Kära grannar...

Jag känner mig smickrad över det faktum att ni faktiskt läser min blogg, men vore det inte bättre att faktiskt fråga mig om ni har något ni undrar över? Som det är nu så har ni tagit till er information härifrån, som ni sedan misstolkat och spridit i grannskapet. Det är sant att min hund har haft löss, men jag har faktiskt informerat alla hundägare vars hundar Fenrir leker med. Även dig med den svarta pudeln. Även om du nu verkar ha glömt det. Jag tyckte dock inte att jag behövde informera hundägare vars hundar min inte har någon direktkontakt med. Löss hoppar inte mellan hundar som håller sig på flera meters avstånd. De hoppar heller inte över på en ny hund om denna hund bara kommer fram och nosar på den lussmittade vovven. Löss sprider sig vi närmare kontakt än så och ingen av era hundar umgås på det viset med min. Era hundar ligger heller inte på min hunds sovmatta. Hundar som Fenrir lekt med, under hela lustiden, har ännu inte smittats! Om någon av era hundar har löss kan man ju fundera över om de kanske har träffat den ursprunglige "luspudeln"? Inte fasen bryr man sig väl om en sådan skitsak som löss i det stora hela?! Löss finns i naturen i naturligt tillstånd. "Nature provides."
Det som gör mig mest ledsen är att ni säger att jag skulle låta min hund smitta andra hundar, bara för att jävlas. Vad får ni det ifrån? Var någonstans, under de 15 år som vi umgåtts med våra hundar i området, har ni någonsin sett att jag gjort något för att medvetet skada någon annan människas hund? Var har ni sett, att jag skulle låta min eller andra hundar, sprida ohyra eller sjukdom för att jävlas med andra hundägare? Ni får snacka hur mycket skit ni vill, men håll er åtminstone till ett litet sanningskorn i snacket. Annars blir det som det blivit nu, att de andra hundägarna i grannskapet, tycker att NI är idioter och inte vill ha något med er att göra.

Apocalypto och golv

Igår såg jag då äntligen mästerverket. Den var väl värd att vänta på! Vilken fantastisk film. Vacker, spännande och allmänt fantastisk. En del kameraåkningar var så man fick rysningar och handlingen var medryckande. Jag bet på naglarna och snörvlade mig igenom hela filmen. Emellanåt var det scener som blev så hög "WOW"-faktor på att jag helst hade velat spola tillbaka för att se det igen. Någonstans hade jag fått för mig att det inte var "riktiga" skådisar i rollerna, men när jag kollar på IMDB ser jag att jag måste ha drömt det. Inte för att det spelar någon roll för vad jag tycker om filmen, bara en fundering. Skådisarna gjorde ett fantastiskt jobb. Det fanns ingen tvekan om att de förmedlade känslan i filmen och jag beundrar dem för att de fick mig att TRO på att de var äkta infödingar. Språket var heller inget problem. Jag har läst recensenter som ojat sig över att det skulle vara jobbigt med ett främmande språk, men själv tyckte jag att det bara gav ännu mer äkthetskänsla. Konstig nog, eftersom jag inte brukar gilla att se filmer på andra språk än engelska, men här var det helt rätt. Denna film kommer inhandlas och ses vid många tillfällen. Det är en film man GÄRNA betalar för.

Jag skall få nytt golv i hallen och köket. Beställde av fastighetsföretaget. Gjorde det tidigare än vad som anses vara nödvändigt, vilket innebär att jag får betala extra för det. När jag ringde Marwan för att sjunga för honom på hans födelsedag, sa han att jag kunde avbeställa köket igen. Han kommer istället att lägga klinkers där, om det är tillåtet från Solnabostäders sida. Ringde dem och frågade och det var ok så länge jag inte lade någon förskräcklig färg... som rosa (ansvariges ord). Jag frågade om det gick bra med turkost och då höll han på att kvävas. *skrattar* Nej, jag skall ha en ganska mild "stockholmsvit" färg på mitt golv. Så på måndag börjar helvetet, som enligt hantverkaren skall pågå i tre dagar (vilket jag tror på när jag ser det ;c).

