torsdag, september 28, 2006

Aran - färdig

Aran Weight Victorian Lace Shawl
Så var då Aransjalen också klar. När jag hängde upp den tycker jag att den var väldigt lik Melaniesjalen. Nåja, då har jag två. =c)

onsdag, september 27, 2006

Tand borttagen

I måndags åkte vovven och jag till Albano för att plocka bort den ruttna tanden. Visade sig när vi väl kom dit att de inte hade bokat någon operationstid utan bara ville göra en undersökning. *suck* Undersökningen bestod av att lyssna på hjärtat och lyfta på läppen. Det tog sammanlagt 3 minuter och det hade vi alltså åkt i 45 minuter för att göra. Jag blev inte glad, vilket gjorde att de lyckades klämma in oss redan dagen efter för operation. Detta i sin tur innebar att vi fick lov att vara där redan kl. 8 nästa morgon. Jag är så jäkla morgontrött, men vad gör man inte för sin bebis. Nästa dag var vi där i tid. Jag lämnade in honom och fick vänta till kl. 13. Då var han äntligen klar. Sedan fick han och jag sitta och kramas till kl. 14 när han var tillräckligt klar för att kunna ta en taxi hem. Idag är han fortfarande trött, men annars sitt vanliga jag. Visade sig förresten att jag inte behövde ha dåligt samvete för tanden. Det var inte det hål jag sett som var orsaken till tanförruttnelsen. Fenrir har tydligen haft lite för roligt med något hårt och lyckats spräcka den ända från kronan ned i roten alldeles på egen tass. Nu är han iaf en tand fattigare.

Stickningen går framåt. Aransjalen är så vacker på bilden, men fan vad tråkig den är att sticka. Efter att man väl tagit sig förbi de två olika mönstrena högst upp i axelpartiet är det bara upprepning i tusen år. Det är inte ens en intressant upprepning och det är svårt att hålla sig vaken. Jag ser fram emot att den skall bli färdig så jag kan leta efter nästa projekt. Några idéer? Förslag emottages med tacksamhet, men det skall inte vara tröjor! En god vän visade pärlmuddar hon höll på med. Funderar allvarligt på att härma henne.

söndag, september 17, 2006

Dyr i drift, frustration och otacksamhet

Bullen är den dyraste hund jag någonsin haft och då var han ändå gratis. Sedan jag fick honom har han kostat mig tusentals kronor i veterinärkostnader och specialfoder. Nu måste jag också gå med honom till tandläkaren. Om det blir utdragning eller lagning av tand får det besöket visa, men jag gissar på utdragning. Tanden verkar rutten rakt igenom. Han har inte klagat eller visat något obehag, men idag när jag skulle rensa honom från tandsten, vilket jag gör när hans andedräkt börjar stinka, såg jag att ena kindtanden verkar bortom all hjälp. Det luktade också ruttet. Det som känns lite surt i ekvationen är att förra gången jag var hos veterinären påpekade jag just att en kindtand verkade ha början till hål, men då var det mycket annat som kom emellan. Alltså glömdes detta bort och nu får hundskrället betala priset. Man känner sig så frustrerat hjälplös i sådana här situationer.

Frågade mamsen om hon varit och röstat ännu, men det hade hon inte och inte tänkte hon göra det heller. Varför inte det då? Hon har inte lust. Fy skäms morsan!

En släkting frågade om jag kunde tänka mig att stå på köpekontraktet för en lägenhet. Personen i fråga tänker köpa, reparera och sälja. Det enda jag behöver göra är alltså att stå på papperet som köpare. Detta för att släktingen annars kommer att klassas som byggmästare och beskattas därefter. Det skall alltså tjänas en hel del pengar och helst betalas så lite skatt som bara är möjligt. Frågade vad jag skulle få för det och får svaret "ett glatt leende". Personen ifråga är då ändå fullt medveten om att jag själv tittar på lägenheter och gärna skulle köpa om jag bara hade finanserna för det, men inte fan tänks det på hur det känns. Hur det känns för mig att stå som ägare av något som jag själv aldrig kommer att ha möjlighet till!

