Det är jobbigt att försöka vara mamma åt sin mamma. Hon har fortfarande en massa besvär och ont av allt möjligt, men att få henne att ringa doktorn är jäkligt svårt. När hon väl ringer blir det lång väntetid, vilket kunnat undgås om hon ringt tidigare. Nu har hon fått en medicin för någon sorts bakterie i urinblåsan. Av denna bakterie har hon haft smärtor i minst fyra veckor, men det var först för en vecka sedan som hon faktiskt ringde. Sedan blev doktorn sjuk när vi väntade på provsvaren och det drog ytterligare ut på tiden. Nu har mamsen ändå fått sin medicin och den sjunger på sista versen, då hon bara fick för tio dagar, och besvären är fortfarande kvar. Jag försökte få henne att ringa och begära påfyllnad på receptet, men inte vill hon det. Det innebär att besvären kommer att återkomma och det blir mer gnäll och väntan. Fan vad trött jag blir!
För att gå över till något trevligare har jag hittat en fantastisk sjal som jag vill sticka. Har fortfarande inte fått veta var jag kan köpa mönstret, men efterforskningar pågår. :-)
Hade också funderingar på att sy mig en pälsmössa av ett fårskinn jag fått från god vän *vinkar till Elin*, men fick ångest varje gång jag tänkte på att klippa i det, vilket gjorde att planen nu har skrotats.
Snön är vacker och kylan är skön, men pannan blir stelfrusen som om jag fått ofrivillig botoxbehandling. Kanske jag istället skall sticka mig ett pannband?
2 kommentarer:
Jag har "bäver" du kan få att kanta en mössa med, det är kanonskönt!! Har vitt fårskinn också, som jag själv satt saxen i... :) Kan titta förbi nån dag med "djuren".
Vet hur det är att vara mamma till mamma, mycket pyssel är det
Skicka en kommentar