Yrsel, snö, löss, dvd-missär och skitjobb

Min yrsel är tillbaka med gigantiska mått. Det känns hela tiden som om jag skall falla omkull och jag kan sitta i soffan och plötsligt känna hur världen tippar till. Om jag luter mig fram för snabb, vilket man ofta gör när man är hundägare, riskerar jag att rasa omkull. Man får heller inte titta åt sidan för snabbt för då förlorar man lätt balansen. Tack för all vit fluffsnö som ligger som en mjuk matta utmed promenadvägarna. När jag väl rasar landar jag iaf mjukt. =c)
Snö är annars något jag alltid är tacksam för och idag när jag och Bullen gick vår promenad både blåste det och snöade. Helt fantastiskt underbart. Lyckan är vit snö. Något som gjorde att jag hamnade i en väldig konflikt den gång jag läste "Häxan och lejonet". Där skall ju snön vara ett tecken på det onda, men för mig är snö alltid gott. Som tur var sade ju också C.S. Lewis att det aldrig blev jul i Narnia och då kunde jag förstå hur sorgligt det faktiskt var, men snön kunde jag bara inte betrakta som något ont.
Jag badade Bullen för FJÄRDE gången i går och ändå hittar jag glatt klättrande lusjävlar i hans päls. Fan vad trött jag blir. Nu har jag förgiftat honom med ExSpot också och det är väl själva fan, och hans mormor, om det nu inte skulle hjälpa.
I helgen fick jag sorg... Min dvdbrännare dog och tog med sig 6 skivor i graven. Det var så många gånger jag försökte bränna det jag ville ha innan jag gav upp och insåg att det var fel på själva brännaren. Vinglade ned till Solna Centrum och Kjell & Company och köpte en ny och vips kunde jag bränna igen. Himla trevligt, om och något sorgligt för ekonomin.
Mitt jobb är ett skitjobb! Jag bara hatar det. De har satt mig på något som de kallar churn-linan. Detta innebär att jag skall försöka övertala folk att stanna kvar som kunder hos ComHem när de vill säga upp sina tjänster. Jag har inte fått utbildning i de nya digitalboxarna, vilket gör att jag inte kan svara på ens de enklaste frågor gällande dem. Jävligt frustrerande. *suck* Dessutom har jag bett om att bli flyttad till ett lugnare hörn i lokalen, men ännu har inget hänt. Just nu sitter jag i genomfartsleden och det funkar inte för mig. Jag blir så arg och ledsen på hur jag behandlas här. Hittar inget nytt jobb heller. Less blir man.

Cesar Millan - mannen som talar med hundar

Det diskuteras en hel del om denne man i mina hundvänskretsar. Alla pratar om hur himla bra han är och vilket fantastiskt jobb han gör. Han är helt enkelt en underbar "hundpsykolog" som uppnår otroliga resultat på mycket kort tid. Jag hade aldrig sett dessa program, som går på TV4 Plus, så jag tog mig i kragen och tog ned några program. Efter att ha sett 5 delar förstår jag varför han har så snabba resultat med hundarna. Stackelhalsband används! Dessa halsband är såvitt jag förstår förbjudna i Sverige, men fullt tillåtna i USA.

Varför pratas det inte om detta när "hundpsykologen" diskuteras. Och varför går allt hela tiden ut på att hunden skall domineras? Alla problem går att fixa om du bara dominerar din hund. Självklart skall du vara ledaren i er flock, men att bara dominera ett beteende (symptomen) gör ju inte att problemet försvinner? Det enda som händer är att hunden inte längre vågar ge uttryck för "sjukdomen".