Gjorde en annan tjänst åt en kompis häromdagen. Har fortfarande inte hört om det blev bra och inte fått något tack. Egentligen skiter jag i om personen är otacksam, även om jag nu ställer upp och gör mig besvär. Däremot vore det trevligt att få veta om det man hjälpt till med faktiskt funkade. Varför bryr man sig? Hade en bekant som behövde 'datahjälp' i tid och otid. Jättetrevlig människa... ända till den dag jag sa att jag inte kunde hjälpa till längre. Sedan dess har man knappt sett till honom. Det är på håret att han hälsar när man krockar i området. Så var det med det.

tisdag, september 12, 2006

Aran Weight Victorian Lace Shawl

Har påbörjat projekt nummer 5. Köpte mer (massor) av mörkgrönt alpackagarn. Det blev dyrt, men vad fan. Jag har iaf något att göra medan jag sitter på jobbet. Det blir mycket väntetid där och då passar man på med stickandet. Lite kul är det att hålla på faktiskt, men folk stirrar så förbaskat. Man verkar vara något nytt konstigt djur när man stickar.
Projekt nr. 5 skall iaf bli en Aransjal och det går framåt. Tyvärr är det en hel del trixande med mönstret. Tydligen är originalmönstret felaktigt och det är många som sedan gjort rättelser och förbättringar. Jag valde den senaste uppdateringen och började jobba med den. Visade sig dock att den också hade sina fel. Något frustrerande måste jag säga. Äsch, det blir nog bra i slutet iaf. Sjalen är jättevacker på bilderna man hittar på nätet.

fredag, september 08, 2006

Flowerbasket

Glömde ju förresten att berätta att projekt 4 är klart.

torsdag, september 07, 2006

Backup is the shit!

Jag tog mig i kragen och mördade min dator igen. Av icke politiskt korrekta orsaker gör jag det en gång om året och nu var det alltså dags. Jag gjorde faktiskt också en halvhjärtad backup på det som jag absolut inte ville förlora. En väninna har tispat mig om att man kan göra multisessionbränningar med Nero, vilket skall innebära att programmet har koll på vilka filer som har kommit till och ändrats. Sedan skall programmet bara bränna dem och inte de gamla som redan finns på skivan. Jag har varit duktig och gjort den sortens brännigar tre gånger på min skiva och tänkte att det var ju bra. Egentligen behövde jag ju inte göra detta, eftersom jag vet att det kommer att ordna sig, men jag tänkte att det var lika bra att för en gång skulle följa mina egna instruktioner. Alltså gjorde jag en halvdan backup. Sedan tog jag en gammal startdiskett och skrev format c:. Tjo, vad det gick, men när sedan datorn startade om var allt som vanligt. Den hade alltså fortfarande operativsystemeet installerat, men en av de hårddiskar som INTE skulle formateras var tom och formaterad. Vad fan hände? Tänkte att jag kanske faktiskt skrivit fel disk och gjorde om det. Nejdå, fortfarande fel disk som blev formaterad?! Efter en del efterforskningar och funderande kom jag fram till att den där jävla startdisketten jag använde var långt efter sitt "bäst före"-datum. Den var så gammal att den faktiskt inte kunde se att jag hade fyra olika hårddiskar utan körde på bara två. Alltså tog den och formaterade den hårddisk den ansåg hette c:. Jag tackar gudarna för att den inte tog de hårddiskar med de icke politiskt korrekta innehållet. Då hade jag dött!
Nåja, tänkte jag. Var ju duktig och gjorde den där multisessionskivan... Men vad fan?! Jag kommer inte åt allt innehållet? Programmet har bränt tre olika spår på skivan och windows känner bara igen ett? Vad fan ska man då ha det till? Jag kommer inte åt informationen på skivskrället. Jag kan se det om jag använder programmet som brände, men jag kan inte föra över det till hårddisken igen?! Fan och jävla!!!
Pratar med polare och hämtar sedan hem ett program som kan läsa och hämta raderade filer. Och vips har jag 50% av det jag trodde var förlorat för alltid igen! TJOHOO!


Vad har jag då lärt mig av detta?

