Fortfarande cyklop och ny mobil

Idag var jag hos doktorn för "öron, näsa, hals", som inte heller kunde hitta vad det är för fel. Han tyckte att jag skulle gå tillbaka till ögonläkaren för att se om det var något fel på tårkanalen, men jag sa att jag redan varit hos tre ögonläkare, så jag hoppas att de inte missat att kolla den.
Skitsamma, nu tar jag paus från läkare resten av veckan och roar mig med min nya mobil istället.
Köpte mig en HTC 10, genom att förlänga ett redan superbra abonnemang och endast göra avbetalningar på telefonen. Den enda extra kostnaden blir uppläggningsavgiften på 250 kr. Inte fel när man inte har hela summan att lägga denna gång.

Annars går livet vidare med att vänta på att andra ska göra sitt jobb. Jyckarna och jag mår bra med det, så jag klagar inte. Endast lite gnagande oro för hur det ska gå, men jag försöker slå det ifrån mig och tänka på annat.

Nähä, det funkade inte det heller

På det senaste läkarbesöket försökte läkaren gissa sig till vad mitt svullna öga kunde bero på och det han tyckte stämde närmast, trots mina protester, var någon sorts allergisk reaktion. Sagt och gjort, recept på antihistaminer. Hur gick det då? Ingen skillnad över huvud taget. Är du förvånad, för det är inte jag. På torsdag i näsa vecka skall jag tillbaka och rapportera resultatet som blir noll och ingenting. Tiden bara går och går. Nej, jag har inte ont, men jag ser ut som fanken och nu går det inte att dölja vid någon tidpunkt på dygnet. Totalt igensvullen på mornarna och nästan lika igensvullen resten av dygnet.

Jag gick till tandläkaren häromdagen, för att kolla om tänderna hade något med saken att göra, men tandläkaren sa att mina tänder såg bra ut och det verkade inte finnas några fel på dem. Hon hittade iofs ett hål, mellan visdomstanden och den framför, på höger sida. Den vill hon dra ut i nästa vecka och det kan hon ju få göra. Jag använder den ju inte så mycket att jag kommer sakna den. ;-)

Men hundarna mår bra. :-D

Läkarvärlden står stumma av ovetande

Äsch, jag blir bara så trött på dem. Jag har nu pratat med favoritsköterskan på neurologen och kommit fram till att jag skall gå till husläkaren och försöka få honom att göra en mer detaljerad undersökning. Ringer alltså vårdcentralen och vill ha en tid med honom. Tyvärr får jag då vänta i 3 veckor, vilket jag inte vill och får då istället träffa någon som är där tillfälligt. Inte kan det bli så himla bra, speciellt om denne sedan inte gör detaljerade anteckningar i min journal (vis av skadan). Det som gör mig extra sur är att sköterskan som tar emot mitt samtal börjar med utfrågning och föreslår att det kan vara något fel på mina tänder. Långsökt säger hon sedan, men ändå?! Tröttsamt säger jag för mig själv och ger henne den information hon vill ha, men innerst inne undrar jag varför jag skall berätta det för henne? Hon är ingen läkare och skriver ju inte ned det någonstans och samma frågor kommer ju upp igen vid läkarbesöket. Det känns lite tjatigt. *suck*

Det regnar, hurra!

Äntligen regnar det, vilket gör mina blommor och mig jätteglada. Det har ju inte regnat på flera veckor i Sollentuna och det är stört omöjligt att gräva i den hårda jorden. Försöker förflytta mitt rostorn, men inte fasen får jag ens ned spaden så långt ned jorden som behövs, just på grund av detta. Nu blir det iaf något lättare. Det står en balja full med växter som jag grävt upp från förra stället och skall flytta till det nya stället. Aklejor, fingerborgsblommor och klematis. Jag funderar också på att försöka få tag på en Zepherine Drouhin, men så här långt har jag inte hittat någon i plantaffärerna. Får kanske vänta till våren i värsta fall. Hade dock varit bra att kunna sätta ned allt i jorden, utan att sedan behöva störa dem en gång till.