Fötter, jobb och tatueringar

Fötter

Mina fötter har gjort mitt liv till ett helvete de senaste månaderna. Jag har haft så ont att jag inte kunnat ta mina vanliga tvåtimmarsrundor varje dag utan att grina illa. Efter lite mesig efterforskning på nätet kom jag fram till att det fanns en risk för hälsporre. Det gjorde knappast mitt liv roligare. Hälsporre skulle kunna ända mitt liv som hundägare. Alltså ignorerade jag detta, i god stoisk anda, och gjorde mitt bästa att försöka glömma bort smärtan. Tillslut var det dock så illa att jag inte ville resa på mig alls. Längre promenader med djuret var inte att tänka på. Ringde doktorn och fick en tid igår. Jag var där i tio minuter och hon konstaterade att det antagligen var en inflammation i fotmusklerna. Jag fick inflammationshämmande tabletter och tog den första en halvtimme eftet läkarbesöket. 3 timmar senare hade smärtan redan lagt sig. AHA! Jag har alltså gått omkring och haft ont helt i onödan för att jag är en feg idiot. *suck*

Läxa lärd: Gå till doktorn ditt puckade päron!

Jobb

I november förra året bestämde sig ComHem för att de minsann inte behövde ha så långa öppettider för att supporta sina kunder. De stängde en timma tidigare och ändrade mina arbetstider efter det. Istället för att börja kl.17 och sluta 22:15 började jag nu kl.16 slutade 21:15. Detta innebar att jag förlorade 20 timmar OB i månaden, vilket uppgår till ca. 800 kr. Det är ett hårt slag för någon som lever på den ekonomiska gränsen, vilket jag gör, men vad fan gör man. Det är bara att acceptera och se sig om efter ny anställning... Vilket jag också gör.
I förrgår fick jag nästa överraskning. Det visar sig att från den 1 januari i år har avtalen försämrats ytterligare. Istället för att OB börjar räknas från kl.17 måndag till torsdag och kl.16 på fredagar, har nu ComHem lagt att OB börjar räknas först från kl.18 alla vardagar. Detta innebär att jag förlorar ytterligare 24 timmar i månaden, vilket blir ca. 1000 kr/månaden i förlorad arbetsinkomst. Dessa avtalsförändringar har jag inte fått ta del av eftersom jag inte tillhör SIF utan HTF. Först när min gruppledare rättade min tidrapport för januari fick jag ta del av dessa förändringar. Till saken hör också att jag skrev på för att fortsätta mitt vikariat, till sista augusti, den 15 januari. Då visste alltså min gruppledare om förändringarna, men hon upplyste inte mig om dem! När jag påpekar detta för henne säger hon att all information finns på intranätet och att jag borde läsa in mig där. "Hur skall jag hinna det," frågade jag henne. "Intranätet kommer man bara åt när man är på jobbet och då sitter jag i samtal hela tiden?!" Jag är ju support för alla telefonlinor, gu'be'vars, vilket innebär att det aldrig finns tid att läsa in sig på vad som står på intranätet. Jag har knappt tid att läsa in mig på sådant som har relevans för att jag skall kunna sköta mitt jobb? Dessa frågor har ännu inte fått något svar.

Läxa lärd: Tro inte att du är trygg på dagens arbetsmarknad!

Tatueringar

Efter diverse strul har jag nu äntligen fotat tatueringarna på mina fötter. Jag lade till lite ytterligare murgrönelöv och fixade lite med färgen på eklöven i efterskott, vilket gjorde att jag inte kunnat fota dem i ok form förrän nu.


Läxa lärd: Var extra tydlig med vad du önskar och kolla att det faktist är det du får INNAN tatueraren börjar med nålarbetet!

Luspudel

I förrgår upptäckte jag att min lille älskling är en luspudel. Han har löss! Små blodsugande parasiter kröp omkring i pälsen bakom öronen. Jo, visst har han kliat sig lite mer de senaste två veckorna, men jag trodde det berodde på att det var dags för badet... vilket det i sanningens namn också var, men inte fasen trodde jag att han hade inneboende? Nåja, det var bara att lägga alla planer på en lugn dag på hyllan och rusa ned till apoteket och köpa upp sig på ett antal flaskor Dermocan. Barnet är nu badat och luktar gott. Behandling skola upprepas två-tre gånger med 14 dagars mellanrum, så nu kommer jycken att få lida pin. Han gillar inte att bli badad. ;c)

Angående stickningar så köpte jag ett rostrött alpackagarn härmomdagen. Vet fortfarande inte vad jag skall göra med det. Funderar på en koftväst, eftersom jag alltid fryser om ryggen, men har inte kommit så långt med planerna än.