    1. Gör alltid en fullständig backup, men inte på multisession.
    2. Du kan formatera din dator hur mycket som helst. Det går alltid att rädda delar av infon ändå.
    3. Gör inte backuper när de människor som faktiskt kan hjälpa med vissa problem är bortresta. (Det bäddar för frustrerade utbrott i väntan på att de skall komma hem igen!)

måndag, augusti 28, 2006

måndag, augusti 21, 2006

Pinnar och regndans

Jag har idag inhandlat 8 st pinnar för uppspänning av diverse stickningar. Kostade hela 125 kr och det var en del ringande runt för att hitta någon som hade så tunna pinnar. Fanns helt enkelt inte att få tag på enl. de återförsäljare jag nådde. Tillslut hittade jag dem iaf hos ett företag i Lunda industriområde. Mycket billigare än att köpa dem från England. Besvärlighet fanns dock i resandet. Det blev tunnelbanan till Hjulsta och sedan promenad därifrån. Fantastiskt grönområde för Bullen, men tradigt med tunnelbanan. Företaget jag hittade hette en gång i tiden Metallvaruhuset, men har nu övergått i Tibnors ägor. Jättebra ställer för alla sorters metallgrejer. =c)

I lördags hade jag fått nog av all denna värme och fukt. Satte igång att tvätta fönstrena. Det är den svenska motsvarigheten till regndansen. Resultatet lät inte vänta på sig mer än en och en halv dag. Åskbyar och spöregn för hela slanten. Yipeeeeeee!!!

söndag, augusti 20, 2006

Stickguruprojekt - klart

Så var jag då även färdig med sjalen som jag stickar åt stickgurun. Hmmm... Nu såg jag klart och tydligt hur bra de där förbaskade pinnarna faktiskt var, för uppspänning av sjal. Det blev mycket jämnare och snyggare förra gången. Måste helt enkelt hitta sådana, eller krypa till korset och köpa från England. *mutter*

Nu är det bara att starta nästa projek. Jag har två som jag funderar på. Från början hade jag tänkt mig att köra en Flowerbasket, men sedan fick jag syn på Aran weigh Victorian Lace Shawl så nu har jag väldigt svårt att bestämma mig. Enligt stickgurun är dock Aran-sjalen väldigt svår att göra... *kliar mig i huvudet* Skall jag anta utmaningen eller skall jag försöka mig på den "enklare" först? Åh, så mycket att sticka och så lite garn. *skrattar*

lördag, augusti 19, 2006

fredag, augusti 18, 2006

FÄRDIG!!!

Nu är den äntligen klar! Ligger för ögonblicket och torkar på vardagsrumsmattan, uppspänd för att få sin form. Det största problemet med så här stora projekt är inte själva stickandet utan det är det jäkla nålandet och sträckandet. Jag har helt enkelt inte tillräckligt stor matta eller säng för så stora sjalar. Nästa projekt är mindre tack och lov. Svettigt är det också. *torkar mig i pannan* Nu kastar jag mig i duschen, lunch, ut med hunden och sedan en seg promenad i parken. Imorgon skall sjalen hängas upp snyggt och förevigas för publisering på nätet. Hmmm... Har jag något att hänga den på där den sedan syns? Alla dessa små detaljer. *ler*

tisdag, augusti 15, 2006

Salutations!

Garn haver anlänt. Tack för snabb post från England. Stickguruns projekt lägges på is. Det är 8 varv kvar på Melaniesjalen. Uppdatering följer!

torsdag, augusti 10, 2006

I väntan på garn...


...påbörjade jag stickguruprojektet och badade hunden.

onsdag, augusti 09, 2006

JÄKLA SKIT!

Så hade man då 8 varv kvar. Vad tror ni händer? GARNET TAR SLUT IGEN!!! Och denna gång finns det inget undangömt nystan att hitta i en påse. *suck* Jag som trodde jag skulle bli klar denna vecka? Fan också... Nåja, det var bara att beställa mer garn och hoppas på att det kommer med expresspost. Får väl börja på projektet "Stickgurusjal" medan jag väntar. *mutter*

Funderade på att samtidigt beställa pinnarna som man spänner upp sjalen på, för att forma den när den är klar, men insåg att kassaskrinnet skulle tömmas på nästan 500 kr då och jag måste hålla mig i skinnet ett tag fram över. Var hittar man metallstänger 2,5 mm i diameter?