***UPPDATERAT 20160929 kl.19***

Zepherine hittad och beställd! Nu är det bara den låååååånga väntan till dess den kommer fram som gäller. ;-)

Periorbital Edema (periorbital ödem)

Efter ett jäkla letande på nätet hittade jag iaf vad läkarbenämningen är på det jag lider av: Periorbital Edema. Vilket innebär att jag har vätskeansamling i ögonhålan (periorbital) och detta kan bero på en massa roliga saker. Bland annat kan jag ha problem med hormonerna, njurarna, äta för mycket salt, supa eller röka alldeles hemuligt mycket, blivit känslig mot något av mina läkemedel och mycket mycket annat. Egentligen borde läkarna faktiskt utreda vad det kommer sig av, eftersom om det är problem med njurarna så kan det vara ett tecken på att det ligger allvarliga saker bakom. Jag får ta det när jag går tillbaka till ögonakuten om ett par dagar, då det läkemedel de ordinerade inte hjälper alls.

Cyklopuppdatering igen då

NÄ, neurologen kunde inte heller hjälpa. Ingen vet vad det är för fel och ingen vet hur jag ska gå vidare. Det är bara för mig att sitta här och vänta och se, eller inte, om något kanske ändrar sig på egen hand. *suck*

Cyklopen del nummer sjuhundraförtielva

Nu har jag gått 14 dagar med svullet öga och ännu har ingen kunnat hittat orsaken. Vårdcentralen skickade mig till ögonakuten, där en ögonläkare skickade mig till en annan ögonläkare. De har givit mig salva att kladda in runt ögat och ögondroppar att hälla i ögat, men inget av detta har hjälpt. I morse vaknade jag med ögat _totalt_ igensvullet. Så illa att jag inte kunde öppna det över huvud taget. *suck* På måndag morgon ringer jag neurologen och frågar dem istället.

Min nyfixade murgröna tog 3 och en halv timme för tatueraren (Tom, Carneval Tattoo) att fixa och den blev supersnygg, som ni ser här nedan. Det gjorde riktigt förjäkla ont denna gång och han bad om ursäkt för detta, men förklarade också att det var nödvändigt för att få det så bra som möjligt. Jag klagade såklart inte, men han kanske såg det på hur spänd jag var, när jag låg där på bordet. ;-)

Cyklopen del två, flera år senare

Ni som faktiskt följer min blogg kanske kommer ihåg ett inlägg för länge sedan som handlade om mitt uppsvullna öga? Cyklopen hade jag som rubrik den gången vilket gör att detta inlägg får heta del två. Den gången var det början på att läkarna äntligen fattade att jag hade MS, men eftersom jag redan har MS, gissar jag att det denna gång "bara" handlar om ett skov. Detta innebär antagligen att jag måste få en kortisonbehandling, för att svullnaden skall gå ned. Hoppas verkligen att jag slipper synnervsinflammationen denna gång, speciellt eftersom det nu är mitt braiga öga som är drabbat. *suck*

Tatueringen

Bild ett är hur den såg ut från början. Bild nummer två hur den såg ut när den blivit "fixad". Det kommer en tredje bild när den läkt klart och bytt skinn. Självklart har jag redan beställt tid för att friska upp murgrönan också. Dessutom finns det planer för fler. ;-)

Seg mobil, i-landsproblem

Ännu en grej som strular och segar. Min mobil är så trög att jag känner att jag vill krossa den med en hammare. Självklart känner jag då att jag borde köpa en ny, eller hur?! Närru, min plånbok har satt hänglås på kassan och jag fick ta mig i kragen och fabriksåterställa skräpet, som självklart blivit mycket bättre och snabbar. Det som är jobbigt med en sådan återställning är istället att allt måste göras om. De appar man använder skall installeras igen och alla inloggningar måste göras om, BankID måste ansökas om och annat tjafs, med diverse lösenord måste fixas till. Då inser jag såklart att det lösen jag hade uppskrivet inte var det lösen jag faktiskt använder!? Hur jäkla tröttsamt är det inte? Skitsamma att telefonen är snabbare och gladare, när man blir förbannad på att man inte kommer ihåg vilket lösen det var?! Lite sur blir man ju...

Som blixten på hal is!