Annars är livet allmänt rörigt just nu och jag har ingen lust med någonting. Gjorde Mangochutney häromdagen bara för att försöka få upp lusten lite. Följde förstås inte receptet, men det blev jättegott. Första gången i mitt liv som jag höll i en Mango! Passar jättebra till kötträtter.

Varje dag går jag och tänker på saker jag skulle vilja berätta, men aldrig att jag kommer ihåg när jag väl sätter mig framför datorn. *suck*

Halsduk

Senaste alstret. 4 nystan av något som heter Clown.
45% Bomull
40% Superwash Ull
15% Nylon.

Färgat i flera olika färger, vilket gör stickningen läckert randig. =c)

Kudde

Jag tröttnade på soffkuddarna som man fick med
när man köpte soffan. Gick till tygaffären och sydde sedan nya kuddar. Köpte mycket tyg, eftersom jag gillade det och inser att jag nu måste köpa fler kuddar så att jag kan använda resten också. De lyser upp rummet! ;c)

Helveteshelg

Nu är den över, men smällandet fortgår. Att de aldrig slutar?! Vovven och jag satt i farstun utanför dörren under 12-slaget, men det blev ingen större skillnad. Något mer dämpat, men mer än så var det inte. Hunden var drogad. Tydligen var det dock för liten dos. Han mådde skitdåligt. Kan inte påstå att jag mådde så mycket bättre. Finns dock inget att göra. Vi har ingenstans att ta vägen. De två senaste nyåren satt vi på Odenslund, men där smäller de också. I och för sig inte lika ihärdig eller mycket, men tillräckligt för att Fenrir skall må skit. Igår när jag kom hem från en kortare promenad lyckades ljushuvudena med att smälla av en raket precis när vi gick förbi. Det är fan hopplöst!!! När jag sedan gick och handlade något att äta stötte jag på ytterligare småkillar som smällde smällare och jag såg bara rött. Rusade på dem och skulle ta tag i dem, men lyckades istället slåomkull dem. När de låg där och krälade, vansinnesvrålade jag åt dem att lägga av. Skrämde skiten ur dem, men sanningen är den att de antagligen inte var de som var värst och det grämer mig. Noterade förresten att det stod 5 vuxna personer inom räckhåll som inte rörde en fena för att hjälpa killarna. Antingen tillhörde de den fega skaran som tittar på när folk blir misshandlade på stan, eller så kanske de var precis lika trötta på smällandet som jag?! Hoppas på alternativ 2.

I förtroende...

...berättar två av mina favoritmän saker för mig.

Den ena berättar att han blev inlåst i en isoleringcell av polisen, 50 timmar, i helgen. Han bor i en kompis lägenhet. Av denne kompis hade han också köpt en bärbar dator, i julklapp till lillesyrran. Min kompis låg och snarkade på soffan när polisen dök upp och började fråga ut honom. Yrvaken, 192 cm lång, välbyggd och invandrare, gjorde sig inte bra i polisen ögon. Han fick följa med till stationen och där blev han sittande hela helgen. Till saken hör att denne man är smart, väl påläst och jävligt argumentativ. Han kan sina saker och det är inte bra när man har med polisen att göra. Speciellt inte om man passar in utseendemässigt på hur man tror att en invandrare, med brottsliga vanor, ser ut. Han har dessutom, just för ögonblicket, odlat Al Qaida-skägg. "Dumma svartskalle", sa jag. "Du borde fan veta bättre!" "Hade jag varit svensk hade detta aldrig hänt", säger min kompis och han har antagligen alldeles rätt. Han ser lite illa tilltufsad ut i psyket och det gör mig så ledsen. (Det visade sig senare att kompisen köpt datorn av någon annan, och att denne någon var den som stulit burken.)

Den andre råkar försäga sig, när vi är påväg till hans bil, och jag får då veta att hans flickvän är i 5:e månaden. Vad säger man i en sådan situation? "Grattis!" Inombords blir man en blöt pöl...