måndag, augusti 07, 2006

lördag, augusti 05, 2006

Nedräkningen har börjat

Det är 26 varv kvar!

tisdag, augusti 01, 2006

Sommar

När skall denna värme svalna av? Jag och djuret håller på att gå åt. Det funkar inte! *suck* Varje dag måste man svettas och må eländigt. Nätterna är helt ok, numera, men dagarna tar kol på mig. Man orkar ju inte göra något. Det enda som är ok är att sitta i tvsoffan med fläkten på högsta. Tyvärr blir inte vovven så glad av det, så vi måste tvinga oss iväg till badstranden och där slåss med sura gubbar som vill ha ensamrätt på den. *blä* Vår strand är inte ens en allmän badstrand, utan en s.k. "spontanstrand" och alltså öppen för alla. Även hundägare!!! Folk är så snåla på utrymmet. Om de nu inte vill samsas om stranden får de väl för fasen gå till en annan. *mutter*

Stickningen går framåt. Dagen då jag hittade det försvunna nystanet, satt jag och kollade igenom stickningen och upptäckte då att jag tappat en maska på ett strategiskt ställe. Detta försatte mig i en svår valsituation. Frågan var om jag skulle "fixa" det snabbt och enkelt, men inte så snyggt. Eller skulle jag repa upp 40 varv (40 gånger 4 gånger 180 maskor) och göra om dem så att det blir rätt och snyggt? Ibland är det jobbigt att vara perfektionist. Jag repade upp skräpet och började om igen. Man undrar om man är riktigt frisk!? Nu... X antal dagar senare... är jag tillbaka där jag var, innan jag mördade stickningen, och det ser helt ok ut. Snart så är sjalen klar!!! *håller tummarna*

Jag har köpt glasögon. Råkade som vanligt ut för ineffektiva och icke serviceintresserade försäljare. Blev pådyvlad två par som såg något sånär ut, men när jag kommit hem insåg jag att jag inte tittat i herrhyllan och därför gick jag tillbaka nästa dag. Den gången råkade jag ut för en nybörjare som inte visste något alls och absolut inte visste hur hon skulle göra. Jag letade upp två nya bågar i herrhyllan och sa att hon fick se till att avbeställa de jag tagit dagen innan. Sa också att jag skulle komma tillbaka dagen efter för att bekräfta att det blivit gjort. När jag sedan gick dit igen blev damerna upprörda över att jag ville byta bågar?! Detta fast att jag redan hade betalat? Ibland undrar man hur folk tänker? Efter en del dividerande lyckades jag övertyga dem om att de visst kunde byta bågar. Det visade sig nämligen att de inte ens skickat iväg beställningen ännu. *trött suck* Beställde även glas som mörknar när solen skiner. Det skulle ta 14 dagar och jag väntade snällt. Ringde dag 14 och det visade sig att glasögonen legat där i en vecka och väntat. Butiken hade "väl" glömt att skicka SMS med beskedet. *arghhhh* Nu har jag iaf mina glajjor och jag känner mig lätt sned i gången. Måste kompensera och ställa in mig på att högra ögat ser saker och det kommer väl att ta några dagar.

onsdag, juli 19, 2006

Upphittat!


Ett stycke garnnystan i önskad färg funnet i den påse den skulle ligga för att lätt hittas.

Garnpanik, mattor och film

Jag tror inte att garnet kommer att räcka!!! Vad gör man? Det är bara en pyttelätt fnutt kvar av garnet, men 40 varv kvar att sticka enligt mönstret. Fan, jag som till och med beställde mer garn än vad mönstret angav. Köper man ett helt nystan till eller avbryter man och gör en mindre bård? Jag känner mig så himla kluven. Just bården är ju jättesöt, men samtidigt undrar man om man verkligen orkar vänta på att nystan till skall anlända i brevlådan och vad kostar då det i frakt och porto? Jävla skit! *suck*

Fick lov att gå tillbaka med den snygga mattan jag köpte för ett år sedan från IKEA. Trådar lösgjorde sig och stod som sjögräs upp lite här och var. Åkte tillbaka med den och bad dem göra ett återköp. Ikeagrabben som stod där var jättesöt och trevlig, väldigt lik den där blonda killen i ICAreklamen, men han kände sig nödgad att ringa 4 andra personer för att få bekräftat att mattan skulle återköpas. Tillslut sade han dock "går det bra med kontanter?" Fantastiskt bra tyckte jag och strosade iväg för att köpa mig en ny matta. Tyvärr har IKEA inga snygga mattor längre och de har till och med slutat att sälja den blå Hellummattan som jag nu lämnade tillbaka. Antagligen var det något fel på just den färgen, för de andra finns kvar.