Idag fick jag en tid för tatueringsfixandet och den blev redan nästa onsdag! Jäklar vad bra det ska bli. :-D

Arbetsträning, tatuering och styrelsen

När det gäller arbetsträningen har jag givit upp helt. Problemet är bara för mig att få min s.k. handläggare att fatta det. Jag vill gå vidare med att söka upp ett annat ställe, men hon tycker att jag skall stanna. Jag fattar inte hur det kan vara så svårt för henne att förstå att jag inte kan jobba där och varför skyller hon på att jag är för besvärlig att hitta något nytt till? Visar sig också att hon numera bara jobbar 25% och egentligen inte har tid med mig. Kanske det största problemet ligger hos henne och inte mig?! Hon tycker iaf att jag skall vara kvar i minst en vecka till och sedan skall hon komma och prata med min arbetsledare. VARFÖR?! Vad spelar det för roll att prata med hen, när problemet inte ligger där, utan i arbetsuppgifterna? Funderar just nu på att sjukskriva mig en vecka. Behöver vila upp mig inför nästa batalj. *mutter*

Jag har bestämt mig för att snygga till mina eklövstatueringar. Jag är lite ledsen på hur färgerna blivit och känner att de behöver rättas till. Skickade ut en del mejl till tatueringsstudios för att höra om de kan hjälpa mig och har fått ett svar från Carneval Tattoo, som absolut kunde hjälpa mig med detta. De skall kolla upp i sina kalendrar och återkomma med ett datum. Om de är bra, kanske jag även skall snygga till murgrönerankan på andra benet.

Jag har efter en hel del strul, bestämt mig för att hoppa av styrelsearbetet, och säga upp mig inför nästa stämma. Det finns inte en chans att jag tänker stå ut med den skit både de boende och en del av styrelsen spyr ur sig. Det är inte värt det.

***UPPDATERAT***
Jag har nu skickat ett mejl till min handläggare på AF, med information om hur jag känner angående min arbetsträning och min handläggare på företaget som skall hjälpa mig. Återkommer med vad som händer där.

Ekonomiångest

Nej, jag är inte utfattig, om man inte räknar med att jag endast har 1500 kr kvar att leva på denna månad, men har en skuld kvar att betala på 1800 kr. Det var ganska länge sedan jag hade det så svårt med pengar, men om man tänker på att ersättningen sjunkit till 65% de senaste månaderna är det helt förståeligt. Att vara hundvakt gjorde att jag kunde köpa den billiga soffan och fylla igen några hål, men nu är det slut på sötbrödsdagarna. Det finns Inga pengar kvar på kistbottnen. Det är så illa att jag inte ens såg att det kommit in pengar på kontot, eftersom de bara var inne och vände.

Arbetsträningen har givit mig en del att fundera över. Att jobba på en bensinmack verkar ju perfekt, ända till dess man inser att det inte är så enkelt längre. Jag har noll stresstålighet och min kropp klarar inte längre att jag gör tunga lyft. De vill att jag skall fylla på varorna och då helst läsken och mejerierna. Låter inte så svårt, men om man tänker på att jag skall lyfta upp 1,5 litersförpackningarna, som består av 6 stycken sådana flaskor på en vagn, kan ni tänka er hur tungt det blir. Samma sak med de mindre flaskorna där varje flak består av nio plastflaskor à 33 till 50 cl. Jäkligt tungt! Vi testade med att jag skulle lära mig kassan, och det ska ju inte vara så svårt? Jag har suttit i kassan förr, utan problem, men på macken blev det alldeles för många saker att hålla reda på samtidigt. Inte nog med att du ska ha koll på kunden du har framför dig. Du ska också ha koll på kunden utanför butiken, se till att de kan tanka och inte smiter ifrån räkningen, sätta igång pumpen när de ringer på klockan, komma ihåg alla plu-nummer och även vara trevlig. Det blev bara för mycket och så här långt är jag bäst på att tvätta toaletterna, plocka skräp och byta soppåsar ute på området. Tror ni att jag får ett jobb på det?