Blå vinterjacka

Så blev den då. Sydde och sydde och fick göra om den delvis flera gånger, men nu använder jag den varje dag. Faktiskt ganska nöjd. =c)

Direktstyrning

Jag har funderat över fenomenet direktstyrning. Personligen gillar jag jobb som är direktstyrda, eftersom jag då inte behöver tänka själv. Sådant är ju bra för lata människor. Nu har jag ju en tendens att aldrig bara göra det som jag blivit tillsagd, men ambitionen är att inte göra för mycket.
Konstnärliga yrken kan väl knappast räknas som direktstyrda? Det trodde iaf inte jag, men jag har nu insett att åtminstone en tatuerare jag känner bör direktstyras, eftersom han annar blajar till det. Då kan man också undra hur svårt det skall vara att följa de instruktioner man får? Jag är väldigt petig och lägger fram det jag vill ha med tydliga hänvisningar och ÄNDÅ lyckas karln inte göra som jag sagt. Resultatet är att jag nu sitter och är sur och har fått boka en ny tid för att rätta till arbetet som gjorts på min fot. Murgrönan blev jättefin, men eklöven är för bedrövliga. Jag bad om ådring och någon sådan finns inte. Jag bad om speciella former på löven och det blev det inte. Jag hade med mig inscannade löv som karln bara behövde kalkera av och ändå blev det fel? *suck*

Tatueringar

Härmed vill jag låta det vara känt att jag INTE rekommenderar att man tatuerar sig på fötter och/eller nedre delen av benen. Själva tatuerandet gör självklart ont, men det värsta är faktiskt det som känns efter det. SATAN vad det svider och inte kan man ha skor på sig heller. Skulle ha gjort dessa tatueringar på sommarhalvåret då man kan gå i sandaler eller barfota. *suck*

Fantastiska murgröna

Det finns ett bostadsområde en bit bort som påminner mycket om england. Husen är i rött tegel och murgrönan är väl representerad. Skönhet i kvadrat och kubik!

Hmm...

Kommentar på de två senaste inläggen: Jag ringde till SKK för två månader sedan för att höra vilken e-postadress jag skulle använda för att skicka en ansökan. De upplyste mig då om att de inte sökte något folk. Jag envisades dock och fick tillslut en adress att använda för att skicka till. Det var bara för att de skulle ha mina uppgifter, den dag de faktiskt sökte någon. Eftersom de sa att de inte sökte någon just nu så tog jag god tid på mig. Dessutom lyckades jag ju mörda min dator, vilket innebar att den där adressen försvann. Efter mycket om och men letade jag reda på nya adresser och skickade ansökan. DÅ får jag till svar att de precis anställt två nya?!?! De sökte ju inte folk? Vad fan hände? Så ser min vardag ut. *suck*

Fick en iPod av min arbetsgivare för någon månad sedan. Min dator bara vägrar att känna igen den och envisas med att inte låtsas om att den är inkopplad. Sätter jag då in den i en annan dator så ses den direkt. Efter mycket trixande lyckades jag övertyga min dator om att jag vill att den skall synas. Då klarar inte apples jävla mjukvara av att känna igen den istället?! Fuck it all! Envis som synden och efter tre timmars jävla tjafsande har jag nu äntligen fått min dator och apples mjukvara att fatta att den jävla iPoden sitter där. Gissa vad som händer då? Min lilla mus slutar att fungera?! Så länge iPoden är inkopplad är min mus ute ur leken? Vem fan vet vad det beror på? Fyller spelaren med musik och börjar spela... Inser då varför folk med iPod nöjer sig med apples skithörlurar. När jag använder mina Koss blir ljudet alldeles för basigt, även om du faktiskt hör alla nyanser och nivåer. Du kan inte ställa om detta på den iPodspelar jag fått. Använder jag apples skithörlurar så blir ljudet diskantigt och du missar alla nivåer, men du får inte huvudvärk av all bas. Fast vad fan spelar det för roll? Låt hjärnan basa ut för fan! Tänker använda iPoden när jag går ut med djuret eftersom den är lättare att släpa på, men annars är det min Rio Karma som rular!

Man blir fan gråtfärdig!

