söndag, februari 08, 2009

Det gick åt skogen...

I fredags gick jag hem från jobbet, när jag fick beskedet om Annicka. Det kändes som luften gått ur mig och jag kände att jag inte kunde diskutera telefoner, internet eller fakturor med våra kunder. Gick hem och la mig i soffan istället. Inte för att det blev så mycket bättre, men då behövde jag iaf inte låtsas.
Igår (lördag) när jag höll på att förbereda mig för att få hem folk, vilket bestämts långt tidigare och jag faktiskt såg fram emot, fick jag ett samtal från min TL. Enligt henne själv ringde hon för att beklaga det som hänt och höra hur jag mådde. Konstigt nog lyckades hon också klämma in frågan om jag tänkte komma till jobbet idag (söndag). Varför var hon tvungen till det? Personligen uppskattar jag inte att min arbetsledare ringer hem till mig, för att höra om jag skall komma till jobbet, efter ett dödsfall i familjen?! Jag fattar inte hur hon tänker? OM du är någon jag verkligen känner och bryr mig om, kan jag tänka mig att du ringer mig för att höra hur det är, men om du är en arbetsledare? Varför ringa mig hem till mig på min lediga tid? Speciellt när ditt skäl till detta är illa dold önskan om att jag skall jobba och inte för att verkligen höra hur jag mår?
Det blev bara värre när jag kom till jobbet idag. Då har den jäkla människan bestämt sig för att medlyssna på mig. Alltså ha koll på att jag säljer och informerar om tjänsterna tillräckligt idogt. Hennes "skäl" till detta var enligt henne själv att vara stöd för mig. Vem tror hon att hon lurar? Och hur FAN tänke hon? Jag bad henne att dra åt skogen och återkomma imorgon, men fan vet om jag är här då.

1 kommentar:

Anonym sa...

Är du det? Här alltså - alltså där idag?
Bägare brukar till slut rinna över och då går det fort... :-)

BTW, Har du tid framöver att se Valkyria på Råsunda/Sickan (Rigoletto 1/Sergel 7)?