IKEA en vacker sommardag

Jag och mamsen åkte till IKEA denna underbara sommardag, under bästa semestertiden, och det blev ett lyckokast. Inte nog med att det var svalt och skönt i varuhuset, det var också i princip tomt. Det var nästan så det ekade i de obefolkade gångarna. Det gjorde att vi lugnt och stilla kunde såsa runt och testa alla soffor och fåtöljer vi bara kände för. Jag hittade en soffa, som jag kände kunde passa hemma hos oss, då den gamla börjar bli lite väl åldrig. Den jag gillade hette Dagarn och var i svart konstskinn. Kostade _bara_ 6000 kronor, så det får bli en annan dag, tänkte jag och gick och köpte mig en ny servis Dinera, i blågrått, i stället. Det var iaf den jag var ute efter från början. Sedan gick vi och käkade lunch och snackade skit. Så var det dags att ta sig till kassorna, men mamma envisades med att vi skulle kolla in fyndhörnan, så då gjorde vi så klart det. Gissa vad som stod där som dagens fynd?! Dagarn!

Gissa vad den kostade som fyndvara? Nedsatt till 3000 kronor, då det var något märke på den, som jag inte kunde hitta! Gissa vad som kommer hem till mig om ett par timmar? :-D

Inte så bra dag så här långt.

Nej, denna dag började inte så bra. Vaknade med blodiga lakan, då den inackorderade inte verkar ha något fästingmedel, vilket gör att hon får sådan där _stora_ fästingar. De syns inte förrän de är stora som kulor och faller av henne var hon än råkar stå för ögonblicket, eller som idag ligger. När jag vaknade, satte jag mig upp i en äcklig blodpöl. Fästing har ramlat av och blivit krossad av någon, vilket gjorde att det bara var skalet och slafset kvar. *blä* Det är tur att man har tvättmaskin! ;-)

Sedan gick vi ut i skogen och där stötte jag på en av de boende i föreningen. Denne frågade en neutral fråga, som sedan urartade i att han skrek och domderade, började prata om storleken på min kroppshydda och att jag bara ville förstöra för de boende i föreningen?! Helt galet... Det hela slutade med att jag skrek tillbaka att han kunde fara åt h-vete och sedan gick jag och djuren vidare.
Det blev en helrenovering av pälsar och klor. Därefter sprang de fyrfota som galningar på den stora ängen och jag gick och försökte få klart för mig vad den där galna boende egentligen höll på med?

När jag kommer hem och öppnar min mejl, visar det sig att personen i fråga skrivit ett mejl till styrelsen, där han anklagade mig för att ha varit den som var aggressiv och stod och skrek åt honom? Dessutom anklagade han mig för att vilja förstöra för alla boende i föreningen och att han minsann visste att det var flera i styrelsen som tyckte samma sak? Jag fattar fortfarande ingenting, men jag skrev i ihop ett svar som jag sedan vidarebefordrade till alla i styrelsen med hans mejl, där jag frågade om det han sagt om vad styrelsemedlemmarna tyckte stämde och att jag i så fall kan avgå. Så nu sitter jag här och väntar på svar... :-(

Lite mys och för mycket jobb

Bilden visar Hannas näsa när hon sover i vår soffa. Hon är inackorderad hos oss i ett par veckor, eftersom hennes familj har åkt till Frankrike på semester. Hanna, som är en cairnterrier, är en jättemysig tjej. Väldigt försiktig, framåt, jaktbenägen, för rund för sin storlek och har ett skall som kan väcka döda. På grund av att hon gärna sätter efter rådjuren får hon gå kopplad, vilket inte är det roligaste, varken för mig eller henne. Hon har nämligen en ganska dålig koppelvana, eftersom hon för det mesta går lös med sin matte. Det funkar för dem, då de i princip alltid går på stigarna, men när vi går där vi alltid går, är det en helt annan sak. Då finns det alldeles för mycket frestelser för att kunna gå lös säkert. Ymer tycker hon är både jobbig och jättemysig. De leker på samma sätt, vilket är kul, men hon är lite för hårdhänt, vilket inte är lika kul, men för det mesta funkar det utmärkt och Ymer är glad. Loke är inte lika road och har sin vanliga suragubbeattityd, vilket Hanna bara inte kan fatta, vilket gör honom ännu surare. :-) Personligen kan jag stå ut med det mesta, då jag faktiskt tjänar en del pengar på hennes närvaro.
Dagen efter att Hanna fått gå hem, kommer Charlie (pudeln) och hon skall stanna i 10 dagar, vilket tillför lite mer pengar i kassan. Semestertider är pengatider. ;-)