Köpte mig en dvd-film nu igen. Denna gång blev det Beowulf som jag och goda vänner väntat på i över ett år. Fick dock lov att köpa den från Kanada, då den engelska och svenska utgåvan inte kommer förrän till jul. Tyvärr insåg den svenska tullen att de också ville ha smak på kakan, vilket gjorde att kostnaden steg med en del för moms och tull. Skitsamma, nu har jag ÄNTLIGEN filmen! Oroade mig dock för att jag skulle behöva sitta och se den på datorn, eftersom jag råkade köpa mig en regionslåst dvd-spelare, den gång det begav sig. Hittade dock en sida på nätet där man kunde ladda ned egengjorda "firmwares" vilka låste upp spelaren. Var inte säker på att det skulle funka förrän jag fick filmen idag, men JO det gick! Och allt är väl i Blåkulla. Måste dock vänta med att se filmen eftersom det står en maskin utanför mitt fönster som låter så förbaskat mycket att man inte hör sig själv tänka. Jag vet faktiskt inte vad maskinen gör, men den har stått där i snart två veckor. Den börjar vråla kl. 7 på morgnarna, så man får inga sovmorgnar längre och man kan inte lyssna på musik, eller titta på tv utan att köra på 1000 decibel. Oerhört irriterande alltså.
Den som väntar på något gott, väntar ALLTID för länge!!! ;cP

tisdag, juli 11, 2006

Stickprojekt och potatis

Mitt stickprojekt nr.2 går framåt med stormsteg. Nu är det 'bara' 52 varv kvar att göra. Det blir 52 varv gånger sisådär 800 maskor, vilket skulle innebära ungefär 41 600 maskor, allt som allt. Just nu ser det hela ut som en stor trassel i påsformat, men man kan faktiskt skönja att det skall bli något annat.


Men frågan är om det någonsin kommer att bli lika vackert som originalet. Jag ångrar lite valet av färg. Borde ha följt mitt blåa hjärta och valt blått som vanligt. Är lite besviken på hur blek den havsgröna färgen blev. Trodde att havsgrön betydde lite mer blågrönt, men den gröna som jag fick är vad jag kallar stuvad spenat och det är inte en av mina favoriter. Nåja, vi får väl se... Sanningen är ju den att jag bara stickar för att jag tycker att det är kul. Det finns inte någon användning i mitt liv för en sådan tunn och skir sjal. Om Bullen fastnar i den så är den ju historia. *flinar*

Jag har lovat att sticka en birdseye-sjal åt stickgurun. Mitt förra projekt blev ju så lyckat att jag fick blodad tand för just det mönstret. Stickgurun fick självklart välja färg och garn. Det roliga var att hon valde exakt samma färg och garn som jag valt till mitt eget, privata projekt nr.3. Det innebär att jag kommer att få vältra mig i grönblått alpacka genom två jättesjalar. HA! Kan det bli bättre?

Hörde på radio idag att svenska folket äter allt mindre potatis. Skälet till detta anses vara GI-metodens populäritet. Tydligen säger denna metod att potatis är en bov när det gäller viktökning. Personligen tror jag inte att det har med saken att göra. Gissar att problemet med att finna potatis av bra kvalitet i affären, kan vara den största anledningen till att svenskarna givit upp och äter andra saker istället. Jag gillar potatis, men det finns fan aldrig klass 1 i butikerna. Vart tar alla de fina potatisarna vägen? Färskpotatisen var som vanligt alldeles vattnig och mjuk. Min mamma älskar mandelpotatis och jag gillar den också, men det finns inte ens fin sådan när det är supersäsong för den. Nä, jag väljer då hellre att köpa ris eller pasta, även om jag helst skulle vilja ha potäter till maten.