycker så synd av Hurley. Han utsätts för en massa skit. I senaste avsnittet får han än en gång ifrågasätta sig själv och psykiska hälsa. På sättet det gjorts måste jag erkänna det som ett genidrag för spänningsförhållandet i serien.
Undrar över Kate och Saywer. För några avsnitt sedan såg det ut som de funnit varandra, men nu är de tillbaka på noll igen. Varför får man aldrig veta vem han menade när han sa "I love her..."?
Egentligen är det bara Saywer som gör att jag fortsätter att följa serien. Jag har tröttnat på hur segt det går och att det verkar som om manusförfattarna inte riktigt bestämt sig för vart de är påväg.

Prison Break - när USA gjorde 6 veckors uppehåll mitt i det mest spännande då blev jag förbannad. Jag vet nämligen att jag kommer att tappa intresset innan de börjar sända igen. Jag klarar helt enkelt inte att upprätthålla nyfikenheten så länge. Det går bra om det är säsongsuppehåll mellan säsong X och Y, men inte om de låter mig hänga på klippkanten mellan två avsnitt i flera veckor eller månader. Nåja, jag föll iaf till föga och började se de nya avsnitten när de åter sände. Slogs dock av hur förutsägbart det blev och undrar varför de inte bara avrättar brorsan och låter serien handla om hur lillebror klarar sig i fängelset eller försöker ta sig därifrån i förtid istället. De skall iofs köra säsong två också, så chansen finns ju fortfarande. ;cP

Veronica Mars - är en serie som jag faktiskt är väldigt förtjust i. Första säsongen var spännande och smart, med en dialog som var så kvick och intelligent att jag kände mig korkad på sina ställen. Det var dock en positiv korkadkänsla som gjorde att jag verkligen såg fram emot varje avsnitt. Där fanns ju också ett par ingredienser som garanterade att hålla mitt intresse vid liv. Dels var det Backup, en cool pitbull och dels var det den obligatoriske Bad Boy. I slutet av säsong ett så fick Bad Boy ihop det med Veronica och lyckan stod högt i tak. Sorgen slog sedan till i de första avsnitten av säsong två där Veronica gjorde slut, eftersom hon ansåg att Bad Boy var lite väl bad för hennes smak. Det suger! =c(
Serien är dock fortfarande väldigt bra, även om jag är besviken på manusförfattarnas sätt att lösa problemet med att dra ut på serien. Dessutom gör det Bad Boy alldeles för snäll. Inte bra och inte något som får mig att vilja fortsätta att följa serien i all evighet. Som tur är har de inte hamnat i upprepningsfacket ännu. OK, de håller ramarna och följer det utlagda mönstret, men det dyker ändå upp nya saker som fortfarande gör det spännande.

Greys Anatomy - är en fantastiskt bra serie, men jag blir så förbaskat upprörd på att de tu inte får varandra någon gång! Serien år oerhört välgjord och snygg. Den skiljer sig markant från andra sjuhusserier genom att göra en riktigt engagerad i de olika personernas privatliv. Själva sjukhuset, och patienterna, kommer någonstans långt ned på listan över vad som är intressant. Om inte Dr. McDreamy snart lämnar sin fru så kommer jag att få rabiatanfall. Nu försöker de också göra henne sympatisk och få oss som publik att tycka synd om henne och situationen hon hamnat i. Jag är ledsen, men det går fetbort i min lilla värld av blommor. Det var så mycket bättre när hennes f.d. älskare kom för att fråga om hon inte vill komma tillbaka till honom och Dr. McDreamy slog ned karln bara för att flirta lite vänskapligt med Meredith. Det var en scen att ta på replay några gånger!

House - är en annan favorit i sjukhusträsket, men där är det huvudpersonens bitterhet och cyniska syn på livet som gör en intresserad. Fallen de jobbar med är egentligen inte ett dugg spännande för mig. Det är alldeles för mycket läkartermer, kemi och fysik för att jag skall hålla mig vaken, men när House kommer in och säger något dräpande till sina patienter (vilket han i princip gör hela tiden) så lyser det upp. ;c)