Annars har jag utökat mina arbetsträningsdagar med en timme, vilket gör att jag nu arbetar två dagar i veckan 3 timmar/dag. Inte speciellt blodigt kan man tycka, men jag precis som de flesta nybörjare får göra de rena skitjobben, som de andra inte vill göra. Jag får alltså; stå i frysen och kylen för att fylla på varor, fylla på varor i kyldiskarna, tömma soptunnor, tvätta kundtoaletterna och spola ur tvätthallarna. Inte så jobbigt kanske, men samtidigt inte speciellt kul. De vill också att jag skall lära mig kassan, men där har jag satt stopp, än så länge. Det jag, ännu en gång lär mig av denna arbetsträning, är att arbetsgivarna i princip skiter i sina arbetare. Och att arbetare som känner att arbetsgivaren skiter i dem, absolut inte har någon lojalitet gentemot denne arbetsgivare. Arbetsmiljön ser bra ut, från kundens synsätt, alltså ute i butiken, men bakom kulisserna är det en helt annan sak. Där är det trångt, svårt att ta sig fram och svårt att få fram varorna till rätt ställe. Just den här arbetsgivaren, byggde om hela sin lokal, den del som kunderna ser, men det som är bakom ser ut som fan och är riktigt kasst planerat. Frågan är om utifall chansen skulle uppstå, skulle jag ta jobb här då? Om chansen skulle uppstå, borde jag väl ändå vara tacksam och tacka ja? Vi får se hur det går med detta, men som det ser ut just skulle jag antagligen kasta mig över en jobbet, även om jag verkligen inte skulle trivas med det. Så har jag ju haft det på varenda arbetsplats jag varit hittills, så varför skulle det någonsin bli bättre?

Stressen av den kassa ekonomin, hundar som inte kan vara ensamma och önskan om att få sova resten av mitt liv, gör mig ganska svag i sinnet. Denna månad har jag t.o.m. glömt att lämna in en försäkran till både FK och AF, vilket måste göras, i början av varje månad. I morse vaknade jag med ett ryck och kastade mig över datorn för att rätta till detta, och det gick alldeles utmärkt på FKs hemsida, men på AFs hittar jag inte ens att jag kan fylla i perioden. Måste ringa dem på måndag och fråga hur jag skall göra nu?!

Och så undrar folk vad jag gör, när jag är "ledig" varje dag? Svaret är; egentligen ingenting av det jag skulle vilja göra, eftersom jag inte ORKAR!

Madame Alfred Carriere

Madame Plantier

Skedarosen

Ett steg fram åt och tre steg tillbaks

Denna gång gäller det teknikutvecklingen i mitt hem. Alltså bara ett av alla i-landsproblem som teknik- och filmnördar kan råka ut för när tekniken fallerar.

En gång för måååååånga år sedan fann jag paradiset genom att upptäcka att man kunde ladda ned både det ena och det andra från nätet. I början såg jag på filmerna på datorn och brände musiken på cd-skivor. Himla bra om något obekvämt, men tillslut tog jag ett steg framåt och brände det jag ville se på dvd-skivor istället och gick över till en mp3-spelare. Det blev väldigt mycket bekvämare, men fortfarande omständligt. Tiden gick och jag upptäckte mediaspelarens underbara värld. Då behövde jag inte längre bränna utan behövde bara streama direkt från datorn till tv:n. Mp3-spelaren hängde fortfarande med utan problem. Jag gick sedan över till att använda mobilen som en mp3-spelare och det  har varit superbt. Aldrig några missade samtal på grund av att jag inte hört ringsignalen och det var en underbar tid, men som vanligt hamnar det grus i maskineriet. De senaste dagarna har fjärren till mediaspelaren inte fungerat. Ingen vet varför och jag försökte hitta info om det på nätet som kunde hjälpa, men "no joy". Försökte se om jag kunde köpa en ny, men min spelare är så gammal att de inte längre säljer reservdelar till den. Jag försökte komma runt problemet genom att streama via min chromecaster till tv:n, men det fanns ingen app som lyckades bra med det och tillslut gav jag upp, satte mig framför datorn och började leta efter alternativ. Började med att kolla om det fanns någon annan _billig_ mediaspelare att köpa, men insåg snart att jag inte hade råd med det. Satt och kollade runt i datorns inställningar och plötsligt hittade jag "sänd till enhet". Den enda enhet som fanns där var min blu-rayspelare. Hm... vad menades med detta då? Satte igång spelaren och tryckte på "sänd till enhet" och vips visades programmet på tv:n. 😃

