Idag blev jag lite rädd. På vägen hem från Hagaparken förlorade jag plötsligt talförmågan och jag kunde inte svara och föra en konversation med en hundägare jag träffade. Visste vad jag ville säga, men kunde helt enkelt inte få fram det. Tack och lov tog hundägaren inte illa upp utan fortsatte att prata med mig, även fast hon inte fick något vettigt svar. När jag sedan skulle lämna av hunden lyckades jag inte fatta hur porten skulle öppnas. Jag hade dock tur och fick hjälp då en annan person skulle in. I hissen kunde jag inte komma på vilken hissknapp jag skulle trycka på, men fick tid på mig då den andra personen skulle nästan lika högt upp som jag. När jag försökte komma in i hundens lägenhet kunde jag först inte lista ut hur man gjorde. När jag väl kom på det, fick stå jag och fundera i flera minuter innan jag kom på hur man skulle få in nyckeln i låset.
Jag skyndade mig hem och lyckades ta mig in hemma utan problem, men somnade i soffan efter att ha ätit lunch. Vaknade med en jäkligt jobbig huvudvärk som vägrar ge med sig. Oroar mig lite pga både hjärnblödningen jag fick för ganska precis ett år sedan, men vem vet... vi får väl se hur det går. Återkommer med rapport.
Published with Blogger-droid v1.6.7
2 kommentarer:
Men lilla gumman förstår att du blev orolig, hoppas det löst sej och att det bara var tillfälligt.
Kram från oss alla
WHAT!!!!?????!!!!! älskling skräms inte
du åker till doktorn ögona bums och kollar upp... så här kan vi inte ha det...
Styrkekram
Skicka en kommentar