Svar från SKK:

SKKs kansli har just avslutat en intervjuomgång och tecknat avtal om två nyanställningar så i nuläget är inga anställningar planerade.
Dock samlar vi alla intresseanmälningar vi får på vår personalavdelning och går igenom vid behov, så nästa gång det är aktuellt för oss att annonsera efter personal med dina kvalifikationer kommer vi att höra av oss.
Varmt tack för ditt visade intresse.

Att söka jobb på SKK

Hejsan!

Jag heter XXX och skriver till er för att informera om att jag gärna vill jobba på Svenska Kennelklubben. Jag har med intresse följt artiklarna i Hundsport, om SKK som arbetsplats, och slagits av hur intressant och roligt det verkar. Det som genomsyrar artiklarna är kamratskapen och de gemensamma målen, vilket gör att man kan föreställa sig att ni har roligt tillsammans på er arbetsplats. Det är inte allt för vanligt och det är eftersträvansvärt för en enkel arbetssökande som jag.

Just nu arbetar jag med kundsupport på ComHem AB (tidigare UPC Sverige AB). Jag har varit där i över ett år, men de envisas med att endast ge mig tidsbegränsade vikariat vilket gör att man aldrig känner sig säker. Nu närmar sig nuvarande vikariat sitt slut och jag har ännu inte hört något om eventuell förlängning. Alltså lägger jag ut en krok åt ert håll och hoppas på att ni nappar.

Kundsupport är ett otroligt roligt jobb. Man pratar med så mycket trevliga människor och det verkar som jag har talang för att få kunderna att känna sig glada och nöjda, även om jag inte alltid kan få deras utrustning att funka direkt. Emellanåt behöver man skicka en tekniker innan det blir som det ska, men kunderna är fantastiskt förlåtande och i slutänden blir det oftast väldigt bra.

Innan jag hamnad i kundsupportens värld jobbade jag med annonser och reklam. Satte annonser för kunders räkning till tidningar som Vecko Revyn, Dagens Forskning och Allt om Resor. Trivdes också väldigt bra med dessa arbetsuppgifter, men jag fick lov att söka mig vidare när tiderna blev lite svårare för reklambranschen. Det är några år sedan sist, men jag har inte glömt hur man gör.

Jag har haft hund hela livet och de har varit mitt stora intresse. Hela mitt hundliv har jag arbetat ideellt med träning och socialisering av hundar och deras ägare. Själv har jag också tävlat i bruks, lydnad och ställt ut. Hunden jag lever med för närvarande är dock inget utställningsexemplar och vi har ännu inte riktigt kommit fram till hur det där med lydnad på lydnasplanen fungerar. I vardagssituationer är han dock ett ess och jag är så stolt över honom. Vi har tiden för oss och förr eller senare kanske vi kommer vidare i tävlingsvärlden. Det spelar dock inte så stor roll så länge vi har roligt tillsammans och det har vi.

Jag skulle passa fantastiskt bra på SKK och jag kan göra i princip vad som helst. Har inga problem med att vara flexibel och anpassa mig efter de behov som uppstår på en arbetsplats. Kan rycka in i princip var som helst. Vore roligt om ni kunde ha mig i åtanke om behovet av en ny arbetare uppstår på SKK. Skickar med två CVn som bifogade word-filer i detta mejl. Där står allt ni kan tänkas undra över när det gäller mig och min arbetslivs- och hunderfarenhet. Om ni vill kan ni också kika på min hemsida där jag även har en del arbetsprover utlagda: XXX

Har ni några frågor eller vill träffa mig så tveka inte att höra av er!

Stickeri stickera stickerallanlej!

För ett par veckor sedan gick jag ned till vår sybehörsaffär i Solna Centrum. Vi pratade och tillslut kom vi fram till att jag skulle sticka upp en sjal åt ägarinnan som hon sedan kunde använda som utställningsföremål i affären. Eftersom jag inte ännu satt mig in i det där med garnåtgång fick jag lov att gå tillbaka några gånger för att få nya nystan. Tillslut blev den iaf klar och jag lämnade av den idag. Affärsinnehavaren blev överlycklig. Jättekul!