Vilken lycka! Men det är här i-landsproblemet dyker upp, för nu måste jag gå in till datorn och trycka på knappen eller släpa in den i vardagsrummet. Vad jobbigt det blev och då är jag i princip tillbaka på steg ett igen. Lite irriterande är det ju. *suck* Nu när jag sitter här och ojar mig över detta så inser jag att det går att göra en lista på vad som ska "sändas till enhet" och det blev jag faktiskt gladare. Nu kan jag ladda listan, som på Netflix, och titta på alla avsnitt i en serie. Hurra!

Vad har vi gjort de senaste dagarna?

I helgen gick jag förbi vår återvinningsstation och såg då att vår hårt arbetande tiggerska denna dag hade med sig sin dotter och hennes lilla hundvalp. Insåg ganska snabbt att de inte hade något koppel eller riktigt halsband, så jag gick hem igen och hämtade från vår hundlåda. Nu är valpen ganska säker från trafiken. Hoppas verkligen att den inte har några läskiga sjukdomar, då jag antar att den är insmugglad.

Jag jobbar ganska hårt för vår förening och ser verkligen fram emot löningen. Den kommer förhoppningsvis att fylla igen ett eller två hål i min ekonomi. Det har som sagt varit en del utlägg, av vilka åtminstone ett var ganska onödigt. Inte blev det bättre av att routern gick sönder och jag insåg hur beroende av den jag är. Inte för att kunna surfa, utan för att kunna se på tvserierna jag har på NASen. Den nya kostade så klart en del.

Det är alldeles för torrt i markerna. Det regn som föll för ett par dagar sedan räcker inte på långa vägar. Får antagligen fuskvattna, genom att sätta på vattenspridare och gå ut med hundarna ett par timmar. Då lär blommorna resa på sig igen. Mme Plantier är full med knoppar. Hon kommer att ha en överdådig blomning när hon kommer igång. De andra rosorna har inte kommit lika långt ännu. Aklejorna har alla nästan blommat ut och jag går runt med sekatören för att se till att de, som det för många av, inte fröar av sig. Jag fick en planta med vita fyllda blommor på från lilla mamsen. Jag hade bett henne om att märka ut de vita på sin tomt, för att kunna samla in fröer, men hon grävde upp en istället. Den är jättevacker. Mina praktnävor blommar fantastiskt och äntligen har jag lyckas köpa den perfekt mörkröda stjärnflockan. Underbar!

De senaste veckorna har jag arbetstränat ett par timmar i veckan. De vill att jag ska öka på tiden och det är inga problem med jobbet, men jag lider verkligen av svår separationsångest. Jag försökte ännu en gång att förklara detta, för både handläggaren från W4U och arbetsledaren på arbetsplatsen, men de verkade inte särskilt intresserade. Tillslut slog jag till med vad handläggaren på AF hade sagt och då lugnade de ned sig lite.

I söndags fick killarna bada. Detta på grund av att den lille svarte hade rullat sig i något äckligt, och när jag gjort honom tog jag även blondinen. Lika bra att passa på. Jag var inte så himla populär i säkert fem minuter därefter, men sedan var det röj som vanligt.

Sveriges nationaldag!

Idag har vi hissat flaggan i vår trädgård! Hurra för Sverige!

För att fira ordentligt har även den vita trädgårdsirisen slagit ut med alla sina blommor.