Snörvel

Har nu snörvlat mig igenom Hachi: A Dog's Tale av Lasse Hallström. Ingen höjdarfilm direkt, men Lasse vet hur man öppnar tårkanalerna på publiken så det gick åt ett paket näsdukar. Filmen handlar annars om en man som hittar en akitavalp på tågstationen och tar hand om den. Hunden bestämmer sig senare för att vänta på husse vid tågstationen varje dag och fortsätter med det, även sedan husse dött, ända tills hunden själv dör 10 år senare. Det bästa jag kan säga om filmen var att de åtminstone valt en japansk akita (som den ser ut på bilden här) och inte en amerikansk. I min egen lilla värld av blommor är jag mycket mer förtjust i den amerikanska, eftersom den är större och maffigare, men rätt skall vara rätt. Den verklige Hachikõ, som filmen bygger på, var just en japansk akita från Japan.