När det gäller mina glasögon så fick jag tillbaka pengarna idag!!! 5 000 kr att göra vad jag vill med. Lyckan är fullständig!

Alltid är det något som strular.

Gick på jobbintervju idag. Fast övertygad om att jag sökt jobb som kundsupportare på ett IT-företag, genom rekryterare. Lite misstänksam blev jag när jag insåg att deras lokaler låg i Profficelokalen. Intervjuaren började med att presentera sitt företag och mycket riktigt. Det var en uthyrningstjänst de ville erbjuda mig. Jag skulle bli anställd av Proffice it-avdelning och sedan hyras ut som supportare hos ett annat företag. "Ett längre uppdrag så klart!" Jag frågade några följdfrågor och insåg ganska direkt att det skulle bli samma skit igen. Företaget skulle hyra mig av Proffice och kunde när som helst avsluta detta. Om jag blir utan uppdrag så får jag bara 80% av lönen som Proffice betalar. Lägg av för fan!!!
"Jag är inte intresserad", sa jag och gick. Tog sedan telefonen och ringde upp företaget jag skall på intervju hos imorgon. Nog fan visade det sig att även detta rörde sig om uthyrning, men mer i "hyrköps"-vägen. Detta innebär att jag är uthyrd till ett företag och om det företaget sedan bestämmer sig för att jag är ok, så kan de kanske anställa mig. Det var precis så det började hos UPC/ComHem. Ett år senare är jag fortfarande bara vikarieanställd. Jag sa att jag inte var intresserad, men de lyckades övertyga mig om att det kunde vara värt att testa och jag skall iaf träffa dem imorgon. *suck*

Que?!

I fredags var jag hos optisten. En optist är en person som är specialist på synfel som har med skelning och sådant att göra. Jag har ju klagat på min yrsel och senast jag var på min årliga ögonbottenfotografering skickade den läkaren en remiss till optisten på Danderyds Sjukhus. Och i fredags gick jag alltså dit. Summan av kardemumman blev att jag köpt glasögon för över 5000 kr helt i onödan. Enligt optisten skulle jag inte använda dem, eftersom de endast skulle förvärra min yrsel i längden. Det enda jag kan göra för att försöka komma förbi yrslandet är att tvinga mitt vänsteröga att göra hela jobbet och ignorera högerögat. Där slängde jag alltså tusenlapparna i toaletten.
Gick till optikern och begärde pengarna tillbaka. Denne ville inte gå med på det. Upplyste då om att det var deras ansvar att skicka skelande kunder till optisten innan de sålde på dem glasögon. Såg hur kugghjulen snurrade i huvudet på henne. Hon försökte verkligen hitta ett sätt att slippa betala tillbaka pengarna. Sista budet var att hon ville ha ett intyg på detta från optisten, som kommer att faxa ett sådant så snart hon hinner. Vi får hålla tummarna för att optikern inte hittar på något annat dumt och jag får mina pengar tillbaka.

Funderar över min tatuering. En god väninna har jobbat hårt på att hjälpa mig och göra en skiss som jag skall kunna använda. Vet dock inte om jag var så förtjust i hur den blev. Vi har lite delad syn på hur en murgrönas själ utrycker sig. Hmmm... Kanske bör ge den goda vännen min syn på saken och se om vi kommer fram till något annat? Duh!

När jag fick min fantastiska nya tv sa handlaren att jag nu kunde slänga alla mina gamla videoband, eftersom jag inte skulle vilja se deras kassa kvalitet på min superba skärm. Eftersom min ena scartkabel gick sönder i ihopkopplandet av tvn har jag heller inte haft videoapparaten inkopplad, men idag hittade jag en annan scart och körde en test. Hade redan planerat för avyttrandet av alla filmer, men ville ändå se med egna ögon hur dåligt det blev. Döm om min förvåning då kvaliteten var mer än acceptabel!!! Vilken tur att jag testade och inte bara litade på tvhandlarens ord. Nu behöver jag inte köpa Alien på DVD. Det går lika bra med mina gamla videoband. Cool!