Vadå semester?!

Jo, jag är inne på min tredje semestervecka. Det är inte helt fel att vara ledig... om man nu faktiskt kände att man var det. Mesta tiden går ut på att försöka undvika släkt och vänner som vill "passa på" att umgås när man nu är ledig. Ursäkta, men jag är ALLTID ledig på dagarna och helgerna. Att ha semester är inte någon skillnad, förutom att jag nu kan ligga i soffan och såsa på kvällen. Mest funderar man över varför det aldrig är något på tvn. Jag har det helt enkelt för bra i mitt vardagsliv. Semester gör egentligen ingen skillnad.

Har hört att det hänt försämringar på jobbet under de två veckor jag varit borta. Det bådar inte gått för de två återstående veckorna. Jag bara måste hitta ett nytt jobb. *suck* Jag har sökt, men väntar fortfarande på att höra något över huvud taget. Vi får väl se hur det går den här gången då. Jag är dock inte speciellt optimistisk.

Fick höra av en kompis att jag är väldigt pessimistisk. Funderar över hur många gånger man skall prova en sak innan man ger upp? Jag ger tydligen upp alldeles för lätt. Man skall aldrig sluta att slå huvudet i väggen enligt henne. Personligen anser jag att mödan måste vara värt resultatet, annars är det väl ändå ingen idé att försöka om och om igen? Om jag skall vara helt sanningsenlig tror jag att jag aldrig gjort rätt val när det gäller jobb och pengar. Denna gång valde jag att jobba så lite som möjligt för så mycket pengar som möjligt. Det funkade i sisådär 6 månader, sedan ändrades det så nu har jag har problem att klara mig. Det de gjorde var att minskade in timmarna man får OB-ersättning för. Jag räknade ut att jag förlorat 2000 kr varje månad, sedan företaget bestämt att vi skall stänga en timme tidigare på kvällarna och att OB inte längre betalas från kl. 17 utan istället kl. 18. Arbetsuppgifterna ändras också från dag till dag och blir bara värre. Om det inte var så himla bra för hunden skulle jag bara skita i det och lägga av. Folk pratar gladeligen om arbetsplatser där man får ta hunden med sig, men inte fan finns det någon sådan när jag söker jobb. Alla de gånger jag faktiskt blivit kallad på intervju och tagit upp frågan om jycken så har jag kategoriskt fått nej. Inget förhandlingsutrymme och ingen flexibilitet. De gånger jag hittat jobb som legat nära nog för att kunna gå hem till djuret på lunchen, har jag inte ens fått något svar när jag sökt.

Nu är det varmt igen och jag kan gladeligen informera om att jag har takfläktar i två rum. Livet blir så mycket enklare för mig och hunden då. =c)